Kära (Awesome) läsare!
My Favorite Girl, Chapter 42 - Last day.. - LAST CHAPTER!
Flera dagar gick, utan ett svar ifrån Justin. Jag var så arg på honom, så besviken. Jag la ner datorn och gick fram till spegeln. Efter flera borst drag så var håret uppsatt i en bulle. Plötsligt pep mobilen till. Caroline som åkte hem för några dagar sen, påpekade att ha gett Justin en andra chans -var fel. På skärmen lös ”Carro” upp och jag log lite snett. ”Har Justin berättat för dig än?” jag kollade oroligt på mobilen och skrev snabbt in ett svar. ”Sagt vad?” Caroline, som alltid, var snabb på att svara. ”Om Jelena bilderna. Visste du inget?..” mitt hjärta stannade till. Allt stannade till. Hela världen försvann. Allt svartna. Den jag älskar mest, har svikit mig för andra gången. Tårarna började långsammt rinna ner för mina kinder. Jag greppade hårt tag om mobilen och tryckte in Justins nummer. Inget svar. Jag ringde igen. Fortfarande inget svar. Men jag tänkte inte ge mig. Jag ringe och ringde, utan svar. Nu fick det fan vara nog. Jag tänker avsluta allt, öga till öga. Men först vill jag höra vad han har och säga.
-
Jag satt på planet. Mot Tyskland. Justin var där. Jag hade sett bilderna, dom kysstes flera gånger. Ingen visste att jag åkte, bara Caroline. Jag hade använt mig av mina besparningar. Caroline hade tagit reda på vilket hotell Justin bodde på. Efter några timmars resa så stod jag utanför hotellet, osäkrare en någonsin. Jag bet mig löst i läppen och insåg att jag var tvungen att få tag på Justin. Jag klickade in hans nummer och det kom en massa toner – fortfarande utan ett svar. Jag suckade, gick försiktigt in i lobbyn och kollade mig omkring. Folk gav mig oroliga blickar. Jag satte mig försiktigt på en av sofforna och lutade mig tillbaka, i hopp om att ingen skulle skicka ut mig eftersom jag inte bode här. ”Men ge dig, ge mig mobilen!” hörde jag någon skratta. Jag visste vem det var. Det var Jasmine. Jag vände mig snabbt om och mötte hennes ögon. ”Mel” mummlade hon tyst. Hon gick försiktigt fram till mig och jag suckade. ”Vet du vart Justin är?!” röt jag. Jag var arg. Riktigt arg. ”Mel.. Vad gör du här? Har du någon stans att bo? Du ser ju jätte kall ut!” jag bet mig löst i läppen samtidigt som jag skakade på huvudet. ”Du har sett bilderna, eller hur?” jag nickade argt och hon ställde sig upp. Hon la fram sin hand och log svagt. ”Kom” mummlade hon. Jag följde efter henne och vi kom tillslut upp till hennes rum. ”Du kan sova här hos mig! Så fixar jag ett plan till dig imorgon..” jag skakade på huvudet. ”Tack, det var jätte snällt! Men jag måste prata med Justin innan jag åker!” hon suckade och såg ut att tänka efter. Som om hon visste, men inte ville säga.
”Mel, jag hjälper dig, om du stannar här inatt, och tar flyget imorgon. Okej?” jag nickade lättat och log. Hon var inte sån som jag trodde. Hon var mycket snällare. Så äkta. ”Bra! Jag ringer Justin!” hon slog in numret och jag skulle precis berätta att han inte svarar, men han.. Svarade. ”Justin, kan du komma över till mitt rum är du snäll? Ja precis! Nej, kom själv. Mm. Nej varför skulle jag det? Vad bra, ja kom nu! Puss!” jag bet mig löst i läppen och hon log mot mig. ”Han kommer nu” Hon drog på sig skorna och gick bort till dörren. ”Jag låter dig snacka med Justin själv!” innan jag han säga något stängdes dörren. Men inte snabbt efter så öppnades den. ”Sele.. Mel?!” utbrast Justin. ”Vad gör du h..” mer hann han inte säga innan jag örfilade honom, riktigt hårt. Kanske för hårt. ”Vad fan håller du på med?” röt Justin. ”DU, VAD FAN HÅLLER DU PÅ MED?” Skrek jag rakt upp i Justins fejs. ”Står här, vad ser det ut som?” han sa det med ett ironiskt leende på läpparna. ”Du är fan dum ihuvudet, först iggar du mina samtal, mina sms, ALLT justin. Sen så kommer det upp bilder på dig när du kysser Selena! Vad fan tror du?” Justin smekte sig lätt på kinden och suckade. Tårarna brände bakom ögonlocken, jag gjorde allt för att inte släppa ut dom. Men det gick inte. Dom bara forsade ner.
