1 månad senare;
"Sum? Är du här?", hörde jag Justin säga tyst. Han viskade det nästan. Jag försökte få ut något som liknade ett ja, men jag lyckades inte. Jag var alldeles för trött. "Mm", mummlade jag fram istället och hjäspade. Jag hörde hur han steg in i vårt rum och stängde dörren efter sig. "Hej, varför stack du?", undrade han oroligt. Han såg nästan sårad ut. Jag ryckte på axlarna. Han suckade. Jag kände hur sängen åkte ner lite, antagligen för Justin satt sig. "Jag trodde du skulle stanna under hela konserten. Jag ville ha dig som one less lonely girl hjärtat", mummlade han oroligt. Jag svalde. Egentligen var jag mycket piggare nu, men jag vågade inte möta hans blick. Jag skulle bara börja gråta, så skulle han fråga varför och massa. Jag orkade inte det. Så istället vände jag bara huvudet ifrån honom och kollade in i väggen.


Han la sig försiktigt ner och la armen runt mig. "Vad är det?", viskade han i mitt öra och jag gjorde allt för att hålla tårarna inne. "Nej det är inget, sov nu", jag drog bort hans hans och drog täcket om mig. Jag slöt sen ögonen och gjorde allt för att somna, som jag tillslut gjorde.

-

Finns det något mer underbart än att vackna av att killen man älskar kysser en? Han masserade mina läppar långsamt och när han såg att jag piggnat till backade han bak. Han log emot mig. "Hej", sa han tyst och jag log snett. "Hej", jag reste mig försiktigt upp och kollade bort emot spegeln. Jag såg förfärligt ut. Jag suckade åt mig själv och gick sen in i badrummet. Jag tvättade av ansiktet och borstade sen mina tänder. Jag borstade igenom håret och satte sen upp det i en tofs. Jag hörde hur Justin började prata med någon utanför badrummet. Jag skakade på huvudet och drog snabbt upp min mobil. "Du skulle inte.. Allt är ditt fel!!!", skickade jag snabbt iväg till Justins bästa kompis. Jo, Chaz Somers. Jag torkade bort några tårar som runnit och ställde mig sen upp. Jag svalde och gjorde allt för att sluta skaka. När jag lyckats ganska bra, gick jag snabbt ut ifrån badrummet och mötte Justins oroliga blick.


Han försökte se glad ut, men det var något som tryckte ner glädjen. "Vad är det?", sa jag med ett påklistrat leende. Han bet tag i sin läpp och reste på sig. Ju närmre han kom, ju nervösare blev han. "Vad är det?", uppreppade jag när han bara stått och kollat på mig. Han vek undan sin blick och kollade ner i golvet. "Summer, kan du förklara för mig vad det är? Den senaste månaden har du vart jätte konstig. Du går alltid helt oplanerat, är sur riktigt ofta, du svarar mig aldrig när jag säger att jag.. Älskar dig. Har du hittat någon annan?", han gick rakt på sak. Just det fick mina tårar att rinna som aldrig förr.

---

Ojojoj, det luktar draaaaama. Haha vad tror ni har hänt? Ska skriva 34 direkt, bara för eran skull, ska försöka ha en bra uppdatering idag, även fast jag måste göra massa andra saker, det är faktiskt JULAFTON. God jul älsklingar!! /Ida♥