Chapter 20 - I can't controll this
Jag hörde Summer sucka ifrån badrummet och jag svalde. Hon ställde ner något och kom sen ut till sovrummet. "Tandkrämen är slut. Kan inte du gå och köpa lite ny?", sa hon utan känsla. Hon var så kall, som om hennes hjärta hade försvunnit. Som om hon inte kunde tänka, bara prata. Hon kollade kallt på mig och ännu en gång så svalde jag. "Jo, visst", sa jag och hon log. "Tack Justin, något kan du göra rätt", sa hon lungt och gick sen tillbaka till badrummet och smällde igen dörren.
Jag visste inte varför jag gjorde det, men jag kände mig tvungen till att göra vad hon bad mig till. Jag drog ner det stora tandkrämspaketet och tog med det bort till kassan. Som tur var hade dom det på hotellet, så jag var inte direkt tvungen att ta med mig Kenny. När jag stog i hissen påväg upp igen så fick det mig att tänka efter. Vad hade jag gjort egentligen. Varför i hela helvete kysste jag henne? Och varför fick hon mig att falla, igen. Det hade gått en vecka sen Summer såg mig kyssa Madison utanför badrummet, och jag vet inte vad jag tänkte. Men det blir värre. Jag smsar fortfarande med Madison, jag har fortfarande kontakt med henne. Men vi har inte gått längre. Jag vet hur mycket Madison vill ha tillbaka mig. Men om jag vill ha tillbaka henne? Ja, det är frågan.
Jag gillar Summer, väldigt mycket, och inte förens nu börjar jag inse det. Men samtidigt så vet jag inte om jag gillar henne så starkt. Och jag förstår verkligen hur krossad Summer måste känna sig. Det var fel av mig att nästan kyssa henne i omkädningrummet innan. Men jag vet att det inte går att ångra sig.
Jag tryckte försiktigt ner handtaget till hotellrummet och stängde dörren efter mig. Summer kom snabbt ut i rummet med en nyfiken blick. "Fick du med dig tandkräm nu? Ingen hora från stan va? Åh jag ser att du har tandkräm!", sa hon med en förvånad röst. "Lägg av", sa jag sansat och hon skrattade till utan humor. "Seriöst, lägg av själv. Undrar om du inte redan bytt tjej? Du låg säkert med Madison, men dumpa henne för en annan tjej som du hittade någonstans", sa hon ännu en gång lungt med ett små flin på läpparna. Jag kollade oroligt på hennes samtidigt som jag suckade och kollade upp på henne.
"Lägg av, sa jag", sa jag nu lite surare. Jag knuffade undan henne för att komma förbi. "Ojoj, killen blir sur. Visste inte att en bäver kunde visa det, eller snacka. Eller ligga runt med tje..", nu gick hon över gränsen. Jag var tvungen att avbryta henne där. "Bara håll käften, det är fan inte jag som styr MINA känslor. Och om jag gillar Madison, så gör jag det. Och om du gillar mig, och vill att jag ska känna detsamma för dig, så försöker du verkligen inte på rätt sätt. Tror du att det får mig att börja gilla dig, så som du håller på?!", nästan skrek jag och gick in i sovrummet och smällde igen dörren med ett högt dån.
Jag bara svalde, stog kvar där jag stått hela tiden. Visste inte vad jag skulle säga. Små tårar billdades runt ögonen med jag torkade snabbt bort dom. Han var inte värd mina tårar. Inte någonstans. Jag skulle vara stark. Jag skulle vara stark och stå ut dessa två månader och två veckor som var kvar. Vad han än sa eller gjorde. Och jag lovar även mig själv, att inte falla för honom på riktigt. Denna gången ska jag inte göra det.
-
Jag hörde hur min mobil pep till och jag öppnade försiktigt mina ögon. Jag sträckte på mig i den lilla soffan och suckade. Jag hade sovit på soffan inatt. Hade inte vågat gå in till Justin. Och han hade dessutom inte lämnat rummet någon gång. Han hade luggit där inne sen han stängde igen dörren igår. Jag satte mig försiktigt upp och tog handen för huvudet när det svajjade till. Jag hjäspade snabbt och tog tag i min mobil. "Chelsea", lysste det upp på skärmen och jag suckade. "Hej bästis, saknar dig otroligt mycket. Hörde att du egentligen skulle kommit hem i veckan, men att det blev inställt. Varför detta?", stog det och jag log lite smått. "Hej hjärtat.. Jo, Joselyn hamnade på sjukhus. Men det dom trodde var en allvarlig lungsjukdom, var bara en förkylning när dom kollade efter. Alltså inget allvarligt, och då behövde jag inte åka hem. Dessutom vill jag bara bli klar med dessa veckor så fort jag kan. Skulle jag åkt hem, så skulle jag få ta igen dom dagarna hos Justin. Men vi syns snart, ska snacka med Justin och se om du kan komma hit", knappade jag snabbt in och skickade iväg det.