”Mel, det var inte jag” Han gick närmre mig och skulle precis ofamna mig men jag backade undan. ”Rör mig inte för fan ditt jävla äckel!” han kollade oroligt på mig. ”Men Mel, Selena kysste mig! Jag skickade hem henne direkt efter..” jag trodde han inte. Jag trodde inte ett skit på vad han sa. ”Jaha, och varför sa du nästan Selena namn när du kom in?” jag såg hur hans ögon sakta blev blöta dom med. En liten tår rann försiktigt ner för hans kind. Jag klarade inte av att se Justin sådär. Jag skulle bara ge efter. Jag sprang allt vad jag kunde ut från rummet. Ner för trapporna och ut från hotellet. Det var ett misstag att komma hit. Jag sprang för allt jag hade och hörde Justin ropa mitt namn bakom mig. Jag sprang fortare och kom tillslut ner på en brygga. Men benen gav vika och jag åkte rakt ner i vattnet. Jag fick panik. Strömmen var stark här. Det sista jag han se innan jag försiktigt drogs iväg med strömmen var Justin. ”HJÄLP” skrek jag med dom sista krafterna jag hade kvar. Kroppen började domna bort och jag kände den inte längre. Vattnet var så kallt. Plötsligt åkte jag långsamt neråt och allt svartna till.
JUSTIN'S PERSPEKTIV, 1 år senare;
”Tack att alla kommit, det betyder så mycket för mig. Nu ska vi allt se till att det blir en dag och minnas!” alla skrattade och var glada. Chaz mamma hade precis gift sig och vi satt nu allihoppa vid det långa bordet. Tankarna åkte åt alla håll. Det var exakt ett år sedan det hände. ”Ursäkta mig” mummlade jag och gick ur rummet för att sedan komma ner på gatan. Lite längre bort var det någon som stog och sålde blommor. Jag köpte en bukett röda blommor och började gå bortåt. När jag äntligen kom fram så kände jag en enorm saknade. Tårarna började rinna och allt kändes så tufft. Jag kollade ner på den vackert prydna gravstenen och suckade tungt. ”Mel, jag älskar dig, och kommer alltid att göra det..” men det gick inte. Tårarna fortsätte rinna ner. Jag la ner blombuketten och gick snabbt därifrån. Jag sprang och sprang bort tills jag inte orkade mer. Plötsligt såg jag en stor lastbil komma och allt blev svart.
My Favorite Girl, Chapter 41 - Do i care about you?
_________________________________________________________________
Jag vände mig mot Alfredo samtidigt som jag ställde mig upp och log. Mikrofonen som satt vid min mun satte jag försiktigt åt sidan och gick närmre Alfredo. ”Vilken låt är det nu, jag har glömt!” sa jag försiktigt men fattade att publiken hört det endå eftersom ett starkt ”Awww” fyllde salen. Jag kollade oskyldigt på Alfredo. Jag visste vilken det va. Ville bara retas med honom, men tydligen med hela arenan också. Introt på U Smile började spelas och ett leende spreds sig på mina läppar.
-
Jag drack upp det sista av vattnet och kollade bort mot Jasmine. ”Du var duktigt idag..” muttrade jag och hon log.
”Tack Justin” jag log tillbaka och satte mig sen upp i soffan. Min mobil plingade till. ”Melanie Älskling!” lös det upp på skärmen. Jag ryckte på axlarna och la ner mobilen igen. Orkade inte svara. Jag kollade sen upp och mötte Jasmines bruna ögon. ”Ska du inte svara eller?” sa hon drygt och jag suckade. ”Orkar inte nu” mummlade jag. ”Justin, du har iggat henne och hennes sms i 1 månad nu! Du har kanske svarat på 5 samtal av 20! Är det inte dags att börja bry sig lite om Melanie? Ha?” hon var riktigt sur. Det märkte jag. Typiskt Jasmine att vara ”Ta vara om det du har” tjejen.
