IS SHE THE ONE|CHAPTER 13|STOP THINKING ABOUT HIM❤
"Kom då", Justins röst fyllde hela ängen och jag log brett. Det gröna, mjuka och speciellt vackra gräset drogs längst mina ben.
Solen värmde upp hela mig. Jag sprang ikapp Justin och han tog min hand med ett vackert leende. Vi gick lite längre bort och han stannade tillslut vid skogskanten - precis innan ängen tog slut. Det var fina blommor över allt och man kunde se vattnet härifrån. Jag mötte Justins ögon som glittrade i den ljusa sommar dagen. Han la sig ner i gräset och drog ner mig intill honom.
"Jag älskar dig Syd", sa han och log mot mig. Han satte sig upp efter ett tag och jag besvarade hans leende.
Jag satte mig bredvid och suckade av lycka.
"Jag älskar dig med"
Jag slog snabbt upp ögonen. Allt var en dröm.
Jag suckade och hörde klockan slå. Försiktigt vände jag dit blicken. Halv 12 på dagen.
Jag fnös samtidigt som jag satte mig upp. "Snällt att någon väckte mig", mummlade jag för mig själv samtidigt som jag sträckte på mig.
Det hade nu gått en vecka sen jag kommit hem ifrån Miami. Jag och Justin hade inte ens gett varandra en hejdåkram.
Jag saknade honom faktiskt. Jag skulle aldrig träffat han. Jag skulle aldrig sagt ja..
Jag ställde mig upp och gick snabbt bort till garderoben och drog ut min morronrock. Jag drog den runt mig och gick sen ner till köket. Det var tyst här. Mamma och pappa jobbade. Och Rose var i skolan. Något jag också borde vart i - men kände mig lite krasslig.
Jag drog ut juicepaketet och hällde upp det i ett glas. Jag drack snabbt upp det och satte mig sen i soffan som var belägen mitt i vardagsrummet.
"När slutar du? Tänkte att du kanske ville komma förbi? :) Det var ju 'ett tag sen'', jag skickade iväg det och April var snabb på att svara.
"Ok. Men varför kommer du aldrig? Har inte vart i skolan sen vi kom hem? We miss'u. Och snacka om att Hailey har börjat snacka om att du och Justin är ett par... Efterbliven.com", jag log lite och skakade snabbt på huvudet. Det var min April det.
Och Hailey.. Euäk.
Skolan bitch - absolut. Hon och hennes små möss som följer henne överallt. Katie, Juliet och Mimmi. Ireeterande. Jag skakade bort mig tanken och knappade snabbt in ett svar till April innan jag gick upp till mit rum och bytte om till tränningskläder för att sedan gå ut och springa lite.
-
"Vadå? Har han inte hört av sig än?", jag kollade på April samtidigt som jag skakade på huvudet.
"Nope", sa jag snabbt. "Men han är i Hawaii med Selena"
April nickade och ryckte på axlarna.
"Hur gör du nu då? Ska du lixom.. Skita i honom eller vadå?"
"Jag vet inte.. Vad hade du gjort?", hon log snett samtidigt som hon ryckte på axlarna. "Jag vet inte", mummlade hon. Jag kollade ner på mina händer och satte mig upp i soffan.
"Inte jag heller, det är det som är problemet.."
-------------------------------------------------------------------
Tråkigt mellanchapter typ!♥
STATESTIKEN SUGER
Jag kanske inte borde blogga.. :'(
IS SHE THE ONE|CHAPTER 12|LEAVING EVERYTHING❤
OMG ÄNTLIGEN
HIHI KOM IGEN NU
CHAPTER 11 UNDER HÄR!
IS SHE THE ONE|CHAPTER 11|THIS IS REAL❤
Jag satt och bet på mina väldigt korta naglar. Jag slutade snabbt samtidigt som jag gjorde en äcklad min. "Inte bit på naglarna Sydney", sa jag tyst för mig själv.
Jag la försiktigt ner handen på handuken jag låg på och vände huvudet mot April.
”Jag vågar inte!”, sa jag snabbt och hon kollade långsamt upp på mig. ”Ha?”, mummlade hon.
”Jag vågar inte träffa han. Tänk om han tyckte jag var hemsk på att kyssas, åh, vad har jag gjort April”, mummlade jag snabbt och tryckte ner mitt huvud i den rosa handduken. ”Ta det lungt, det var igår, han tänker inte på det!”, April klappade mig lite på ryggen och la sig sen på rygg. Jag suckade och satte mig upp. Jag hade inte träffat Justin sen kyss-scenen. Och dessutom så har jag märkt att jag verkligen.. Gillar Justin.
”Sydney”, Selenas plingande skratt gick inte att missa och min andning kändes plötsligt mycket jobbigare.
Jag vände mig om med ett brett leende. ”Hej Selena” Jag ställde mig upp och omfamnade henne. Jag vände sen blicken mot Justin som hade ett hårt grepp om sin under läpp med sina vita tänder.
”Hej”, sa jag snabbt och kollade på honom med ett snett leende innan jag gick tillbaka till min handduk.
April hälsade på Justin och Selena och det enda jag kunde höra var deras röster. Just nu låg jag i mina egna tankar. ”Följer ni med och badar?”, hörde jag April plötsligt.
”Nej”, muttrade jag mot handduken samtidigt som jag skakade på huvudet.
Jag hörde hur Selena sa jag och strax efter var dom borta. Jag kollade försiktigt upp. Tomt.
”Vad gör du?”, Sa Justin och jag kollade snabbt på andra sidan om mig. Jag hoppade till och svalde hårt. ”Spanar du efter någon eller?” Justin gav mig en blink och jag hostade till.
”Ähum, nej!”, jag kliade mig snabbt på armen och han flinade. ”Okej”, sa han snabbt.
”Varför badar inte du?”, frågade Justin med ett gulligt leende. Jag ryckte på axlarna samtidigt som jag la mig ner på rygg igen.
Jag drog på mig solbrillorna och öppnade ögonen långsamt för att slänga en blick mot Justin. Men Justins blick var fast någon helt annan stans.
