---

JUSTIN'S PERSPEKTIV, NÄSTA DAG:

"Jo, men om vi tar bilen och går in på baksidan, då borde det inte vara några problem?" muttrade jag och kollade på Kenny. Han suckade och kliade sig löst i pannan. "Och vad gör du om någon upptäcker dig då?" jag bet mig löst i läppen och ryckte på axlarna. "Men ingen kommer upptäcka mig. Jag tar bilen och har tonade glasrutor. Vi går in bakvägen, och går direkt in i biosalongen. Du kan fixa biljetter. Vem har chans att se oss? Och efter bion så springer vi ut till bilen och åker hem. Det låter väll bra?" ännu en gång suckade Kenny och jag flinade. "Varför väckte du mig inte?" hörde jag plötsligt Mel's röst mummlade. Jag vände mig snabbt om och där låg Mel i den stora sängen. Hon såg ut som en ängel.

Jag log lite snett och klappade på mitt knä. Hon drog undan täcket och tassade försiktigt fram till mig och pussade mig lätt på kinden. "Du var så söt när du sov" mummlade jag och hon började skratta. Hon kollade sen upp på Kenny och log. "Hej Kenny" han flinade lite samtidigt som han log. "Hej Mel, men jag länmar er ifred nu! Men jag tillåter er att gå, men då ringer du om det händer något! Jag kommer när jag snackar med närmaste bio!" muttrade han och lämnade rummet.

Jag kollade sen på Mels perfekta ansikte och kysste henne mjukt. Jag bakade sen undan och log. "Vet du vem du är för mig? Ingen!" sa jag och hon kollade osäkert på mig. "Va?" sa hon nervöst och jag började skratta. "För du vet, ingen är perfekt" sa jag innan jag kysste henne ännu en gång. Denna gången mjukt och väldigt länge.

"Ska vi dra?" mummlade Mel när hon precis var klar. Jag reste mig från sängen och nickade samtidigt som jag gick fram till henne. Jag korsade mina fingrar i henne och putade försiktigt in henne i väggen. Hon andades tungt och jag började skratta lite tyst. "Jag tror du har en stalker" hon kollade oförståendes på mig och började sen kolla sig omkring innan hon tillslut mötte mina ögon. "Verkligen?" "Ja, och det är jag.." mummlade jag och drog försiktigt undan lite hår som låg perfekt på hennes perfekt axlar. Jag kysste henne ömt på kinden och letade mig uppåt tills jag tillslut mötte hennes läppar.

Hon började skratta samtidigt som hon gick åt sidan. "Justin, vi måste gå nu!" jag flinade lite innan jag försiktigt kände på mina läppar. "Hm, hallon.. Jordgubb kanske?" mummlade jag tyst för mig själv. "Vad gör du?" skrattade Mel. "Jag försöka tänka efter vad dina läppar smakar!" hon började skratta ännu en gång. "Justin! Vad håller du på med idag! Är du drogad eller?" hon fortsatte skratta samtidigt som hon tog min hand och jag nickade mot henne. "Ja det är jag, drogad av din kärlek" sa jag och kunde inte hålla mig för skratt. Jag öppnade famnen och drog henne intill mig och kramade henne länge. Hon var så varm. Jag drog sen försiktigt upp hennes hand mot min bröstkorg och stannade den där. "Känner du?" mummlade jag och hon nickade och drog försiktigt ner sin hand igen.

"Det händer när jag är med dig, mitt hjärta går extra snabbt.. Baby, jag älskar dig såå mycket, du är det enda i mitt liv just nu. Och du ska veta, att jag aldrig kommer låta dig gå!" hon kramade om mig hårdare innan hon tillslut släppte. När jag mötte hennes blick så såg jag att hon grät. "Älsking, vad är det?" sa jag och torkade försiktigt bort hennes tårar som bara fortsätte komma. "Justin, du är för underbar, jag är inte värd dig.." jag kollade på henne med mjuk blick och skakade på huvudet. "Hur kan du ens säga så? Jag älskar dig, jag kan säga det till hela världen!" hon log lite smått och jag viskade försiktigt i hennes öra att jag älskade henne. "Men Justin, de.." " Mel, du är hela världen för mig!"

---

Lite smått romatiskt sådär och VÄLDIGT kort, men känns endå dåligt.. Ni får gärna kommentera också, även fast klockan är två på natten! Puss.