”Men jag kanske inte orkar, jag har ett jävligt tidspressande schema, okej? Och vafan, jag om någon borde veta om jag bryr mig eller inte!” röt jag och ställde mig snabbt upp. Jasmines ögon var hotfulla och jag visste inte om jag skulle fortsätta käfta emot. ”Justin. Bryr du dig? Bryr du dig om Mel när du iggar hennes sms och samtal. Bryr du dig när du inte kan ta kontakt med henne. Bryr du dig när du inte ens hälsar på henne på två jävla månader, och din tour är klar om ytteliggare två månader. Bryr du dig då Justin? Gör du det?” hennes röst sänktes och hon långt ifrån skrek på mig. Jag visste inte vad jag skulle säga. Hennes ord vad så äkta. Det var så sant det hon sa.
Jasmine höjde på ögonbrynet och jag mummlade något tyst som liknade ”Jag vet inte” men Jasmine hörde antagligen inte det. ”Väx upp Justin, väx upp för i helvete!” röt hon riktigt surt innan hon lämnade rummet med en hård smäll. Kanske hade hon rätt. Jag brydde mig kanske inte.
MELANIE'S PERSPEKTIV;
"Asså han svarar inte på mina Sms!" Röt jag och Caroline ryckte på axlarna. "Han har ju tour, så han kanske inte hinner? Kanske har konsert.." jag bet mig löst i läppen och suckade. "Men han har ju inte svarat mig på kanske.. Hm.. 2 veckor!?" sa jag surt och glodde ut genom det stora fönstret. Jag och Caroline satt hemma i mitt nya hus här i London. Det var exakt 7 veckor sedan jag flyttade, nästan 2 månader. Just nu var Caroline och hälsade på mig här i London. Hon kom iförgår och ska åka hem på söndag. Alltså om 4 dagar. Väldigt kort tid tillsammans, men i alla fall något.
”Vad vill du göra då?” undrade jag och ett leende spred sig på Carolines läppar. ”Nu när vi är iLondon, så måste vi shoppa!” jag började le samtidigt som jag nickade. ”Ja, såklart vi ska!”
1 timma senare så var vi mitt i Londons köpcenter. ”Ska vi gå in på H&M, har aldrig varit där!” sa Caroline häpet. ”Haha va? Det kommer ju ifrån Sverige!” sa jag med ett leende. Hon nickade. ”Jag vet, coolt att du är född där!” jag började skratta och nickade sen mot H&M. ”Ska vi in eller?” hon flinade och nästan sprang in. Kanske 1 timma senare kom vi ut med minst 20 påsar var (Okej inte bokstavligen, men minst 5 stora påsar hade vi!)
När vi satt oss på ett litet café så ser jag hur det plöstsligt blixtrar till. Jag vänder mig snabbt om och möter tre kameror uppe i mitt fejs – Åh nej, paparazzis!
Dååååååååååååligt..
My Favorite Girl, Chapter 40 - Go and follow here!
Han menade väll inte att vi skulle fly..”Jag har fått det och vi ska flytta ditt redan nästa vecka, erkänn underbart? Vi har ju alltid viljat på i London!” jag började skratta nervöst. ”Du skojar bara väll?” han kollade oförstående på mig samtidigt som han skakade på huvudet. ”Nejnej! Vi kommer flytta in en jätte stor villa där, har sätt den på nätet, skit snyggt, vi kommer även ha en grym pool! Är det inte underbart!” det kändes som allt stannade. Hur kunde det vara bra?
_______________________________________________________________________________________
”Jag vill ha en Ice-Slush tack!” Justin gav mig ett varmt leende medans jag räckte fram pengarna till butikägaren. Hon nickade och tog emot pengarna och strax efter gav hon fram min Slush.
