Jag kunde inte sluta tänka, tänka på honom. Jag var så extremt fokuserad på honom att jag nästan försvann. "Helvete", utbrast Justin och jag kollade snabbt ner i min mattebok. "Svär inte unga man, vad är det?", sa Carol och kollade på Justin. Jag var tvunget att skratta till lite tyst när jag såg han sura blick. "Det går inte att lösa detta, helt seriöst. Om man vänder på ekvationen så blir det en annan sak. Snälla, hjälp mig!", utbrast han förvirrat. Hon suckade och tryckte upp glasögonen. "Justin, hade du pluggat mer hade du klarat provet galant. Och säg inte att du inte haft tid, har sett massa gånger då du stojat runt. Ska jag ta in det nu?", sa hon och Justin fnös. Han kastade provet åt henne och hon suckade mjukt.

Justin vände sen sin blick emot mig, han var riktigt ireeterad. "Vad glor du på?", sa han tyst och jag kunde inte hålla mig för skratt. Hans morgonhumör är inget att leka med. Speciellt inte på mattelektionerna. "Dig", flinade jag och han besvarade mitt flin. Men det gick snabbt över till ett mjukt leende. Han reste sig ifrån soffan och kom fram till mig. Han tog händerna om min midja bakifrån och lutade sitt huvud på min axel. "Vad läser du?", undrade han och jag tänkte precis svara med Carol avbröt mig. "Inget gullande på lektionerna. Justin, gå ut ur rummet nu. Ni får vänta tills Summer är klar med sin matteuppgift", sa hon strängt och kollade menandes på Justin och mig. Ännu en gång suckade Justin och drog snabbt bort sina händer som var runt mig. Han pussade mig snabbt på kinden och utan att säga något lämnade han rummet. Jag har verkligen fallit för killen.

"Sötnos, vänta", skrek Justin efter mig och jag log för mig själv men fortsatte gå. Han suckade högt och jag kunde inte undgå att skratta. Hur många gånger kunde man sucka på en dag? Många om man hette Justin Bieber. Jag kunde höra hans steg bakom mig och tillslut nådde han fram till mig. "Varför väntade du inte?", undrade han när han stod bredvid mig. Jag kollade emot honom med ett höjt ögonbryn. "Vadå?", sa förvirrat när jag inte svarat. "Hm, låt mig tänka. Du dushade i 1 timma, jag orkade inte vänta. Så jag tänkte dra till arenan så länge", sa jag och ryckte på axlarana. Han nickade. Vi gick tysta emot arenan och jag var alldeles varm i hela kroppen. Tillslut vände jag mig emot honom med ett svagt leende. "Öh, du. Skulle det skada om typ.. Chelsea skulle få komma hit några dagar?", undrade jag och han mötte min blick. "Nej, det skulle det inte. Men jag vill ju vara med dig själv", sa han och gjorde en sur min. Jag skrattade samtidigt som jag puttade till honom. "Och Chaz och Ryan, dom får vara här då eller?", log jag och han besvarade mitt leende. "Dom spelar ju bara tvspel hela tiden endå", sa han och jag skakade på huvudet. "Nej, men tanke på det, så är dom där borta", sa jag snabbt och pekade åt höger. Han kollade snabbt åt sidan med ett leende.

Jag puttade snabbt till han på skämt, men istället snubblade han på en flaska och föll rakt emot marken med ett högt dån. Han skrek till och jag kunde inte hålla mig för skratt, åh vad lättlurad han är. Han visste om att Chaz och Ryan fortfarande sov, endå trodde han på det. Jag skrattade så mycket att jag fick ont i magen. Jag räckte fram min hand för att hjälpa honom upp. Men istället drog han ner mig på honom och la sen sina armar runt min midja. Han snurrade runt så att han låg över mig och flyttade sen upp sina händer till mina kinder. Han log och kom sen närmre. Men istället tryckte jag upp min hand i hans fejs och han fnös. "Vad gör du?", undrade han och flyttade på min hand. "Inte här, någon kan se oss", sa jag tyst och skulle resa på mig. Men han drog mig bara närmre sig. "Haha, okej. Vad spelar det för roll?", sa han och jag log emot honom. "Just det", mummlade jag och han skrattade. Jag hade till och med glömt, alla trodde redan jag var Justins tjej. Han lutade sig emot mig ännu en gång och kysste mig. Hans kyssar var varma och mjuka. Hans läppar var perfekt formade. Hans andedräckt luktade vanilj och han kysste mig länge. Han flyttade sina händer till min rumpa och jag kunde inte undgå att le emot hans läppar. Han var så fin.

Det kändes som om jag gjorde fel. Som om det var fel av mig att kyssa henne. Men jag gillade henne så otroligt mycket. Men efter allt jag gjort var jag inte värd henne. Inte någon stans. Jag drog mig snabbt bak och ställde mig upp. Jag drog upp Summer och la min arm runt hennes midja för att dra henne intill mig. Vi gick tysta den sista vägen till arenan och tog sen varandras händer. Men jag visste att allt jag gjort var fel. Och jag skulle gottgöra henne. Det skulle jag.