- Jag är inte proffs, men jag hoppas att du gillar det lite iallafall.. sa han när vi satt oss ner vid bordet.
- Vadå inte proffs? Det är skit fint ju!
Han sprack upp i ett stort leende.
- OCH maten är fantastisk för att du ska ha lagat den, sa jag och hån log lite mot honom.
- Öh om du inte visste så är jag bäst på och laga mat så nu ska DU känna dig speciell!
Eftersom han sagt något så fint i limousinen innan så kände jag mig lite tvungen att säga något till honom men jag kom inte på något så istället satt jag där helt tyst i kanske en minut.
- Oj hehe, aa men det gör jag väll men nu får du berätta lite om dig själv, sa jag för att avbryta den pinsama tystnaden.
- Ska jag berätta? Vet du inte redan allt om mig?
- OM du glömt så är jag inte något galet fan av dig så nej, jag vet bara att du heter Justin Bieber och att du flörtar GANSKA mycket!
- Gör jag väll inte?
Jag nickade bara och han började berätta.

- Okej, jag heter Justin Drew Bieber, jag är 16 år och fyllde det den 1 mars, hm.. jag har 2 låtssas syskon, Jazmyn och Jaxon, jag älskar dom lika mycket ändå. Jag hatar uggs men jag älskar pasta, jag är väldigt rädd om mitt hår och ja det finns inte mycket mer och berätta nu, din tur!

- Haha okej hm.. jag heter Fiona Cloé Smith och jag är 15 år. Jag fyller 16 den 26 augusti som är snart.. jag seriöst ÄLSKAR serien Gossip Girl speciellt Chace Crawford men det vet du nog redan och jag hatar Fanta, tomat och färgen rosa..
- Okej haha, du är nog den första tjejen som jag träffat som inte gillar rosa!
- Haha, nej jag är ju inte som alla andra direkt..
- Det är därför jag gillar dig, för du är som du är och inte någon annan, sa han och kollade djupt in i mina ögon.
- Ska jag vara helt ärlig, så är du inte som jag trodde att du skulle vara, snobbig, kaxig och väldigt egoistisk, det var väll därför jag inte gillade dig alls innan.
- Var? Gillade? Så du gillar mig nu va? Sa han och log
- Hörru Beaver, tro inte för mycket nu heller!
- Jag vet att du gillar mig långt, långt där inne någonstans.
- Haha det tror du va?
- Nej jag vet.
- Och hur vet du det då? Sa jag och tog en tugga av min mat.
- För jag märker det..
Shit, hade han börjat märka att jag gillade när han sa så fina grejer till mig? nej nej nej fan också!
-.. Kolla där tänkte du på det igen! Sa han och avbröt mitt tänkande och han hade rätt också.
- Justin ja-
- Säg inget, följ med mig ner till stranden, det är inte så långt bort.
Jag tvekade lite men sen följde jag med ändå.

PÅ STRANDEN/15 MINUTER SENARE:

Vi gick där på stranden, det var som i en film.. Solen höll på att gå ner så himlen var helt orange.

- Jag förstår mig inte på dig, du väljer mig, av alla tjejer i världen.. Sa jag.
- Ja är det så konstigt?
- Ja det är ju det de är, jag förstår inte.. Kolla, jag kallar dig beaver, undviker dig så mycket jag kan och snackar knappt med dig och du fortsätter gilla mig, varför?
- Ja det gör du och det gör självklart ont varje gång, men jag kommer aldrig ge upp, eller någongång kommer jag nog vara tvungen att göra det men inte än Fiona, jag kan inte.
När han sa att det gjorde ont varje gång jag kallade honom allt detdär och undvek honom fick jag enorma skuldkänslor, varför får killen mig och känna såhär?! Jag klarade mig inte mer, jag ställde mig på tå och tog ett grepp om hans nacke och bara några sekunder senare var våra läppar pressade mot varandras.

---

Någon av er frågade varför Ida inte bloggar längre, haha jo det är så att hennes dator har kraschat totalt så just nu är det bara jag som skriver, hoppas det inte gör något hehe..