”Jag kan inte fatta att du åker imorgon!” mummlade jag medans jag drack lite av Slushen. Justin log lite snett och kollade upp på mig. ”Och jag kan inte fatta att du flyttar till London på måndag..” fortsatte han. En tystnad uppstog mellan oss och vi stannade till på den lilla stranden. Inte en människa syntes till. Inte så konstigt, det var en liten strand i en liten stad. Jag ryckte på axlarna och vände mig sen mot havet. ”Men du kommer väll hälsa på? Jag menar.. Ska allt ta slut nu?” undrade jag nervöst och mötte Justins varma blick. ”Klart att det inte kommer ta slut, vi får helt enkelt göra allt för och få det och fungera” svarade han och tog sin hand i min. Han smekte den lätt med sin tumme och log. ”Och såklart att jag kommer hälsa på dig! Så ofta jag kan, varje gång jag har tid, och sen så får du ju komma upp och följa med på turnén då och då” Jag nickade lite skeptiskt. Jag visste inte om det skulle funka. Jag var ganska skeptisk på hela vårt förhållande just nu. Man kunde ju inte veta när Justin plöstligt lämnade mig för Jasmine..
Jag kollade mot Justin och log lite smått. ”Ska vi bada?” undrade jag och han nickade. ”Okej” vi drog av oss våra kläder och gick hand i hand ner till vattnet.
Efter att vi badat och solat i nästan 3 timmar så tog det slut. Vi bestämmde oss för att gå hem till mig istället. Hemma hos mig fixade jag och Justin iordning lite mys, chips och dricka. Vi satte in filmen Dear John och började sen kolla. Jag och Justin var ensamma, pappa skulla jobba sent så Justin skulle sova över. Jag lutaded mig mot Justin axel och log. Jag hade en väldigt fin kille, det visste jag. Jag drog åt mig chipsskålen med ett leende.
JUSTIN'S PERSPEKTIV;
Jag kände hur Mels andetag blev tyngre och tyngre. Hon sov. Jag la mig försiktigt ner och drog filten över henne. Jag tog tvkontrollen och stängde av Tvn. Jag kollade sen ner på Mel. Så fin hon var när hon sov.
Jag mådde fortfarande dåligt över att jag dissade henne för Selena. Det var så fel. Jag ska aldrig någonsin göra om det. Det lovar jag mig själv, och allt jag tror på. Jag lovar på allt jag äger. Mel är den rätta och kommer alltid vara. Jag suckade lite tyst för mig själv och strök försiktigt handen över Mels panna. Jag log lite för mig själv. Jag satte mig sen upp och drog upp Mel i famnen. Jag gick upp till hennes rum och la ner henne i sängen. Jag drog täcket över henne och kollade på henne. Jag drog sen upp min mobil och loggade in på twitter. ”Chilling with @Melaniiie, go and follow here!” Skrev jag och även. ”I love everyone of you guys, but please, stop making hate on Mel. It's hard for us.” Jag la sen ner mobilen och gick in under täcket jag släckte lampan och la sen min arm runt Mels midja och drog henne intill mig. ”Jag älskar dig!” viskade jag innan jag slöt ögonen och tillslut så somnade jag.
-------------------------------------------------------------
Ska ni inte ta och kommentera eller? Ganska kort och VÄLDIGT tråkigt, men dom framöver blir nog ganska korta! ♥
Och snälla kommentera vad ni tycker är bra och vad ska jag ändra på. Inte bara "MER MER MER NUUU INNAN JAG DÖÖÖÖÖR!" snälla? För min skull sötnosar? Jag vill ha kritik!
My Favorite Girl, Chapter 39 - Back home aigan!
”Mel, lyssna klart.. Jag älskar dig!” sa han och jag kände mig plötsligt illa till mods. Jag kände mig så taskig. ”Du fattar verkligen inte, varje gång jag ser dig, så vill jag bara hålla om dig, kyssa dig, smeka dig och allt. Men jag kan inte, du vill inte. Mitt hjärta saknar något och det är du, jag saknar dig och mig Me-” plötsligt gjorde jag det. Det bara hände. Men alla känslor blev blandade men kärleken tog över. Jag kysste han.