”Justin! HÄR är mitt fejs!”, röt jag och försökte hålla bort ett leende samtidigt som jag pekade på mitt huvud. ”Inte här” jag drog mitt finger långsamt neråt och stannad vid midjan.
Justin bet tag i sin läpp och nickade. ”Ja, ja just det”
”Ser du? Det är Miami Beach!”, Jag log när jag sa det och pekade bort mot en stor strand. Det var nu kväll och Scooter hade gått tillbaka till hotellet. Hon nickade. Jag kollade ner från den stora uteplatsen som var belägen på taket av den 5 stjärniga resturangen. Min hand omfamna hennes och hon slängde en diskret blick ditåt. Scooter hade bjudit mig och Sydney på middag här efter att ha kämpat med musikvideon i flera dagar. Så April och Selena stannade på hotellet och åt något där. Sydney vände sig emot mig och log. ”Du är ganska blåst. Ibland tror folk att dom kan behandla folk hur dom vill, sen så gottgör man dom genom att fjäska. Men du fjäskar endå, trotts att du behandlar alla människor underbar. Du är bra gullig du Biebs”, jag log emot Sydney och vände sen bort blicken ifrån henne. Jag kollade generat bort mot dörren och log smått för mig själv.
”Vet du?”, mummlade jag och mötte tillslut hennes blick. Hon skakade på huvudet samtidigt som hon log. ”Vadå?”, sa hon snabbt. Jag bet tag i min läpp och flämtade till. Jag mötte sen hennes blick igen med ett leende. ”Jag gillar dig. Väldigt mycket faktiskt. Mer än vad jag borde” Innan hon han svara la jag mina händer på hennes mjuka kinder och lutade min panna mot hennes. ”Jag är kär i dig Sydney” Hon svalde hårt. Hon skulle precis säga något innan jag avbröt henne genom att låta min läppar möta hennes. För stog hon stel, hela hon var stel. Men efter ett tag slappnade hon av och la sina lätta armar runt min rygg och drog mig intill sig.
Hennes varma läppar särade lätt på sig och min tunga smet försiktigt in. Jag log mot hennes läppar innan jag kom på mig själv. Jag backade snabbt undan och gick bak några steg och stannade några meter ifrån henne. ”fanfanfan", röt jag och skyndade mig bort från taket och gick ner för trapporna. Och lämnade Sydney ensam i den kalla natten. Vad har jag nu gett mig in på.
Nu får det fan vara nog..
IS SHE THE ONE|CHAPTER 10|I LIKE IT❤
Det jobbigaste som finns är nog att älska någon – som inte älskar en tillbaka. Att djupt inne i hjärtat känna att man kan dö för den man älskar. Men då finns det alltid problem som ställer sig i vägen. Problem som sätter säger hårt. Hårt där inne.
Men hur gör man då?
Ska man låtsas som ingenting, och låta allt vara?
Men vissa har det inte så svårt. Vissa upptäcker kärlek vid första ögonkastet. Och det är ganska vackert.
Jag vet inte varför jag började tänka på detta. Men det var antagligen något som poppade upp mellan alla spekulationer mellan drama filmen som jag satt på.
Jag stängde av Romeo Och Julia och lutade mig tillbaka i den stora sängen. Jag mötte taket med blicken och suckade.
Jag hade aldrig haft den chansen.
Jag hade aldrig upplevt kärlek vid första ögonkastet.
Jag hade aldrig blivit älskad, blivit kär. Jag hade aldrig kysst någon. På grund av rädsla att bli utnyttjad.
Jag har alltid försök satsa, satsa på någon som har lika mycket att förlora som jag.
Jag är född känd.
Med tanke på alla ögon som vart riktade på mig när jag gått i stan, alla killar som flippat ut. Älskat mitt utseende.
Så trodde jag det skulle vara lätt.
Jag kommer ihåg min första gala, Teen Choise Awards. Inte en enda blick var riktad på mig.
Jag var ingen där. Jag kommer ihåg hur Justin hade lett emot mig, gett mig en söt komplimang. Hur jag fick en gnista hopp inom mig, att äntligen ha någon att älska – som älskar mig lika mycket tillbaka. Hur jag trodde att kändisar var som alla andra. Det var förvisso för tre år sedan. Men det kändes endå som igår. Justin hade vart så underbar. Han var den första jag mötte, och dessutom den som bemött mig bäst. Utan att ge en sne blick och säga något som ”Vem är det? Hon borde inte vara här? Detta är för 'riktiga' kändisar!”. Jag trodde att alla var som honom. Lika underbara.
Men det var något jag aldrig skulle erkänna för någon. Det stannar mellan mig och min hjärna.
Men den dagen insåg jag..
Kändisar är normala, precis som alla andra. Men dom ser världen med andra ögon. Och sån skulle jag aldrig bli. Aldrig.
”Sydney?” Aprils ljusa stämma fyllde snabbt rummet och min blick gled till dörren. ”Mm?”, mummlade jag och hjäspade lite.
”Justin letar efter dig, ni ska spela in sista scenen nu! Kyss-scenen du vet!” ,April gav mig en blink och jag svalde hårt. April visste att jag aldrig hade kysst någon, och fattade snabbt mitt oroliga uttryck.
”Kom igen Sydney. Det är inte hela världen! Dessutom så är det bara på låtsas. Och duvet, när man väl kysser varandra, så flyter det bara på!”, Sa April med ett stort leende.
Hon räckte fram handen och jag tog motvilligt tag i den och hon drog med ett svep upp mig ur den mjuka sängen. Jag slängde bak håret och tog ett djupt andetag.
I nästan 2 veckor hade vi spelat in olika scener. Tiden hade gått så fort. Redan på torsdag så ska jag åka hem till Florida igen. Fem dagar.. Bara fem dagar.
Då skulle jag lämna hotellet. Lämna Selena. Lämna landet. Och lämna alla obesvarade känslor för.. Justin.
