Chapter 4 - A Little Party
Nu glodde han så där igen. Jag försökte snabbt att byta fokus från honom och istället ner på bordet framför mig. Inte ett, inte två, utan tre uppdruckna vinglas stod placerade på bordet framför mig. Jag drog handen försiktigt igenom mitt hår och kollade till höger om mig. Bordet var långt, säkert för 30 personer. Vi var runt 20, så det fanns platser kvar. Det enda jag hörde var folks skramlande i sina tallrikar och män som försökte överrösta varandra i ämnet om dagen. Hela Justins crew var här och har beblandat sig med Alis och jag var om något, någon i mängden. Ali satt brevid mig med Justin framför henne. Brevid Justin satt vad jag tror är hans kompis, ung, brun, snygg. Men jag har ingen aning, jag har heller inte haft en chans till att fråga.
Medans jag betraktade min omgivning lade jag märke till Justins blick som fortfarande inte lämnat mitt ansikte. Denna gången kollade jag inte bort, utan mötte hans bruna ögon som var inringade i tjocka, svarta ögonfransar. Det var som om jag precis såg brunt för första gången. Som om hans ögon invingde min syn till färgen. Bruna ögon har aldrig vart så vackert. Jag sänkte min blick lite och fick se något av de perfektaste läpparna jag sätt. Nästan som om han hade läppglans av något slag på sig. Han fuktade sina läppar med tungan i en perfekt cirkel och jag kollade snabbt upp och mötte hans ögon igen. "Ska du bara sitta och glo på mig utan att säga något?", när orden lämnade hans mun kände jag direkt hur mina kinder blossade upp en aning. "Justin, tror du inte att du inbillar dig lite nu..", svarade Ali med ett svagt skratt innan jag ens hann öppna min mun. Jag hörde osäkerheten i hennes röst, hon var nervös över något. "Kanske.", svarade han kort och ryckte på axlarna, utan att vända bort sin blick från mig. Ali märkte nu hur han kollade på mig och harklade sig lite, utan reaktion.
"Vad säger du Jay, ska vi gå ut ikväll?", sa Alison och kollade studerande på mig. Jag nickade. "Självklart. Du får fixa ett bra ställe bara." Svarade jag med ett litet leende. Hon besvarade det. "Vi ska till Tons'ey, en av kaliforniens bästa nattklubbar. Du kommer gilla det.", jag nickade ännu en gång och skulle precis svara när någon annan han före. "Vi följer med.", sa Justin med en självklarhet i rösten som jag inte hört hos någon annan människa innan. Det lät så klart, så självsäkert. Ali sprack upp i ett stort leende. "På riktigt?", han nickade. "Daco ville endå dra dit idag. Han är sugen på brudar och alkohol idag", skrattade Justin med en skämtsamhet i rösten och kollade till vänster om sig. Det var så han hette, Daco. "Jag är alltid sugen på brudar och Alkohol". Daco satt bakåt, lutad mot stolen. Han fingrade lite på sin telefon innan han fortsatte. "Speciellt dom vackra.", han kollade på Ali med en intensiv blick och hon kunde inte undgå från att rodna. "Söt du är, Daco. Verkligen. Ska ni komma till vårt hotell sen och dricka lite innan?", svarade hon. "Jag bor här. Vad ska vi med ett hotell rum till. Kan hämta upp er vid ert hotell så åker vi hem till mig istället.", sa Justin och kollade på Ali med en snabb blinkning, tror jag det skulle föreställa i alla fall. Hon gillade den dubbla uppmärksamheten hon fick, det märktes. Men Justin var viktigast för henne. "Okej", sa hon och fnittrade till.
Jag kollade mig i spegeln medans jag satte mitt hår bakom öronen. Till kläder hade jag en vit jumpsiut och vita skor. Jumpsuiten var egentligen Alis. Jag vände mig om för att kolla på henne och hon var hur snygg som helst, som vanligt. Hon hade svarta byxor och en svart topp till det. "Snacka om vem som kommer få napp ikväll.", hon skrattade när jag sa det. "Ah, kolla på dig då. Vi kommer båda få napp.", svara hon. "Vad tyckte du om Justins kompis föressten?". Jag ryckte på axlarna som svar och hon tiltade på sitt huvud. "Något måste du ha tyckt?", fortsatte hon. "Han var snygg", svarade jag snabbt samtidigt som jag stoppade in ett tugummi i munnen. "Ska vi ta min bil istället?", undrade jag sedan. "Vi vet ju inte vart Justin bor. Tog aldrig hans nummer heller..", mummlade hon och jag nickade bara till svar innan jag gick in på toan.