Jag ställde mig upp och hjäspade återigen. Jag klampade sen bort mig badrummet och låste dörren efter mig. Jag och Chelsea hade haft en ganska konstat smsrelation, men Michelle hade inte hört av sig sen jag åkte. Jag hade skickat flera sms i början och ringt henne flera gånger. Men tillslut gav jag upp. Och när jag frågade Chelsea varför hon inte svarade, så pratade hon bara bort det. Jag antog att hon hade gått vidare och inte ville vara kompis med mig längre. Visst gör det ont, men ibland måste man acceptera svåra saker.
Jag tvättade av ansiktet och borstade sen mina tänder. Justin skulle ha konsert klockan 7, och klockan var nu bara 12 på dagen. Just nu var vi på ett väldigt fint hotell i Spanien. Det var välldigt varmt här och idag hade jag planerat att bara sola och hänga vid poolen. Men synd var, jag var tvungen att gå på Justins konsert idag. Jobbigt. Men folk hade börjat undra varför vi inte sågs tillsammans längre. Så Scooter sa att det var dags att jag följde med idag. Så det vara bara att bita ihop och gå med på det.
Jag hörde hårda knackningar emot badrummsdörren. Jag öppnade den snabbt och där stog en nyvaken Justin. Han kollade sorgset på mig och svalde. "Förlåt, förlåt för det igår", sa han hest och jag var tvungen att bita ihop föra att inte kyssa honom här på plats. Han var så sexig och hans röst var inte mycket bättre den. Jag bara gick förbi honom, jag klarade inte av det. Men Justin tog tag i min arm och drog tillbaka mig. Han drog in mig i hans farm och kramade om mig länge. Jag svalde. "Justin, släpp mig", mummlade jag emot hans nacke och han skakade på huvudet. Hans kropp var varm och jag kunde dö vilken sekund som helst. Jag var så svag i hans närhet. Tillslut puttade jag undan honom med tårfyllda ögon. Han kollade oroligt på mig och ännu en gång puttade jag till han. Jag skyndade mig in i vårt sovrum och slängde mig på sängen.
Jag insåg precis att det jag lovat mig själv igår, inte höll. Jag har visst fallit för Justin endå.
Skriven av me, Ida, vad tycker ni? Går vi för fort fram eller vad tycker ni? Kommentera gärna, hihi. Jag tvingar er inte, men det vore kul. Kram!!
Postat av: Anonym
Omg jag vill ha men nu. Nej du går inte för fort Fram det är bra så.
Postat av: Marielle
Det är en bra takt ni tar det i. :)
Postat av: Nicole
Love it mer mer mer!!!!!!!
Jag tycker det ska ta ett tag innan aa du vet;)
Postat av: Amira
Herregud jag kommer bli galen! Novellen är såååååå himla bra! Kollar varje dag för att se om det har kommit upp något nytt! Ni gör min dag bara bättre haha :) neeej absolut inte, ni går inte fram fort, allt är bra som det är!! Ni är så duktiga! Fortsätt med det ni gör:) bästa novell bloggen hitills helt klart! Kraaaam
Postat av: Cherry
Du går verkligen inte för fort fram :))
Det är skiitbra :D
Postat av: Tove
helt sjukt bra!
Postat av: nellie
DEN ÄR GRYM, mer mer mer :D
Postat av: Apan
Jag tycker inte ni går för fort fram, jag gillar att det går långsamt fram men även att det händer något!
Postat av: Anonym
AsB
Postat av: Henny
Jätte bra!! :D men vad var det gon såg inne på badrummer då? (slutet av dörra kapitlet) :) älskar nobellen!! <3
Postat av: Johanna
GRYMT
Postat av: sofia
Jätte bra! Det här var det bästa kapitlet hitintills ;)
Postat av: Mathilda
det är skit bra :D meeer