-
”Visa lite mer känslor. Snälla. Kom igen nu Sydney! Vi tar tio minuters paus”, muttrade Scooter och kollade uttråkat på mig. Jag suckade hårt. Hur stog Justin ut med den där surgubben. Justin kollade på mig med ett svagt leende. ”Erkänn han är jobbig?” Jag nickade snabbt och log.
”Mm, kanske det..”, sa jag. Justin la sin arm runt mina axlar och vi gick bort mot en bänk lite längre bort. ”Du.. Tycker inte du att vi har utvecklat något under den här tiden?” Jag kollade snabbt upp på Justin med ett leende.
Jag nickade och han besvarade mitt leende.
How do you mean?
Jag kollade sen ner på min fötter igen. Försiktigt mötte jag bänken med armarna och satte mig ner. Jag kollade på Justin. ”Jag menar.. Vi har väl blivit ganska bra kompisar? Vi borde umgås efter detta med”, sa Justin. Det stack verkligen till. Jag nickade.
Kunde han inte förstå mig. Kunde inte vi tänka likadant?
”Mm”, mummlade jag tyst och kollade ner på den gråa marken. Jag kliade mig på armen och fnös. ”Jätte bra kompisar”, fortsatte jag och betonade ordet kompisar. Han la försiktigt sin hand runt min haka och min blick gled automatiskt till Justins.
”Hur menar du nu?”, sa han försiktigt med ett vitt leende. Han släppte min haka med sina händer och skrattade till.
Åh vad han ska göra allt så jobbigt. Kanske skulle jag bara berätta?
”Justin.. Jag tror inte a-” Mer han jag inte innan Scooter självklart skulle avbryta.
”Sydney, Justin! Sluta med ert gullande! Det är dags nu!” Justin log ursäktande och gav mig sen sin hand för att dra upp mig.
Jag kom snabbt på fötter, men släppte hans hand lika snabbt – om inte snabbare. Vi gick bort till allt folk och ställde oss vid den stora fontänen.
Det var verkligen jätte vacker här.
Selena och April var borta vid starbucks och ville inte vara här vid denna inspelning. Men jag förstår Selena. Kan inte vara lätt att se sin kille kyssa en annan tjej.
”Ni vet vad ni ska göra va?” Scooter lät bekymrad. Vi nickade snabbt och han log. ”Bra! Då kör vi” Han ställde sig brevid en kamera kille och låten gick på.
”Thinkin about you. And me. About us.
Where are we?
How it gonna end?
You're more then just a friend.
And now you're gone, and a wish i could give you everything.
My lover, i want you back - in my reality”
Låten tog slut där. Jag svalde hårt och vände mig långsamt mot Justin.
Som jag blivit tillsagd.
Jag kollade upp mot Justin.
Som jag blivit tillsagd.
Jag gick närmre Justin med lätta steg.
Som jag blivit tillsagd.
Jag mötte hans mjuka läppar..
Som jag blivit tillsagd.
Jag gillade det..
Som jag inte blivit tillsagd.. Till att göra.
Ojdå. Gillar Sydney Justin?
Och förstår ni mycket bättre nu? Är det fortfarande saker som är oklara? Har gjort det lite bättre nu.. Hoppas jag. HOPE YOU LIKE IT BOYS AND GIRLS!
OJDÅ
IS SHE THE ONE|CHAPTER 9|GO SYDNEY❤
Asdåligt säkert :( Oh väldigt kort! Men något är det iaf. Och ni kan räkna med några delar idag, förhoppningsvis iaf! Kramar Ida♥
Copycats
IS SHE THE ONE|CHAPTER 8|WHERE IS SHE?❤
Kortkortkortkort, men var tvungen att avsluta där kände jag. PUSS♥
IS SHE THE ONE|CHAPTER 7|I Love You Too❤
http://novellenomjbieber.blogg.se/novelltips/
Förlorat läsare..?
IS SHE THE ONE|CHAPTER 6|WHAT?❤
”Men jag fattar inte? Ska jag stå här eller där?” Muttrade jag och vände en blick emot Justin samtidigt som jag pekade bort mot papsen. Hav gav ifrån sig ett flin samtidigt som han skakade på huvudet.
”Stå där du står!” Han log och jag besvarade hans leende. ”Okej” Jag satte mig ner på trottoarkanten där jag tidigare stått och vände blicken mot Justin som skrev autografer.
Jag insåg då hur stor han faktiskt var. Det kom fler folk hela tiden. Kön var flera meter lång, inte ens meter är rätt ord. Kilometer, mil? Jag vet inte, men lång är den. Vi kommer säkert aldrig komma härifrån.
Just nu var vi utanför Mary lo's. Ett ställe här i Miami som säljer Justins parfym.
Justin satt vid ett bord och signerade parfymflaskor, papper, kameror, tröjor, skivor och ja, allt möjligt.
Det var helt galet.
”Omg, är inte det Sydney?” Jag kollade snabbt upp mot tjejerna som nu var längst fram. Justin vände sig snabbt mot mig och log. ”Kom” mimade Justin tyst.
Jag log lite snett och ställde mig upp. Jag gick fram till tjejerna och flashade ett leende. ”Det är jag det” Dom bytte några blickar med varandra och ena tjejen kollade sen på mig. ”Coolt, har sett dig i Elle, du är jätte fin! Kan inte du signa denna?” Jag mötte hennes blick med ett leende.
”Tack, såklart jag kan!” Jag drog pennan ur Justins hand och han fnös till. Jag skrev snabbt ner min slarviga autograf på hennes Justin Bieber skiva. Lite komiskt. Jag gav sen tillbaka pennan till Justin och log. ”Jag går till hotellet, detta kommer ta ett år!” Sa jag snabbt och han nickade. Han vände sig sen mot fansen och fortsatte skriva.
-
Efter nästan 4 timmar hade Justin äntligen kommit tillbaka till hotellet. Det var faktiskt grymt fint här. Vi kom hit inatt, så han inte utforska det så mycket då. Men det var verkligen underbart. Jag stoppade in en ostboll i munnen och gav påsen till Justin. ”Här” Han kollade ner på påsen och mötte sen min blick med ett leende. Han drog påsen ur min hand med ett brett leende.