När klockan hade närmat sig 9 satt jag och Ali i våran hotellbar. Eftersom vi var på hotellet var det ingen som fick komma in förutom de som bodde här, och ingen som bodde här var speciellt intresserad av en 20-årings liv. Jag tog en klunk av min öl och Ali log. "Du är den enda jag känner som gillar öl", sa hon. Jag skrattade. "Du är den enda jag känner som beställt in en flaska champagne för att dom inte säljs glasvis", sa jag och hon var den som skrattade denna gången. "Visst är det skumt..", sa hon efter att en tystnad hade spridit sig. "Här sitter du och jag på ett lyxhotell men en varsin dricka i handen och väntar på Justin Bieber, för vi ska hem till honom?", hon såg sådär nervös ut igen, på samma sätt som på middagen. "Jo, det är sjukt, det skulle jag aldrig tro.. Men du, är det något? Har det hänt något?", sa jag och hon skakade på huvudet. "Nej", hon svalde. "Varför tror du det?", fortsatte hon sen. Jag ryckte bara på axlarna. "Kändes så. Men..", jag avbröt mig själv när jag kände en kall hand mot min bara axel. Hastigt kollade jag upp bakom mig och där var dom igen. Dom där bruna ögon som ingen annan ens kunnat komma i närheten av.
"Var lättare än vad jag trodde att hitta er", sa han med ett flin innan han släppte taget om min axel. Han satte sig i fotöljen mitt emot mig och brevid Ali och kollade på henne med ett leende. "Du är väldigt vacker idag", sa han och hon blossade upp i ett stort leende som besvarade hans. "Tack, du ser inte heller så dålig ut, Bieber", svarade hon. Justin kollade sen på mig. "Du är också vacker, ingen idé och vara avendsjuk.", han log varmt när han sa det, även fast sättet han sa det på lät väldigt nonchalant. Jag svarade inte ens. Daco kom fram till bordet med en bricka med två ölflaskor och 8 shots. "Två shots var tjejer.", sa Daco medans han ställde ner allt på bordet. Han gjorde det så bra att jag började undra om han jobbar som servitris. Justin räckte Ali en shot och sedan en till mig. Jag tog den snabbt efter jag sett Ali och Justin skåla och ta sina, med Daco som snabbt gjorde samma sak. Det brände till i halsen och jag log. Det var en skön känsla.
Chapter 3 - Little Jay
Jag kollade ut genom glas rutan där Ali och Justins tog bilder just nu. Det var något med honom. Han var så.. Fin. Jag satte på mig hörlurarna samtidigt som jag bad Mason sätta på den intrumentala versionen. Den var inte så lång, men det var en början ialla fall. Jag tog av mig hörlurarna och nickade med ett svagt leende. Jag lämnade snabbt inspelningsstudion. "Det lät.. Bra", sa jag och log snett. Han nickade och jag gjorde en tumme upp.
Jag gick bort till ett bord som stog lite längre bort och satte mig försiktigt på det samtidigt som jag vinglade med bena, fram och tillbaka. En tjej som stog brevid mig gav mig en sur blick och bad mig sluta. Jag stannade snabbt med bena och suckade. Jag lade huvudet på sned samtidigt som jag kollade åt Justin och Alis hål. Justin hade ena handen i sitt hår, andra handen låg runt Alis midja. "Visa lite kärlek nu, kom igen", hörde jag koreografen säga och Justin himlade med ögonen, men jag kunde se något i hans ögon som visade på osäkerhet. Mina ögon smalnade och jag kollade intensivt på honom, precis då vände han sin blick emot mig och mina bruna ögon mötta hans varma och bruna ögon. Jag visste inte om jag skulle kolla bort, eller ärligt. Jag hade ingen anning om vad jag skulle göra över huvudtaget.
Han vände inte bort sin blick och jag började känna mig obekväm. Men han log inte, han visade inga känslor alls. Tillslut kollade han bort efter att Ali börjat pilla i hans hår. Han log svagt emot henne och dom återgick till att fotografera. Men jag kunde verkligen inte släppa honom ur blicken. Tillslut bestämmde jag mig för att lämna rummet och gå ut, jag behövde frisk luft. Jag drog på mig min skinjacka och lämnade snabbt studion.
Utanför var området var det otroligt mycket fans, flera hundra, om inte flera tusen. Justins namn var det man hörde mest, men även Alis namn kunde höras. "Jay, det är Jay", skrek någon och jag log lite åt hennes håll. En säkerhets vakt hjälpte mig förbi alla, men det var många som frågade mig om Justin eller Ali skulle komma ut snart. Jag bara log snett och försökte komma förbi. Det var inte min grej, detta.
Jag bara skyndade mig därifrån, dom var endå inte där för min skull. Jag är bara Alis bästa vän Jay. Lilla Jay.
