”Mel, lyssna klart.. Jag älskar dig!” sa han och jag kände mig plötsligt illa till mods. Jag kände mig så taskig. ”Du fattar verkligen inte, varje gång jag ser dig, så vill jag bara hålla om dig, kyssa dig, smeka dig och allt. Men jag kan inte, du vill inte. Mitt hjärta saknar något och det är du, jag saknar dig och mig Me-” plötsligt gjorde jag det. Det bara hände. Men alla känslor blev blandade men kärleken tog över. Jag kysste han.

________________________________________________________________________________

”Jag vill ha Chocklad och Karamel! Eller nej! TuttiFrutti vill jag ha!” Justin nickade och vände sig mot glassgubben. ”En tuttifrutti och en.. Hm.. En Daim glass!” han nickade och började sedan skopa på kulor på rånet. Han gav fram glassarna och Justin betalade sen. Jag var egentligen lite skeptisk över att han skulle betala, men gick tillslut med på det. ”Så, när går planet?” Undrade Justin och kollade på mig. Jag ryckte lite på axlarna och tog en tugga av glassen – mums säger jag bara. Italiens glass var det bästa som fanns, inget tvivel om saken. Det var i vilket fall som helst den sista dagen här i Rom och vi satt på flygplatsen, redo för att åka hem till Stratford.

I want you, i know that.

Jag och Justin har löst allt, jag visste vad jag ville efter kyssen. Jag ville ha honom. Han ville ha mig – vad var problemet? Vi älskade varandra. Och jag var tvungen att bygga upp mitt förtoende för Justin. Ärligt talat så gick det ganska bra. Men samtidigt var jag lite ledsen. Justin skulle på turné i 4 månader två dagar efter att vi kommit hem. Alltså på onsdag. Det var månsag kväll här och Kenny var och chekade in våra väskor. ”Planet går om en timma..” suckade Justin och la ner flygbiljetten igen.

-

Jag kramade och Justin en sista gång innan jag var tvungen att gå in. Justin kysste mig mjukt på läpparna och log sedan. ”Älskar dig Mel, syns imorgon!” sa han och jag pussade han på kinden och backade sen undan.

I Love Yah!

Jag vinkade till Justin och Kenny och gick sen in i lägenheten. ”Hallå?” mummlade jag såfort jag kom in. Pappa kom ingåendes i hallen och när han såg mig så formades ett brett leende på hans läppar. ”Melanie!” utbrast han och gav mig en varm kram. Jag besvarade hans kram med ett leende på läpparna. ”Jag har saknat dig pappa..” mummlade jag mot hans bröstkorg. Jag backade sen undan och log.

”Gå upp och packa upp dina saker, så ska vi äta sen. Måste berätta en sak till dig” Jag höjde på ögonbrynet och blängde på pappa. ”Jasså?” han nickade och gjorde sen en gest mot mitt rum. Jag började skratta och började gå bort till mig rum. När jag var klar med allt så skyndade jag mig ner till pappa och satte mig med ett leende på en av stolarna. ”Så, vad skulle du berätta nu då?” han suckade och la fram maten på bordet. Spagetti Carbonada.

”Du är medveten att jag precis kommit hem från Italien va?” undrade jag när pappa inte svarat på första frågan. Han nickade samtidigt som han började äta. ”Jag vet..” han började skratta och kollade sen upp på mig. ”Du vet, det där Jobbet i London som min chef snackade om? För jätte länge sen? Det jag ville ha men inte fick, kommer du ihåg det?” sa han och jag nickade osäkert.

Han menade väll inte att vi skulle flytt..”Jag har fått det och vi ska flytta ditt redan nästa vecka, erkänn underbart? Vi har ju alltid viljat bo i London!” avbrött pappa mig i mina tankar och jag började skratta nervöst. ”Du skojar bara väll?” han kollade oförstående på mig samtidigt som han skakade på huvudet. ”Nejnej! Vi kommer flytta in en jätte stor villa där, har sätt den på nätet, skit snyggt, vi kommer även ha en grym pool! Är det inte underbart!” det kändes som allt stannade. Hur kunde det vara bra?

-------------------------------------------

Kommentera Bitches! Hihi, inte bra, ska hon flytta till LONDON? Japp, men ni får väll se hur det blir, ska lägga upp ett schema för er när varje del kommer komma upp under sommalovet, men bara om ni lovar att kommentera, då LOVAR jag att ni ska få ett grymt inlägg, men BARA om ni kommenterar sötnosar! (a) ♥

Och det var en som undra varför upptdaderingen ärganska dålig, jo, det är för att jag (Ida) bloggar själv just nu!