Utan att säga tack eller ens ge mig en blick så vände han huvudet mot filmen igen. ”Pfft” Jag drog påsen snabbt ur hans händer och la den på andra sidan om mig. ”Vad gör du”, Sa han och jag log mot tvn. ”Hallå?” Fortsatte han och jag vände mig mot honom igen.
”Vadå?”, Sa jag.
”Varför tog du påsen?” Han kollade undrades på mig och sträckte sig över mig för att få tag i påsen. ”Nähä du”, Sa jag. Han kollade surt på mig och la sig nästan över mig för att få tag i påsen. Jag puttade den längre utan så att den nästan åkte ner för sängen. Justin skulle precis sträcka sig lite längre när jag tappade greppet om sängen och gled snabbt ner på golvet, men Justin över mig. ”Aouch!” Utbrast jag och kippade efter luft. Justin satte armbågarna på varsin sida om mig och mötte min blick. ”Jag är så ledsen”, Sa han och jag log lite snett. ”Det är lungt, men flytta lite på dig..” Andades jag och log. Han reste lite på sig så att han inte låg på mig helt, men flyttade sig endå inte ifrån mig. ”Justin..”, Sa jag snabbt. Jag mötte hans hasselbruna ögon som lyste. Dom var så vackra. Han bländade mig med ett vitt leende och först då insåg jag hur fin Justin faktiskt var. Men det skulle jag aldrig erkänna. Han kom närmre mig och jag kände hur han andades tyngre. Plötsligt knackade det på dörren och Justin klev snabbt av mig. Han log och gick bort mot dörren och låste snabbt upp låset. ”Room Service!” Hörde jag någon säga i hallen. Men mer hörde jag inte. Tankarna for åt alla håll.
Tänkte han kyssa mig? Eller inbillade jag mig bara? Jag satte mig upp på det hårda golvet och lutade mig mot sängen. Någon minut efter kom Justin tillbaka med en påse. ”Jag beställde upp lite mat” Han log och jag besvarade hans leende. ”Tack Justin” Mummlade jag och ställde mig upp. Men jag kunde inte släppa det som tidigare hänt. Tänkte han.. göra det?
Snälla kommentera! Ni har blivit så dåliga på det :( Gör det för min skull, för då kommer mera chapters yah know! Och ni vill väll inte att jag förlorar blogglusten och slutar skriva? :o♥
Ang chapter 6!
Pussar och tuuuuuusen kramar Ida!♥
http://justinmusic.blogg.se/ (Råkade ta bort!)
MEN SOM SAGT, FORTSÄTT KOMMENTERA - http://justinmusic.blogg.se/ OCH FORTSÄTT LÄS! YOU ARE AWESOME GIRL! Seriöst, beroende av hennes novell! Ni borde verkligen ge den en chans..
IS SHE THE ONE|CHAPTER 5|BE READY❤
”Mhm.. Hur länge är resan?” Muttrade pappa och gav Scooter en blick. ”Vi börjar att spela in Här, det tar ungefär två dagar. Sen så åker vi till Barbodos, och där är vi i ungefär en vecka för att spela in, och sen två dagars ledighet!” Scooter log ett stort leende mot pappa. ”Det låter underbart” La jag till. ”Ja verkligen” Fortsatte pappa. ”Men vill du det då? Jag menar, du har ju lagt ner modellandet?” Pappa kollade hoppfullt på mig och jag nickade. ”Ja pappa”, Sa jag snabbt. ”Men vad bra, då säger vi så?” Scooter kollade hoppfullt på oss och mötte sen Justin blick. Justin hade ett brett leende på läpparna och hade sin blick stilla vid mig. Det kändes obehagligt. Jag drog bort min blick ifrån honom och min blick fastnade vid fönstret. Jag log ett svagt leende och vinkade lite till några paps. Det skulle dom gilla. Och precis som jag antagit, så blev dom galna när dom märkt att dom fått min uppmärksamhet. ”Hallå Sydney, lyssnar du?” Jag slet bort min blick från fönstret och mötte pappas blick. ”Jaja, förlåt pappa” Jag flinade mot honom och mötte sen Scooters blick.
”Så, du gör det då?” Jag vände min blick och mötte en hoppfull Justin. ”Okej” Justin brast ut i ett stort leende och pappa flämtade till. ”Jaså?”, Sa pappa. Jag nickade utan att möta hans blick. ”Vad bra då! Nu kommer Justin bli otroligt glad, han har tjatat om din skönhet sen han såg dig i tidningen. Är du glad nu eller Justin?”, Sa Scooter. Mina kinder färgades snabbt rosa och samma sak med Justins. Scooter gav ifrån sig ett flin och kollade på mig igen. ”Han ville inte svara, men vad bra! Då hämtar vi dig i övermorgon. Be ready!”
”Du var tvungen att säga så va?” Mummlade jag och lutade mig bakåt i sätet. ”Ja, jag var faktiskt tvungen!” Jag kollade ireeterat på Scooter och slog till han i armen. Vi körde och stannade utanför hotellet och bilen blev snabbt omringad. Fan. Jag väntade på att Kenny skulle komma och öppna för att hjälpa mig. Han var snabb med att komma och jag gick försiktigt ut. Jag skrev några snabba autografer men hann inte mer innan jag var tvungen att fortsätta in till hotellet innan det blev för galet. Jag skyndade mig upp till hotellrummet och låste om mig. Jag slängde mig i sängen och slöt mina trötta ögon. Och somnade sen med ett leende.
3 DAGAR SENARE:
”JÄVLA GUBBJÄVEL!” Jag brast ut i ett högt skratt och skakade snabbt på huvudet. ”Ta det lungt Sydney, innan han tar din andra väska också!”, Sa jag men ångrade mig snabbt. ”Men såg du inte? Han blev sur på MIG för att HAN tappat bort MIN väska! Är han dum i huvudet eller, dom borde skaffa en ny?” Röt Sydney och lutade sig tillbaka i stolen. Vi satt nu allihopa på flygplatsen och väntade på att flyget skulle komma. Vi hade spelat in dom första scenerna och var nu klara i Kalifornien.
