3 månader senare:

”Justin, Summer, ge oss en kyss”, ropade papsen och jag suckade. Jag hade gjort detta alldeles för många gånger med honom. Jag klistrade på ett leende på mina läppar och vände mig emot Justin.
Jag närmade mig han och gav han en snabb kyss. Justin vände sig snabbt mot kameramännen igen med ett leende. ”Ni är så söta tillsammans”, skrek en tjej och jag fnös. 

Justin tog ett hårt grepp om min hand och drog bestämmt med mig in i arenan. Jag följde efter honom som om jag vore en hundvalp eller något liknande. Men jag brydde mig inte, dessutom hade mina fötter också slutat bry sig. 15 centimeters hög klack, ha! Gå ni i det en hel dag.
Vi var just nu utanför O2 i London och Justin skulle ha konsert om några timmar. Så fort vi kom in och papsen inte kunde se oss längre, så släppte Justin snabbt min hand och drog upp sin mobil.
Han flinade emot mig och började sen gå iväg. ”Vart ska jag gå?”, röt jag och han vände sig emot mig.
”Jag vet inte, någonstans där människorna klarar av dig. Alltså ingenstans borde jag säga”, skrattade han fram och skyndade sig snabbt därifrån för att jag inte skulle hinna svara.

Yes! Detta är alltså mitt liv, i princip ett liv fylld av lögner. För ungefär en månad sen, så blev Justin kär i en tjej vid namn Madison. Lång, blond, blåögd, stora bröst och ja, behöver jag fortsätta.
Ha! Jag som trodde att jag för en gångs skull kunde få Justin, ni fattar inte. Han bjöd mig på dejter, pratade med mig ofta, hälsade på och ja, allt möjligt.
Jag föll för han, igen. Men jag fattar nu senare vad allt handlar om. Han är verkligen grym på att leka med känslor. Vet ni vad jag var för honom? Hans låtsas tjej.
Jag var ett pr trick.
Han var kär i Madison, men Justin älskade henne alldeles för mycket för att hon skulle få massa hat. Så där kom ju jag in i bilden. Tjejen som är hatad till botten, även kallad för slampan med det bruna långa håret. Lite skrattretande är det, men endå sårande.
Tre jävla månader var kvar av Justin tour och jag skulle följa med dessa månader. Då kan man ju undra varför jag inte åker hem? Vill ni veta varför? Jag kan inte. Jag får inte.
Jag är redan full av hat, och skulle jag åka hem, skulle jag bli ännu mer hatad.
Dessutom vill jag inte göra så emot Madison.
Hon borde inte få massa hat, hon skulle ta åt sig. Men  egentligen betyder inte dessa saker så mycket. Största anledningen varför jag är kvar – är pengarna. Stora summor för att vara en låtsas tjej, tja, helt okej faktiskt.

-

Jag satt bakom scen och kollade hur Justin rörde sig i takt med musiken. Han hesa, förviso väldigt vackra, röst gled tillsammans in i musiken. Justin avslutade låten och log. Jag suckade mjukt. Jag plågar mig själv. Jag skakade på huvudet och reste på mig, bestämmde mig för att inte kolla. För även om jag aldrig tänkte erkänna det, så var jag inte över Justin.

Justin kom in från scen och mötte min blick. ”Vart ska du?”, undrade han nyfiket. Jag kliade mig i nacken. ”Öh, på toa”, mummlade jag och han nickade. ”Okej, det är okej om du vill åka till hotellet. Ska endå träffa Madison efter konserten”, sa han och log varmt. Jag log snett. ”Okej”, mummlade jag och skulle vända mig om. 
Men Justin tog tag i min arm och drog mig intill sig.
Han tryckte sina läppar emot mina och jag han knappt reagera innan han backade undan igen. Han flinade och gick sen iväg. Jag vände mig om och insåg då att vi inte var ensama.
En paparazzi. ”Stick”, röt jag och gick snabbt in i logen och smällde dörren med en smäll. Jag var ensam här inne. För stå insåg jag tårarna som började rinna ner för mina kinder.
Jag svallde och satte mig ner. Jag klarar inte detta.

Haha sämst va? Men kommenterar ni redigt, så kommer nog nästa del upp idag också. Haha! ;) Kram Ida♥ Och ni får gärna säga vad ni tycker, ganska dålig del, men ska skriva nästa lite mer välskriven, gjorde denna på typ 20 minuter. Jaja puss puss..