The chosen is you, Chapter 22.
- Gud, dina händer är iskalla. Sa jag och la ena hans hand i båda mina och gnuggade lite försiktigt.
- Konstigt, med dig så borde jag vara varm. Sa han och log ett sådär gulligt leende. Jag stannade upp med min händerna och kollade han djupt in i ögonen samtidigt som jag kämpade med benen för att hålla mig uppe. Jag tog ett djupt andetag för att säga vad jag skulle säga. Jag var tvungen.
- Justin.. Gillar du mig?
När jag sa det så skakade jag nästan av rädsla av vad han skulle svara. Men nu i efterhand så fattar jag hur korkat det låter att fråga någon så efter första dejten. Just nu ville jag bara sjunka igenom jorden och ångrar grovt att jag frågat. Han log och kollade ner lite och sen upp på mig.
Han la sen sin hand på min kind och kollade mig länge i ögonen. Utan att säga något så kysste han mig mjukt. Jag besvarade hans kyss och han backade sen undan lite.
- Jag hoppas att det besvarade din fråga. Log han och släppte taget om mig. Jag kollade mot honom och log.
- Det gjorde det, antar jag.
- Ska vi gå upp? Sa han och log. Jag nickade lite och simmade mot klippan.
- Men dumhuvud, hur ska vi komma upp? Sa jag och nickade mot klippan vi hoppat ner ifrån. Justin vände sig mot mig och flinade. Han kollade sen upp och började klättra. Hur fan ska jag klara det där? Jag kollade upp mot honom som nu var uppe och log lite.
- Och det där ska JAG klara? Nja.. Skulle inte tro det. Sa jag och försökte komma upp men det gick verkligen inte. Han sträckte ner sin hand och jag tog tag i den. Jag klättrade samtidigt som han drog upp mig och precis innan jag kom upp så kände jag hur det brände till i benet. Jag kollade ner och såg att jag hade dragit benet mot den vassa klippan. Fan, jag kände hur det rann blod och tog sista steget för att komm upp.
- Det var väll inte så sv.. SARA! DU BLÖDER PÅ BENET! Utbrast Justin och satte sig på huk. Han tog sin tröja och tryckte den mot mitt sår och kollade på mig.
- Justin, det är ingen fara. Sa jag och försökte dra undan mitt ben men han höll ett hårt grepp om det.
- Jo, och jag vill inte att du ska få infektion. Vi måste åka till sjukhuset! Utbrast Justin och kollade mot mitt ben. Jag skakade på huvudet.
- Nej, det gör inte ens ont. Sa jag och drog undan mitt ben och lyckades denna gången.
- Lovar du? Förlåt.. Men jag vill inte att du ska må dåligt. Sa han och jag nickade. Jag kollade mot hans tröja och såg att den var hellt blodig.
- Justin, jag måste köpa ny tröja åt dig! Utbrast jag och han skrattade lite.
- Verkligen inte! Log han och jag nickade. Jag skulle precis öppna munnen men stängde den igen av att Justin gav mig en blick. Jag suckade lite och ställde mig upp. Det stack till lite i benet men det var inget jag ville visa. Jag bet ihop och kollade mot mina kläder.
- Jag har ju inga torra underkläder? Sa jag och log ett snett leende. Han skrattade lite och han kom lite närmare. Jag kände hans andetag på halsen och han viskade svagt. " Skit i underkläder då" Sa han och backade sen undan. Han log stort och drog på sig sina byxor över sina blöta kalsonger.
- Haha Justin , det vill du allt va? Flinade jag och gjorde som honom istället. Jag drog försiktigt på mig mina byxor för att inte få ont och tog sen på mig min tröja. Jag kollade mot Justin som hade tröjan i sin ena hand och stog och granskade mig. Jag rodnade lite och han gav mig en allvarlig blick.
- Sara, det gör visst ont! Jag ser det! Sa han allvarligt och jag skakade på huvudet.
- Justin, ta det lungt. Lita på mig. Sa jag och kollade på honom. Han gav mig ett snett leende men nickade tillslut.
- Kom då. Sa han och tog min hand. Jag kände hur jag än en gång blev hellt varm i hela kroppen.
Jag gillar den här killen. Det vet jag! Jag kollade på han och han hade inte tagit på sig tröjan. Antagligen för att den var hellt blodig. Jag såg hur han rös till när jag snuddade vid hans mage lite.
- Du har en snygg mage. Log jag och kände mig nu säker. Jag behöver väll inte skämmas över mina åsiker?
- Tack.. Log han och jag kände mig lite dum.
- Justin, du kan låna min jacka! Du kan inte gå sådär. Suckade jag och han nickade.
- Jackan behöver du, och jo då. Jag klarar mig! Log han och jag nickade lite. Justin ropade på han livvakt som sen kom ut och log mot oss.
- Hej, jag är Justins livvakt! Log han och räckte fram handen.
- Ja, Kenny va? Log jag och han nickade.
- Precis. Vi gick sen vidare och åkte in mot stan. I bilen så satt vi bara och pratade om allt möjligt. Och det var så skönt, för han var så förstående. Jag log lite och kollade ut ur fönstret. Är det såhär att vara kär?..
Postat av: Anonym
meeeer :D
Postat av: Anonym
Awesome!!
Postat av: josefine
BÄST!!!!!!!!!!!!
snälla mer ikväll? :D
Postat av: Anonym
helt awesome!! meeer:)<3
Postat av: Anonym
Asbra! :D
Postat av: Johanna
Skitbra!!!:D love it
Postat av: Anonym
as nice!!<3