Låten heter ”When you're around” och går ut på hur mycket jag älskar henne och gör allt för att vara nära henne. Men hennes pappa tar med henne till Barbodos för att han ska börja jobba där, och jag älskar henne så mycket att jag mycket att jag åker efter. Ganska fin musikvideo och en fin låt. Och musikvideon slutar med att jag kysser henne, något som Sydney är skeptisk mot. Men det får hon vara. ”Justin?” Jag kollade snabbt på Sydney. ”Va? Ja”, Sa jag och mötte hennes blick. ”Hörde du vad jag sa?” Jag skakade långsamt på huvudet och hon suckade. ”Äh, skitsamma då! Men vi ska på planet nu!” Mummlade Sydney och ställde sig upp. Jag nickaded och tog upp min väska. Vi gick in i vårt privatplan. Sydney satte sig lite längre fram och jag log. Jag skyndade mig fram till henne och ställde mig bredvid den lediga platsen. ”Är det ledigt?” Undrade jag och hon började skratta. ”Ser det ut som om någon annan sitter här?” Jag log mot henne samtidigt som jag skakade på huvudet. ”Du har rätt!”
I LOVE THIS
jag fattar inte vem som säger vad ibland, och vad som är vad ^^ men det är väl bara jag antagligen..bra iaf :)
Måste säga att jag älskar sådana kommentarer! Vad bra att du sa det, ska tänka på det så det är lättare att förstå när jag skriver! Tack för kommentaren sötnos! ♥
IS SHE THE ONE|CHAPTER 4|MR.STALKER ❤
”Det ser ut som smör!” Rose kollade upp på mig och vände sen ner blicken till skålen. ”SYD! Du har blandat för mycket, nu får vi göra ny grädde”, Sa Rose. Hon kollade besviket på mig och gick bort till kylskåpet och drog ut ett nytt gräddpaket. ”Och nu blandar JAG” Fortsatte hon och drog skålen ifrån mig. ”Vänta, får se!” Mamma log mot Rose och tog tag i sleven och vevade runt lite. ”Japp, alldeles för mycket blandat. Har du inte gjort sånt här Syd?” Jag mötte mammas blick och nickade. ”Såklart jag har bakat, men det blev bara fel.. Dessutom, så modellade jag så mycket, så hade inte tid!” Mamma kollade snabbt upp på mig. ”Apropå modellandet, vad hände med det? Jag läste tidningen idag” Jag granskade Roses fjäderlätta handtag som försiktigt snurrade sleven i bunken. Jag suckade och mötte tillslut mammas blick. ”Jag vill inte mer, okej?” Hon suckade och nickade ett snabbt okej. Hon log sen och gick bort till diskkranen. ”Har du snackat med pappa?” Jag kollade nochalant på mamma och satte ena handen vid midjan. "Bestämmer han det?"
Jag skulle precis fortsätta när jag kände två händer på mina axlar. Jag vände mig snabbt om och mötte pappas oroliga blick. ”Du har telefon” Vem ringer till min pappa, som vill snacka med mig? Jag tog mobilen och la den snabbt mot örat. ”Hallå?” Sa jag undrades och jag hörde hur det prassalade till. ”Ja hej, är det Sydney?” Mitt hjärta hoppade ett extra slag och jag la snabbt ner mobilen på bordet och mötte pappas förvirrande blick. ”Det är Justin”, sa jag. ”Justin Bieber” Jag var inte efterbliven, jag viste hur hans röst lät. Inte svårt att undgå honom, han är ju överallt. Han kollade på mig med stora ögon och jag upp mobilen mot örat igen. ”Ja, det är jag!” Jag bet nervöst på naglarna och han började skratta. ”Justin va?” Det blev tyst i telefonen och det enda som hördes var andningar. ”Öhh..”, mummlade han. ”Ja, hur visste du det? Känner jag dig?” Nu var det min tur att skratta. ”Skämtar du med mig?” Han flämtade till. ”Ja, det gjorde jag. Haha” Jag skakade snabbt på huvudet för mig själv. ”Ja, vad var det då?” Vad vill han mig? ”Ja justdet, vi har ett erbjudande till dig, och undrar-” Jag suckade hårt. ”Tyvärr, har lagt ner modellandet. Hejdå” Jag klickade på röd ton och mötte sen pappas sura blick. ”Jaså, har du det?” Muttrade han.
Jag fnös högt för mig själv. Vilken brud. ”Hon la på” Jag slängde mobilen i sängen och lutade mig bakåt i soffan. ”Fixa hennes adress, vi ska hem till henne om en timma” Scooter kollade arrogant på mig. ”Justin, varför just hon?” Jag mötte hans blick. ”För hon är perfekt. Du har kontakter! Hitta vart hon bor, jag tar en dush så läng”, Sa jag. Jag ställde mig upp och klappade Scooter lite på axeln och gick sen in i det varma badrummet.
-
”Är du säker på det här?” Jag nickade emot Kenny och Scooter innan jag gick ut ur den stora bilen. Jag skyndade mig bort till dörren och innan Kenny ens hunnit sätta foten utanför bilen så ringde jag på. Dörren öppnades och jag mötte två nyfikna ögon som snabbt gick till panikslagna. ”Oh-MY- BIEBER!” Den lilla tjejen kollade snabbt på mig och andades häftigt. ”Hej, är din syster hemma?” Hon öppnade munnen för att säga något men hann inte så långt. ”Ja det är jag, vad förstod du inte på telefonen!” Jag kollade snabbt upp och mötte Sydneys blåa ögon. Hon var vackrare än vad hon var på bild. ”Sluta stirra!” Jag skakade snabbt på huvudet och log. ”Jaha nej, jag förstod inte! Du lyssnade ju inte klart. Jag tänkte inte fråga om du ville vara modell?” Hon kollade oförstående på mig och jag suckade. ”Nähä? Vad vill du fråga då?” Sydneys lilla syster flinade mot mig och sträckte fram papper och penna. Jag skrev snabbt ner min aoutograf på pappret och kollade sen upp på Sydney. ”Du ska vara med i min musikvideo, vi erbjuder sjukt mycket pengar och även tillgång till Grammy där videon kommer vitsas!” Sydney kollade på mig med öppen mun. ”Ähm.. Jaha” Hon granskade mig länge. ”Vad är haken?”, Sa hon. ”Det finns ingen hake” Jag var snabb med att svara och kollade hoppfullt på henne med ett svagt leende.