________________________________________________________________________________
”Jag vill ha Chocklad och Karamel! Eller nej! TuttiFrutti vill jag ha!” Justin nickade och vände sig mot glassgubben. ”En tuttifrutti och en.. Hm.. En Daim glass!” han nickade och började sedan skopa på kulor på rånet. Han gav fram glassarna och Justin betalade sen. Jag var egentligen lite skeptisk över att han skulle betala, men gick tillslut med på det. ”Så, när går planet?” Undrade Justin och kollade på mig. Jag ryckte lite på axlarna och tog en tugga av glassen – mums säger jag bara. Italiens glass var det bästa som fanns, inget tvivel om saken. Det var i vilket fall som helst den sista dagen här i Rom och vi satt på flygplatsen, redo för att åka hem till Stratford.
I want you, i know that.
Jag och Justin har löst allt, jag visste vad jag ville efter kyssen. Jag ville ha honom. Han ville ha mig – vad var problemet? Vi älskade varandra. Och jag var tvungen att bygga upp mitt förtoende för Justin. Ärligt talat så gick det ganska bra. Men samtidigt var jag lite ledsen. Justin skulle på turné i 4 månader två dagar efter att vi kommit hem. Alltså på onsdag. Det var månsag kväll här och Kenny var och chekade in våra väskor. ”Planet går om en timma..” suckade Justin och la ner flygbiljetten igen.
-
Jag kramade och Justin en sista gång innan jag var tvungen att gå in. Justin kysste mig mjukt på läpparna och log sedan. ”Älskar dig Mel, syns imorgon!” sa han och jag pussade han på kinden och backade sen undan.
I Love Yah!
Jag vinkade till Justin och Kenny och gick sen in i lägenheten. ”Hallå?” mummlade jag såfort jag kom in. Pappa kom ingåendes i hallen och när han såg mig så formades ett brett leende på hans läppar. ”Melanie!” utbrast han och gav mig en varm kram. Jag besvarade hans kram med ett leende på läpparna. ”Jag har saknat dig pappa..” mummlade jag mot hans bröstkorg. Jag backade sen undan och log.
”Gå upp och packa upp dina saker, så ska vi äta sen. Måste berätta en sak till dig” Jag höjde på ögonbrynet och blängde på pappa. ”Jasså?” han nickade och gjorde sen en gest mot mitt rum. Jag började skratta och började gå bort till mig rum. När jag var klar med allt så skyndade jag mig ner till pappa och satte mig med ett leende på en av stolarna. ”Så, vad skulle du berätta nu då?” han suckade och la fram maten på bordet. Spagetti Carbonada.
”Du är medveten att jag precis kommit hem från Italien va?” undrade jag när pappa inte svarat på första frågan. Han nickade samtidigt som han började äta. ”Jag vet..” han började skratta och kollade sen upp på mig. ”Du vet, det där Jobbet i London som min chef snackade om? För jätte länge sen? Det jag ville ha men inte fick, kommer du ihåg det?” sa han och jag nickade osäkert.
Han menade väll inte att vi skulle flytt..”Jag har fått det och vi ska flytta ditt redan nästa vecka, erkänn underbart? Vi har ju alltid viljat bo i London!” avbrött pappa mig i mina tankar och jag började skratta nervöst. ”Du skojar bara väll?” han kollade oförstående på mig samtidigt som han skakade på huvudet. ”Nejnej! Vi kommer flytta in en jätte stor villa där, har sätt den på nätet, skit snyggt, vi kommer även ha en grym pool! Är det inte underbart!” det kändes som allt stannade. Hur kunde det vara bra?
-------------------------------------------
Kommentera Bitches! Hihi, inte bra, ska hon flytta till LONDON? Japp, men ni får väll se hur det blir, ska lägga upp ett schema för er när varje del kommer komma upp under sommalovet, men bara om ni lovar att kommentera, då LOVAR jag att ni ska få ett grymt inlägg, men BARA om ni kommenterar sötnosar! (a) ♥
Och det var en som undra varför upptdaderingen ärganska dålig, jo, det är för att jag (Ida) bloggar själv just nu!
Ni är guldvärda!
Ni är så grymma på att skriva! Eran blogg är min drog, går in här 24/7 för att se om ni har skrivit något nytt och var gång ni har det och jag har läst det ni skriver önskar jag att jag också kan skriva så bra som ni.
jag älskar också att ni är rätt stora, men ni skryter inte om det. Vissa bloggar som säkert har lika många läsare som ni blir lätt kaxiga men inte ni och det älskar jag också. Fortsätt skriva, och denna novellen är min helt klart favorit novell, som sagt: jag önskar att jag kunde skriva lika bra som er men det är väl bara övning i guess.
