Jag satt nervöst på flygplatsen. Jag hade bara packat allt och stuckit. Utan att säga något, en sådan fegis jag var. Mitt flyg skulle gå om 40 minuter, och jag kunde inte gå på riktigt ännu. Justin gick säkert runt och letade efter mig just nu. Jag hade gått precis när bussen stannat, men hade bara sagt att jag skulle byta buss till busschaffören. Han brydde sig ju inte om det. Jag hade heller inte vågat ta upp min mobil. Jag visste inte om jag skulle klara av Justins alla sms och samtal. Jag skulle säkert svara han. Så skulle jag fortsätta låtsas. Men tillslut tog jag upp den, jag var tvungen att smsa mamma. När jag låste upp den såg jag att Justin hade ringt 5 gånger och skickat 8 sms. Men jag raderade alla utan att kolla på dom.

Sen slog jag snabbt in mammas nummer, men hon svarade inte. Jag saknade henne verkligen. Jag la ner mobilen och såg sen att jag fick gå på planet. Jag tog mina väskor och steg tveksamt på. Skulle jag ångra detta..?

-

"Jag är hemma", halvskrek jag när jag kom innan för dörren. Jag kunde höra något släppa massa saker och strax efter kom mamma ut i hallen. "SUMMER", utbrast hon och nästan hoppade på mig. Hon kramade om mig hårt. Jag kunde inte undgå att tårarana skulle rinna. Jag snyftade till och hon backade snabbt back. "Gråt inte", mummlade hon och kramade om mig igen. Hon log sen stolt och jag besvarade hennes leende. "Vart är pappa, och Rose?", frågade jag sen. "Dom är i Turkiet älskling, dom kommer hem om två veckor, samma dag som du skulle kommit hem?", sa hon nu. Jag log ursäktande. "Jag orkar inte ta det nu, jag vill bara sova. Kan vi inte prata om det senare?", hon nickade som om det var en självklart het. "Tack mamma", jag kramade om henne en sista gång innan jag gick upp till mitt rum. Det var sig likt. Bara städat just nu. Jag log lite smått. Men så kom jag och tänka på det igen.

Då rasade allt samman igen. Tårarna började rinna igen och jag satte mig skakigt på sängen. Jag drog täcket över mig och lutade mig emot kudden. Jag hörde hur mobilen ringde och sträckte mig efter den. "Hej Chaz", sa jag drygt eftersom jag sett att det var han som ringde. "Hej, Justin berättade precis att du stuckit. Har du berättat?!", ubrast han. Jag svalde. "Nej, men vi kan inte låtsas längre. Och vi kan heller inte skylla på att vi var fulla och inte gick så långt om vi ska berätta. Men jag är hemma, jag kan inte stanna där", jag drog efter andan och torkade bort några tårar. "Men vi var ju jätte fulla, kommer du ens ihåg hur långt vi gick?! Summer vi måste inte ha haft sex, så varför säga det", sa han sårbart och jag suckade. "Chaz..", sa jag men tystnade. Jag kunde inte. Tårarna rann som aldrig förr och jag kunde höra han snyfta. "Chaz, Justin är din bästa vän", sa jag och spände händerna. "Jag vet. Men eftersom vi inte vet om vi haft sex, så behöver han inte veta. Det kanske bara är inbillning", sa han hoppfult. "Det är det inte", sa jag snabbt och satte mig försiktigt upp. "Det kan det visst vara, du vet inte..", snyftade han fram. Jag drog djupa andetag.

Tillslut sa jag det. "Jo Chaz, jag är gravid"

---

Oj då, saker börjar klarna. Hur ska hon nu göra? Och tror ni hon är gravid? Hihi, tredje kapitlet idag. Och det är JULAFTON. Hihi då kan ni slänga iväg lite kommentarer!! Men tror inte jag skriver något mer idag, men någon av dom andra kanske gör det. Och detta var ganska dåligt, men det tycker jag hela novellen har blivit. Haha förlåt, men det känns som om det spårar ut nu.. Men jaja, den är snart över. Kram Ida♥
(Bildlös)