”SYDNEY, VEM ÄR HAN?” Hördes det plötsligt från buskarna. Justin var smart som valde att inte vända sin blick emot dom. Istället drog jag in honom och hans livvakt in i lägenheten och stängde snabbt dörren. ”Vad händ-” Mamma stängde sin mun och granskade Justin. ”Hej Justin” Hon skakade hans hand och jag suckade. Han log emot henne och mötte sen min blick igen. ”Så du vill?” Jag bet mig löst i läppen och suckade. ”Jag hör av mig, vad är ditt nummer?” Han kollade förskräckt på samtidigt som han skakade på huvudet. ”Den går jag inte på, jag vill ha ditt nummer, så jag kan höra av mig ikväll” Jag höjde på ögonbrynet och suckade. Jag tog tag i Roses penna och skrev ner mitt nummer på en lapp. Gav fram den och puttade sen ut dom ur huset. På utsidan stog det en massa paps, men den smällen fick han ta. Jag vände mig sen emot Rose och Mamma som kollade nyfiket på mig. Yes!
IS SHE THE ONE|CHAPTER 3|I FOUND HER ❤
”Sydney, kom då?” Jag vände mig ireeterat emot Jones. Världens mest själviska, idiotiska och respektlösa manager. ”Vad?” Röt jag. ”Jag sa, kom då! Hör du dåligt?” Han kollade ointresserat på mig och jag fortsatte stirra på honom med en hård blick, utan att röra ett enda ben i kroppen. ”Amen, kan du vara snäll och komma Sydney?” Sa Jones med en urtöntig röst. Han pratade med mig som om jag vore en bebis. Jag drog upp väskan ännu en gång och gick uttråkat efter Jones. Han stannade vid logen och jag pressade fram ett leende. Han tryckte ner mig i stolen och började fixa till mitt hår. ”Jaså, vart är Julia? Jag gillar henne bättre, du suger som stylist!” Jones drog tag i mitt hår och jag pep till. ”Aj!” Utbrast jag och han gav ifrån sig ett oskyldigt flin. ”Åh, förlåt Sydney” Ännu en gång använde han sig av den där töntiga rösten. Jag suckade hårt och lutade mig tillbaka i stolen. Allt för att göra det jobbigare för Jones.
-
”Le lite” Jag pressade fram ett storslaget leende. In med magen, bak med axlarna. Chris, som är en fotograf, knäppte några kort och flashade sen ett leende. ”Klart!” Utbrast han och jag log. ”Bra!” Jag stapplade snabbt där ifrån, utan att kolla bilderna. Jag hade ingen ork för det. Jag gick förbi Jones och sen in i min loge. Jag stängde sedan dörren med ett suck. Jag drog av mig den tighta klänningen och satte sen på mig den vita toppen och mina jeansshorts. Jag släppte ut håret och drog fram krustången. Jag satte i sladden och började sen försiktigt krusa det. Det blev som om man haft flätor under natten. Snyggt. Ett littet leende spred sig på läpparna.
”Ska du inte ta och springa lite idag också?” Jag kollade på Jones igenom spegeln och gav ifrån mig ett flin. ”Nope, ska träffa April! Kan inte” Han höjde på ögonbrynet och besvarade mitt flin. ”Din kille?” Jag flämtade till och snodde runt på stolen. ”Min kille?! HON är min bästa vän! HON är inte ens KILLE! Dessutom, gå ut ur min loge!” Röt jag och gav Jones en ilsken blick. Han glodde hårt på mig och smällde sen igen dörren. Jag hörde hans hårda steg utanför som lät mindre och mindre och kunde tillslut andas ut. Jävla idiot.
Nu var det nog. Jag tog med mig min väska och gick ut till Jones som nu pratade med Chris. ”Jag lägger av!” Han mötte snabbt min blick. ”Va?”, Sa han. ”Ja? Jag lägger av med modellandet, bara så duvet” Han kollade oförstående på mig samtidigt som han skakade på huvudet. ”Nej, nej. Åh nej!” Han fortsatte skaka på huvdet med sammanbitna tänder och suckade sen olyckligt. ”Du kan inte göra såhär Syd, kom igen!” Jag gav ifrån mig ett flin samtidigt som jag suckade. ”Tyvärr Jones, men jag gjorde det precis!”
Att älska, och inte älska. Det är två olika saker, men ändå så lika. Och just nu, så vet jag inte om jag älskar eller inte. Jag la ner mobilen och suckade. Jag låg instängd i mitt hotellrum, som jag gjort alla dessa dagar. Just nu så kändes taket.. Som min nöd räddare. Jag kunde glo in i taket, utan att tänka på Bella. Men kanske var det bäst såhär. Kanske utnyttjade hon mig.. Trots allt. ”Ey, Justin! Pillra dig hit!” Jag kollade ut genom hotellfönstret och fick se två tjejer i min ålder. Jag öppnade föstret och stack ut huvudet med ett påträngt leende. ”Hej Tjejer” När dom hörde min röst så vände sig dom snabbt mot mig och brast ut i ett gällande skrik. Jag stängde snabbt fönstret och suckade. Jag kunde inte dissa dom. Jag drog på mig en tröja och gick sen ut ur hotellrummet för att sen åka ner till lobyn. Varför kom Kenny med dessa tjejer? Jobbiga fans må jag säga. Dom log nervöst när dom såg mig och jag vände mig mot Kenny, och även Ryan som nu också stog där. Ena tjejen var faktisk riktigt söt. Men lite överdriven. ”Vi tänkte, att eftersom du ligger på ditt rum hela tiden, så kunde vi fixa en tjej till din musikvideo, detta är Nathalie!” Nathalie, som inte var tjejen jag la ett öga på, utan hon andra, brast upp i ett stort leende. Awkvard. ”Öh, tack för hjälpen grabbar – och tjejer. Men jag har redan hittat en tjej, jätte ledsen!”