Chapter 2 - Song Writing
Jag satt och funderade på vad man kunde skriva, det var svårt. Otroligt svårt. Vi hade kommit till Kalifornien för bara några timmar sedan och jag var hur trött som helst. Jag hade hjälp Ali med alla hennes låtar, hon hade knappt skrivit något på dem. Endå så säger alla det, även Ali fortsätter att säga att det är hennes arbete. Men jag får bra betalt, så jag orkar inte klaga. Jag kände hur någon satte sig brevid mig och jag kollade snabbt ditt. Jag mötte två bruna ögon. "Hej Jay", sa hon glatt och jag log snett. "Hej..", sa jag tyst och hon kollade ner på pappret jag hade framför mig. Hon läste dom få menningarna jag skrivit ner och kollade sedan på mig. "Skitbra, kan verkligen inte fatta att jag får skriva och sjunga en låt med Justin Bieber", sa hon glatt och jag gav henne en skeptisk blick. "Skriva? Kom igen, det minsta du gör är att skriva", muttrade jag och hon himlade bara på ögonen åt mig. "Den måste vara jätte bra, min del måste vara perfekt. Justin är utanför så han är strax här, ge mig pappret och låt mig skriva lite", sa hon glatt och tog pappret ifrån mig. Jag suckade surt och kollade emot henne. "Du är seriöst va..", muttrade jag och kollade frammåt där jag fick syn på Alis manager. Han var faktiskt shysst, Jason hette han. "Hej tjejer", sa han glatt och kom fram till oss. Ali kollade snabbt upp ifrån pappret till honom.
"Hej Jas", sa hon och log stort. Han kramade om henne och kollade sedan på mig. "Hej Jay, här idag igen?", sa han och jag nickade. "Jag är alltid med", sa jag och log snett. Ali vände sin blick emot Jason, till pappret och sedan upp till honom igen. "Här är pappret, vi har inte kommit längre", sa hon och ryckte på axlarna. Vi. Vadå vi? Vad hade hon gjort? Inget. Han läste det och lade sedan ner pappret igen. "Otroligt bra, fortsätt så. Ja-", han avbröts av att det kom in någon i dörren och Ali hoppade upp ur stolen för att se om det var Justin som kommit än. Och det var det, kan jag lova. Hon började hoppa ivrigt där vi stog och kollade sen på mig. "Det är Justin", sa hon tyst och jag nickade. "Jag vet", svarade jag tyst och hon svalde innan hon sträckte sig på ryggen. "Oj, ser man här. Du tog dig hit", sa Jason och blinkade emot Justin som bara skrattade. "Japp, jag tog mig hit", svarade han och kollade sedan upp på mannen som stog brevid honom. Jag var mycket väl säker på att det var hans livvakt, nästan helt. Ali gick fram och ställde sig brevid Jason som la sin arm runt hennes axlar. "Här har du henne", skrattade Jason och Ali log svagt samtidigt som hon mötte Justins blick. Justin besvarade hennes leende och hon gick fram till honom samtidigt som han öppnae sin famn för att sedan krama om henne. Dom kramades ett tag innan dom backade undan ifrån varandra. Han la sin arm runt hennes midja och dom gick in i studion istället för att stå vid dörren.
"Du är vackrare på nära håll", sa han och hon fnittrade till. Jag drog min blick längst honom samtidigt som jag bet mig i läppen. Han såg bra ut. Han hade på sig en röd keps och svarta solbrillor. Svarta jeans och vita skor, en vit t-shirt och en svart skinjacka. Han vet hur man klär sig. Han släppte taget om Ali när han kom in och kollade sig omkring och hans blick stannade tillslut på mig. Men han kollade snabbt åt et annat håll. Jag tryckte tungan emot min innerkind och kliade mig i nacken. Inte höras, inte synas, inte ses och inte finnas. Det gäller förmodligen nu med. "Okej, innan ni börjar falla för varandras charm ska jag gå igenom lite saker", sa Mason som hade alla scheman. Han var lite som en manager han med, det är svårt att förklara.
"Ali har börjat skriva på eran låt", bitch. "Och ni får skriva klart den senare. Vi tänkte börja med att ta en omslags bild, vi har fotografer på plats och allt, så ni ska bara fixas", både Ali och Justin nickade och gick sedan åt olika håll.
Jag suckade tyst för mig själv samtidigt som jag lutade mig bakåt.
