Försiktigt tryckte jag hans läppar mot mina. Min tunga gled försiktigt in i hans mun och kyssen gick över till hångel. Jag backade sen back och log lite generat. "Det skulle vara underbart"
_________________________________________________________________________________________

JUSTINS PERSPEKTIV:

Lyckan sprudlade i mig när hon ville att jag skulle sova kvar hos henne. Jag kysste henne snabbt och hon kramade om mig hårt. ”Varför har du valt mig Justin? Vad är det som är så bra med mig?” Melanie kollade upp på mig med hennes glittrande blåa ögon. Hon strök en brun hårslinga bakom örat och la ena handen på min kind. ”Jag förkännar inte någon så fin som du” hon suckade och drog sakta ner sin hand och jag log lite snett. ”Jag är kär, man kan inte bestämma vem man blir kär i” jag tog tag i hennes hand och la den mot min bröstkorg. ”Känner du? Dom slår extra när jag är med dig..” jag släppte sakta taget om hennes hand och fortsatte. ”Och om det är någon som inte förkännar någon här, så är det jag som inte förkännar dig. Jag mötte hennes varma blick och ett svagt leende syntes på hennes läppar.

”Tänk Justin, jag har inte känt dig så länge, bara några veckor, endå så känns det som om jag kännt dig i hela mitt liv” mummlade Melanie svagt och jag nickade. ”Jag vet, ganska sjukt endå..” jag skrattade till lite och hon suckade lycklig. Hon ställde sig upp och la fram handen för mig. ”Kom” sa hon svagt och jag tog emot hennes han samtidigt som jag ställde mig upp och drog henne intill mig. Jag granskade hennes fyllda läppar och flyttade sen upp blicken till hennes fina ögon. Jag la ena handen på hennes kind och smekte den lätt. Jag närmade mig sen och kysste henne snabbt. När jag backade undan så var hennes ögon fortfarande stängda och ett leende satt på hennes läppar. ” Bättre kan du, Bieber” hennes ord utalades och jag började skratta lite svagt. Jag tog nu ett hårdare grepp och tryckte hennes läppar mot mina. Det var som om hela jag smällte, att kyssa Mel var underbart. Jag flyttade försiktigt bort mina läppar och drog dom långsamt neråt mot halsen. Mina armar var om hennes midja och jag kände hur hon rös till.

Jag backade sen bakåt och pussade henne på näsan innan jag log stolt. ”Sådär ska det se ut!” Melanie log stort medans hon utalade orden och gick sedan ur mitt grepp. Hon tog tag i min hand och började visa runt mig i huset, men jag kunde knappt lyssna. Var för upptagen att följa vartenda steg Mel tog, hennes vackra gånstil när hon vickar på sin snygga rumpa. När hennes ljusa stämma fyller rummet med ord. När hon svänger med sitt långa bruna hår, eller blinkar med sina fina, blåa ögon. Jag är verkligen kär.

MELANIE'S PERSPEKTIV;

Jag märkte att Justin var alldeles för intresserad av min kropp, för att lyssna på vad jag säger. Men jag klandrar han inte, han är min kille nu. Bara min, ingen annans. Men jag bestämmde mig endå för att retas lite med honom. ”Så, vad tyckte du om mitt rum då?” jag log brett och han kollade oskyldigt på mig. ”Det var jätte fint, älskar det verkligen” jag flinade mot honom och började skratta lite smått. ”Vi har inte ens vart inne i mitt rum ännu” sa jag och log lite snett. Jag såg hur hans kinder sakta färgades röda och jag log stolt. ”Vet du hur söt du är när du rodnar?” Justin kollade på mig med ett leende.”Tyst, visa mig ditt rum istället” jag log lite samtidigt som jag nickade. Jag tog tag i hans hand och drog med honom in i mitt rum. ”Detta är alltså mitt lilla rum” Justin släppte min hand och kollade sig nyfiket omkring, innan han tillslut slängde sig i min säng.

”Jag gillar det!” han log stort och klappade på platsen brevid sig. Jag började skratta lite och gick långsamt fram till honom och la mig försiktigt över han. Han log mot mig och kysste mig snabbt innan han rullade runt så att han låg över mig. Han hade armbågarna på sidorna om mig så att han inte låg helt på mig. ”Vart vill du att jag ska sova?” Justin började pilla med mitt hår och jag började skratta lite. ”Med mig såklart” jag tog tag om hans nacke och drog honom intill mig så han tappade greppet med armbågarna och log nu helt på mig, även fast han var tung så var det inte så jobbigt. Jag tog ett djupt andetag och till slut utalade jag orden, orden jag länge velat säga.”Justin, jag är kär..”

---

Ojdå, går vi kanske lite för fort fram? Och är det något vi ska ändra på? GE OSS KRITIK! Puss.