Plötsligt blev doms glada miner, sura miner. Jag ryckte ursäktande på axlarna och vinkade ett snabbt hejdå innan jag lämnade dom. Jag gick snabbt in i hissen och åkte upp till Alfredos våning. Jag knackade på dörren och efter drygt 5 knackningar kom han äntligen och öppnade. ”Öh, hej” Jag vände bort min blick ifrån mina skor och upp till Alfredo och brast ut i ett skratt. ”Vad har du gjort?” Jag puttade bort Alfredo från dörröppningen och i hans säng låg en blond tjej och sov. ”Ta på dig något!” Skrattade jag fram och Alfredos kinder blev sakta rosfärgade. ”Du..Du skulle sett din mi-” Plötsligt fick jag något hårt i huvudet och Alfredo stängde dörren med ett flin. ”Aouch” Sa jag för mig själv. Jag letade sen runt på golvet för att hitta vad som slog till mig. Men istället för att hitta det jag trodde jag skulle hitta. Så hittade jag något helt annat. Tjejen, tjejen som ska vara tjejen i musikvideon. Jag tog upp tidningen och skulle precis börja bläddra igenom den när svaga harklingar hördes. ”Det är här du var, så, vem är tjejen!” Jag mötte Ryans skeptiska blick och började skratta. Jag gav han en blink och kastade över tidningen till honom. ”Där, och du, tänkte du gå till Alfredo, så skippa det, han.. Ähum, med en.. Ähum, tjej” Jag gav ifrån mig ett flin och tog sen upp min mobil som åkt i marken. Jag gick bort till hissdörren och den skulle precis stängas innan jag stannade dörren. ”Förresten, vad heter hon?” Han kollade ner på framsida där en bild på henne satt. ”Sydney, Sydney Weller! Men Justin, det står att hon lagt ner sin.. Karriär”
Kommentera nuva! Hehe, den var ganska dålig, och orkade inte kolla igenom den. Så kan förekomma stavfel osv! Börjar med nästa direkt, men är på landet, så har internett då och då. He he. Kyssar!♥
IS SHE THE ONE|CHAPTER 2|I'LL NEVER FORGET IT ❤
”Vad fick vi för läxa?” April förstod mitt förvirrade ansiktes uttryck och började skratta. ”Vi fick ingen läxa, oroa dig inte” Jag andades ut med ett leende. ”Tack gode gud, har du sett till Cameron?” Vi gick längst den stora skolgården. ”Nope” Sa April snabbt. ”Bra, sa till han att inte komma. Ville ta bussen idag” Hon log stolt. Men andra ord – hon älskade att jag fortfarande försökte vara så normal, som jag faktiskt är. Jag putade till en sten och suckade. Jag mötte Aprils blick. ”April”, Sa jag.
Hon kollade oroligt på mig. ”Jag tror att..” Jag andades ut och stannade upp. April förstod antagligen ingeting. ”Jag tror jag ska lägga ner modellkarriären!” Aprils islatte åkte rakt ner i marken och blickar drogs direkt hit. ”Fan” Röt hon och kollade ner på sin tröja som nu var full av islatte. Jag tog tag i Aprils hand och drog med henne ut från skolgården. Jag stannade upp och kollade henne i ögonen. ”Seriöst?” Sa hon efter ett tack och jag nickade. ”Wow. Det var väldigt..” Hon tystnade upp. ”Oväntat? Jo jag vet..” Jag bet mig löst i läppen och suckade. ”Men du fattar inte, människor är galna! Jag blir bara större och större för varje dag, och jag vill inte vara STOR!” Jag suckade hårt och märkte att April var mer intresserad av sin tröjas lattefläckar en mina problem. ”Hallå?” Muttrade jag. ”Ja, va? Jaha, ja såklart” Sa April snabbt med ett påträngt leende och mötte min blick. Men den gled snabbt ner till hennes tröja igen. ”Åh, vi går hem till mig, du får låna en tröja av mig..”
-
Samtidigt på andra sidan staden;
”Skynda dig Justin!” Jag lipade mot Kenny och efter ännu ett dramatiskt försök gav jag upp. ”Men ta den då” Mumlade jag efter att inte fått in den stora väskan i bilen. Den var tung – inte jag som var svag. Vi hade nu landat i Kalifornien och var här för att spela in till min nya musikvideo. ”Svagis!” Kenny flinade och bärde upp scenväskan med ena handen och la sen in den i bagageluckan. Jag lutade mig mot bilen med ett flin. ”Jaså, hunken spelar cool?” Han vände sig emot mig. ”Justin, jag är cool” Sa Kenny. Jag började skratta samtidigt som jag skakade på huvudet. ”Snyggt försök Kenny!” Han kollade förvirrat mot mig och jag skakade skeptiskt på huvudet. ”Inget” Muttrade jag och gick runt till baksätet. Jag öppnade dörren för att sätta mig. Alfredo satte sig framför, och Mamma bredvid. Jag drog sen ner kepsen över ansiktet med ett leende. Men revbenen värkte till. Aouch.
-
”Ta med en Cola också!” Jag riktade blicken mot Kenny som nu stog i dörröppningen. ”Okej, kommer snart!” Han stängde hotelldörren med en smäll och jag suckade. Jag satte mig försiktigt i sängen och drog upp min tröja till bröstet. Jag smekte mig försiktigt på revbenen. Blåmärkena hade börjat avta. Jag drog ner tröjan igen och utan att tänka på det så kom allt upp i mitt huvud. Jag hade allt i i huvudet, det skulle aldrig försvinna. Men somsagt, det var mindre en några månader sen det hände. Så kändes det fortfarande i hjärtat att någon gör sådant..
”Jag klarar inte detta” Hade jag sagt och gått iväg från konserthuset. Jag sprang för allt jag då hade. Och utan att se det, så var jag omringad. Jag han inte inse det. Jag hörde skott. Jag hade en sista bild, innan jag tuppade av. Det var när jag låg där, helt orörbar. Men blod över hela tröjan. Dom hemska minnena, skulle aldrig försvinna.
