---

 

Det spelar ingen roll. För han kan inte gå runt och hålla på bara för att han är känd. Han kan få vem han vill, varför just mig då? Jag la ner datorn och gick neråt. Mamma som var ledig idag satt och kollade på tv. Medans pappa jobbade hela tiden. Han är ändå typ aldrig ledig så jag var ganska van.

Jag gick ner och satte mig brevid mamma som var väldigt tyst, hon sa varken hej eller vände blicken mot mig men i handen höll hon en mobil, inte hennes, inte min.. pappas. Varför gjorde hon det?

 

- M-amma? stammade jag men hon svarade inte

- MAMMA, skrek jag och äntligen rörde hon på sig!

- Jolina, gå upp på ditt rum.

- Inte förens du berättar vad som hänt!

- Jolina det angår inte dig, det är mellan mig och din pappa!

- Det skiter jag fullständigt i, jag vill inte se dig ledsen mamma.

Hon suckade och började sedan berätta, jag fick inte fram ett ord, inte ett enda, jag var som förstelnad.. hur kunde han? Både jag och mamma satt och höll om varandra i soffan, jag kunde inte ens föreställa mig vad mamma gick igenom nu men jag visste att jag var tvungen och vara där för henne, pappa kan dra åt helvete, ska han vara otrogen så kan han sticka. Efter att ha suttit där i soffan en stund var jag tvungen och fråga.

- Vad händer nu mamma? fick jag fram

- Jag vet inte, jag kan inte leva i detta huset längre, vi får flytta, eller jag, fast du också om du vill såklart, sa hon och snyftade.

- Mamma hur kan du ens tro att jag vill bo kvar med pappa, det är med dig jag ska bo, men var ska vi flytta?

- Men lilla älskling, även om vi ska skiljas så kommer du få fortsätta träffa din pappa, men bara om du vill där också, sa hon. Jag ville bo med mamma, och träffa pappa, så det lät bra, men jag var fortfarande förbannad på pappa.

- Så ni kommer dela vårnaden?

- Ja det bli väl så och gumman förlåt, förlåt för att detta hände! sa hon och smekte min kind

- Mamma, det är inte ditt fel, du ska inte känna några skuldkänslor alls sa jag och reste mig upp, mamma sa ingenting utan bara kollade på mig.

- Jag ska få dig på andra tankar kära mamma, gå upp och ta en dusch och ta på dig något fint och kom sen ner, jag berättar vad vi ska göra när du är klar, sa jag och log och mamma log tillbaka, det kändes helt fantastiskt och se henne le igen! Mamma gick upp och duschade och jag gick upp på mitt rum och satte mig vid datorn lite, och kollade facebook och twitter lite, inget nytt från Justin utan bara massa text om att han ställer in massor med konserter denna månad, varför? tänkte jag. Jag kollade hans twitter och såg att han twittrat: ''i just can't be without her, she's mine and that is what she always gonna be!'' Var det verkligen mig han menade här? Jag var tvungen och få reda på det, jag smsade honom samtidigt som jag visste att det var fel!:

''OM det nu är mig du menar på din twitter så vill jag att du tar bort det, jag är inte din Justin, när ska du fatta det?..''

JUSTINS PERSPERKTIV

Jag åt ingenting, jag gjorde ingenting denna meningslösa dag, som jag själv förstört. Jag pratade inte med någon, inte ens mamma som jag pratade med allt om! Jag hade bara stängt in mig på mitt rum och legat i sängen och tänkt, tänkt på ingenting, tänkt på Jolina..

Mitt i allt tänkande fick jag ett sms, när jag såg vem det var for ett glädjerus igenom mig och jag ville läsa smset fortare än fortast, men när jag läste vad där stog försvann leendet från mina läppar och jag ville bara kasta mobilen i väggen och slå sönder någon, men jag gjorde inget av det, istället svarade jag:

''Det är självklart dig jag menar, och jag menar vad jag skrev! Förlåt för allt, förlåt för att jag har bettet mig som ett svin, jag ber dig endast om en chans, snälla?''

Det var helt sjukt vad ont det gjorde att inte ha henne här, allt är så tomt, jag orkade inte kämpa emot längre, jag tog på mig min hoodie och satte mig i bilen utan att säga något till mamma, jag visste precis var jag skulle och precis vad jag skulle säga. Efter 10 minuter var jag utanför Jolinas hus, jag stängde av bilen och började gå mot dörren.. jag tittade upp mot Jolinas rum där lyset var tänkt, bra! tänkte jag.

Jag plingade på och efter några sekunder öppnade Jolina, vackrare än någonsin.. Vi bara stog där och kollade på varandra och varken hon eller jag fick fram något.

- J-justin, vad gör.. du här? sa hon och fortsatte kolla rakt in i mina ögon

- Jag måste få förklara att jag är så jävla ledsen, att jag inte vill leva utan dig, att jag älskar dig och att jag inte vill ha någon annan än dig!

- Justin jag vill, jag vill ge dig en chans.. men jag.. vågar inte, sa hon och tittade ner

- Jag älskar dig Jolina, det är det enda jag kan säga just nu, sa jag och hon gick sakta mot mig och nu stog hon en halv meter ifrån mig, jag ville bara krama henne, kyssa henne, säga att jag älskar henne och aldrig släppa henne.

Hon smekte min kind och sa sedan:

- Jag är också ledsen, jag vill inte och jag kan inte leva utan dig, jag älskar dig och jag vill inte ha någon annan än dig. När hon sa så, så kunde jag inte hejda mig, jag kastade mig på henne och där stog vi och kramades, hon var så varm och luktade så gott. Efter att ha stått där och bara kramats började bli ganska kallt..

- Justin, det har hänt en grej.. här hemma, ganska allvarligt och jag ville få mamma på andra tankar så vi tänkte åka på bio, om du vill så kan du följa med?

- Om det är okej för din mamma så följer jag gärna med, sa jag och log.

JOLINAS PERSPERKTIV

Allt kändes så perfekt nu, men jag visste att mamma fortfarande var ledsen så jag sa till justin att komma in medans jag gick upp och sa till mamma var vi skulle och att Justin skulle följa med, mamma var med på det såklart. Justin hade ju kört hit men mamma skulle köra till bion så vi gick ut till bilen när mamma var färdig, jag och justin satt där bak och höll handen, jag hade saknat honom så mycket och jag kände mig så dum över att inte förlåtit honom imorse!

När vi kom till bion så skulle vi kolla på någon komedi och det blev ''The Other Guys'', vi kom i perfekt tid och vi hade tur att det inte var några fans här idag, vi satte oss på vår rad, mamma, jag och justin brevid mig. Flera gånger under filmen så pussade justin min kind, först kändes det väldigt konstigt men sen gillade jag det mer och mer.. Mamma hade inte märkt att jag och justin suttit och småpussats lite, eller kanske hade hon det, men hon sa ingenting iallafall.

När filmen var slut åkte vi hem och vi bestämde att justin skulle sova hos oss, egentligen skulle det bara vara jag och mamma men hon var nöjd med att jag bjudit med henne till bion, och hon skulle ändå vidare till Camilla, hennes väninna som kommit hit från sverige, så jag och justin skulle ha huset för oss själva, hela kvällen.