Chapter 1 - My Best Friend
"Ali, Ali, Ali", rösterna blev högre och jag suckade lågt för mig själv. Människor överallt, papparazzis kom ifrån alla håll och jag tryckte upp händerna emot ansiktet. "Ali, kolla hit", hörde jag någon ropa och jag skakade på huvudet för mig själv. "Hur är det?", mina händer lämnade försiktigt mitt ansikte och jag mötte Alis blick. "Va?", muttrade jag och hon himlade med ögonen. "Du verkar obekväm?", frågade hon sedan samtidigt som jag nickade. "Jag är obekväm, kanske därför", muttrade jag och hon gav mig en blick. Hon drog på sig sina solbrillor samtidigt som hon log emot en papparazzi som snabbt knäppte massa foton. Jag hatade detta. Jag kan inte vara ute med min bästa vän utan att bli attackerad av fans. Vi var i London just nu, vi hade kommit hela vägen ifrån LA för en gala och några interljuver med folk här i London. Jag drack lite ur min dricka från starbucks samtidigt som jag tog upp min mobil. "Tjejer, kom igen. Skynda nu", Mason. Alis livvakt, han var med oss vart vi än gick. Tillslut kom vi fram till ett stort hus som vi snabbt gick in till. Tack gud för det. Ali tog av sig sina solbrillor och vinkade lite till fansen innan hon drog med mig till hissen. "Okej, såhär ligger det till. Du, Ali, ska interljuvas här uppe nu, sedan ska dom ta några bilder. Ikväll är det röda mattan, ta med dig din vän om du vill. Du åker tillsammans med One Direction, ett brittiskt band. Sedan tar du emot dina priser, eftersom vi har fått info om dina vinster, efter det blir det raka vägen till hotellet, packa och vi åker tidigt imorgon igen, vi ska till Kalifornien. Och du Jay.. Håll dig bara undan, och var inte i vägen", avslutade han och jag himlade med ögonen.
Det var ungefär så mitt liv såg ut - håll dig undan och va inte i vägen. Jag skulle inte synas, höras, ses eller finnas. Det var jobbigt, men jag fick ta smällen om jag skulle kunna umgås med min bästa vän, tyvärr.
-
"Another day full of stress. But I love it. I love you guys. THANK YOU! #Brookers", stog det. Redan 6.068 RT's och hon tweetade det för bara någon minut sedan. Jag scrollade upp på sidan och såg att hon hade fått ännu en miljon till i followers. 17.004.357 followers. Sjutton miljoner followers. Det är sjukt. Jag gick snabbt in på min sida och såg att jag hade fått några fler followers idag. Tvåhundra trettio tusen followers. Alla tack vare min vänskap med Ali. Jag hade haft noll utan henne.
"Lägg ner mobilen Jay", hörde jag Ali säga. Jag kollade snabbt upp på henne och hon var vacker, som alltid. Hon hade på sig en röd klänning som slutade precis under rumpan. Silvriga och glittriga klackskor på fötterna och håret var i stram knut på hennes huvud. Hennes sminkning var lätt, men hon såg endå perfekt ut. "Du är jätte fin", sa jag och hon log snett. "Tack", svarade hon och ryckte på axlarna. Jag hade på mig en svart, simpel klänning och håret låg bara platt och livlöst på huvudet. Ali skulle gå på röda mattan medans jag skulle hålla mig vid pressen. Jag skulle inte gå där, jag hörde inte hemma på mattan.
Vi gick ut mot mattan och det var redan fullt av kändisar där ute. Jag ställde mig där jag skulle stå och Ali gick ut på mattan och snabbt var allt fokus på henne. Allt. Papparazzis och fans ifrån alla håll skrek på henne och hon log bara åt alla. Jag fattar inte hur hon klarar av det. Killarna som Ali skulle gå med, något litet band här i London kom fram till henne. Dom pratade lite glatt och lätt sedan alla ta lite bilder på dom tillsammans.
Ali stog mellan en blond kille och en med stort lockigt hår, sedan stog dom andra brevid. En paparazzi kollade åt mitt håll och började ta bilder på mig. Jag kollade irriterat på honom och vände min blick emot Ali som kollade på mig med en tveksam blick. Tillslut brast hon ut i ett leende och vinkade ditt mig. Mason som stog brevid mig puttade mig snabbt ut på mattan och jag suckade. Jag hade gjort detta förut, men avstog helst. Jag gick fram till Ali som snabbt la armen runt min midja och log stort. "Vem är det?", hörde jag den blonda killen fråga och jag kollade generat emot honom. "Min bästa vän", sa Ali och ryckte på axlarna och dom nickade. Vi lämnade snabbt mattan och tog plats inne i arenan. Ali satt längst ut, sedan jag och brevid mig satt dom där killarna. Ali blev upproppad nästan direkt för att ta emot ett pris. Kvällen gick fort och jag pratade en hel del med killen brevid mig vars namn var Niall, han var söt, faktiskt. Bandet hette One Direction, glad att jag lärde mig det.
Direkt efter galan skyndade Ali sig till limon med mig snabbt bakom, Mason var bakom oss och vi gick in i bilen, innan Ali vinkade en sista gång, körde bilen iväg. Jag var helt slut. Detta var en vanlig dag i mitt liv, och jag var inte ens kändisen. Det var svårt att behöva vara perfekt hela tiden. Jag hade inte ens vallt detta livet, men jag fick det endå. Jag hade inget val.