IS SHE THE ONE|CHAPTER 1|STOP WITH THAT! ❤
”Sydney!” Röt Jones. Mitt chokladberoende var absolut inget han gillade. Han föredrog att jag såg ut som ett benrangel och inte åt någonting. Jag vände mig emot honom och suckade. ”Vad?” Jag ställde mig upp samtidigt som jag drog upp dom tighta byxorna. Han kollade fundersamt på mig och vände sen ner blicken till chokladpaketet.
Jag morrade till och tryckte upp paketet i Jones famn. Jag stapplade sen iväg och bort mot mitt sminkbord. Jag borstade igenom håret och satte sen upp det i en hög hästsvans. Jag gick tillbaka till Jones och tog tag i min väska. ”Du var duktigt idag!” Ja, visst. Jag gav dig min choklad. Jag visste att snart skulle hans jävla men komma.”Tack” Sa jag tyst. Han tog tag i min haka och drog upp mitt ansikte. ”Men, du behöver verkligen träna lite!” Där kom det. Jag drog bort hans hand. ”Jaså?” Han nickade ointresserat och tog tag i min arm. Han drog med mig till mitt rum och suckade. ”Varsågod, ut och träna i en timma! Sen kan du gå hem. Träningskläderna finns i garderoben!”
Han stängde dörren hårt efter sig med en smäll. Respektlösa människa. Men det fanns inget och göra. Det är bara att bita ihop och ta det jävla träningspasset.
-
Jag satte upp håret i en hästsvans för att sedan dra upp luvan. Jag drog på mig dom stora solbrillorna och kollade försiktigt ut genom fönstret. Ingen där. Jag satte på mig mina rosa kilklackar som Jones tvingat mig att använda ifall att någon skulle fånga mig på bild. Jag tog den rosa väskan och suckade. Både mamma och pappa hade gått till jobbet, och jag stog nu och väntade på att Rose skulle bli klar. ”Rose, skynda dig!” Jag öppnade dörren och stack ut huvudet och vinkade till Cameron. Cameron var min och Rose's chaufför. Han brukade köra mig och Rose till skolan för att vi inte skulle råka ut för paparazzi problem. Även fast jag verkligen ville vara lite normal och kunna ta en vanlig buss till skolan.
”Jag är klar nu!” Jag vände mig emot Rose som gav mig en tumme upp. Jag suckade och tog tag i hennes arm för att dra ut henne. Jag låste den stora dörren och skyndade mig ner till bilen innan någon hann se oss. Jag öpnnade dörren och lät Rose gå in för att sedan fortsätta själv. Jag stängde igen dörren och log. ”Förlåt att vi är sena!” Sa jag ursäktande och kollade emot Cameron. Han besvarade mitt leende samtidigt som han skakade på huvudet. ”Det är lungt” Jag skakade skeptiskt på huvudet och vände mig emot Rose. ”Har du choklad?” Sa jag. ”Jo, men du får väl inte äta det för Jones?” Jag suckade. ”Skit i honom, ge mig lite!” Hon drog upp ett choklad paket ur väskan och knäckte av en bit till mig. ”Mm, choklad..” Mummlade jag och såg med ett leende på Rose. ”Tack” Hon ryckte på axlarna och suckade. Jag började skratta lite och kollade ut genom fönstret.
”När slutar du idag?” Undrade Cameron. ”När ska jag hämta dig?” Han stog med den stora jeepen utanför min skola. Många blickar var riktade emot mig, men det var dom alltid. ”Jag tar bussen idag” Sa jag snabbt. ”Nej, det har jag lovat din pappa att du inte gör” Jag kollade oskyldigt på honom. ”Snälla, det kommer inte hända något!” Han trummade med fingrarna på ratten samtidigt som han skakade på huvudet. ”Nepp” Jag flämtade till. ”Men kom igen, låt mig leva som den tonåring jag är? Pappa kommer inte sjuta dig direkt, jag tar bussen idag. Det har jag gjort förut. Och kom inte, då blir jag sur!” Jag gav ifrån mig ett flin och stängde sen bildörren. Jag kollade på klockan. Halv 9. Nu börjar jag. Jag la väskan i famnen och sprang så gott jag kunde in i den stora byggnaden. Jag hängde av mig min jeansjacka i mitt skåp, jag sket i att ta av mig skorna. Jag satte väskan på axlen och gick upp för trappan och svängde sen in vid klassrummet. Jag tryckte försiktigt ner handtaget. Fan. Det var låst. Jag stapade med foten i golvet och lät väskan falla till golvet. ”Helvete då..”
VEM?
framröstad!
Is She The One? - Handling.
Sjutton åriga Sydney Weller har ett liv som är allt annat än normalt. En kändisfotograf till mamma, en företagare till pappa – Och tidernas största Justin Bieber fan, som ska föreställa hennes syster Rose. Sydney var väldigt ung när hon fick sitt första modell jobb. Och efter det, så flöt det bara på. Tillslut blev hon riktigt stor.
Man kunde se henne i tidningar som Elle, Vouge och massa mer. Men sanningen var den, att det var inte hon som ville bli det. Hon kände sig tvingad. Hon ville göra sin mamma stolt. Men en dag, så fick hon nog. Med andra ord, la hon ner modellandet. Men det hindrade inte henne från att fortsätt bli följd av en massa paparazzis. Att Sydnet la ner modellkärriären, var långt ifrån bra. En massa tjejer sökte jobbet som den nya 'Sydney'. Ingen fick det.
Justin Bieber – Som är i Kalifornien för att spela in sin nya musikvideo, letar desperat efter en tjej som kan vara hans 'kärleksmotiv'. En dag, så kastar Alfredo över en tidning till Justin. På framsidan så ser han henne. Tjejen han vill ha. Tjejen som faktiskt har lagt ner hela sitt yrke. Tjejen som faktiskt heter Sydney och bor i Kalifornien. Kommer Justin lyckas övertala Sydney att vara med?
Det återstår bara att läsa novellen!