Ha en super bra sommar och glöm inte att ni har fans som kommer gå in här vaaaar dag tills ni lägger ner bloggen ( som jag hoppas aldrig kommer hända ) jag är i alla fall en av dom som kommer gå in här sålänge som ni skriver!
Kram,
Asså shit. Vilken fin kommentar. Blir helt varm typ. Skryter? Finns det folksom skryter för sina noveller? Haha, inte ens om man är Justin Bieber mansjälv så borde man göra det. Och du tjejen, du skriver säkert lika bra som oss! Du är iaf väldigt duktig på att få en varm men dina fina ord. Du fattar inte hur otroligt mycket din kommentar betyder. Och att ens kunna säga fans.. Nej, det låter fel. Ni är våra underbara läsare, ni är dom som kan sätta ett litet leende på ens läppar, även när man är riktigt ledsen. Ni är dom som får en att vilja skriva, vad ska man säga. Man blir ju nästan tårögd. Haha nej, och alla fina meddelanden jag får på FaceBook. Måste bara säga att alla ni är otroligt märkvärda. Jag ska säga er en sak, lova att inte säga det till någon? Vi har världens bästa läsare, och då menar jag varenda EN av er. Ta åt er, för även fast ni inte kommenterar, så visar ni det endå genom att följa bloggen och läser det vi skriver! Och att ni gillar det med.. Wow asså! Tack Linnea för din OTROLIGT söta kommentar, och till er andra. Även fast vi inte alltid hinner svara på ALLA kommentarer, så ska ni veta att vi alltid kollar era bloggar. Jag älskar er, bara så ni vet det! TUSEN kramar och pussar och slängkyssar och hjärtan, Ida Linnea Lager.
And btw; Jag vet att upptaderingen är lite dålig, men har inte sån lust att blogga just nu. En väldigt nära person till mig dog i Cancer i förgår natt, R.I.P! ♥
My Favorite Girl, Chapter 38 - Perfect kiss..
Han kollade bak måt mig och log innan han vände sig tillbaka till tjejerna igen. Jag ska vara ärlig, jag saknar honom. Hans kyssar, hans berörningar. För att inte prata om hans charm och underbara ögon. Han gav tjejerna en sista kram och en av tjejerna fick tilloch med en puss på kinden. Hans leende glänste nästan hela vägen hit och jag blev som knäsvag. Jag visste vad felet var. Jag var kär.
”Så, hur känner du hon där Jasmine då?” muttrade jag tyst och mötte Justins mjuka ögon. ”Hon var med i min musikvideo, till Baby” han kollade sen ner i sin mobil och skrev något. ”Vem skriver du med?” sa jag undrandes och han kollade upp på mig. ”Jasmine, hon bor på samma hotell som oss, grymt va?” jag suckade och nickade svagt. ”Mm, visst, asgrymt..” Jag var ironisk, och det hörde Justin. Men han kommenterade inte det. Han bara ryckte på axlarna och kollade sen ner i sin mobil igen. Det lilla glasscafét vi satt vid var riktigt mysigt. Jag tog upp skeden och började äta lite av den stora glassen Justin köpt till mig. Men det störde mig, att Justin inte brydde sig – trotts att han borde fattat att jag inte hade lust att umgås med Jasmine. Men sen fick jag påminna mig själv, jag var 100% maktlös när det gäller Justin och mig. Han var faktiskt inte 'min', han var inte min kille heller för den delen. Han var min kompis. Vem som helst kunde ta honom. Jasmine kunde kyssa honom fraför ansiktet på mig, jag kunde endå inte blir sur. Och jag visste att jag var tvungen att göra något, innan någon annan tar honom. Men vad? Det var frågan.
-
”Hej Jasmine!” sa Justin glatt och kramade om henne. Hon backade sen undan och kollade tveksamt på mig innan hon tillslut kramade om mig med. Jag fejkade fram ett leende och hon log tillbaka. ”Gud vad kul att ni ville komma, jag har hyrt lite film vi kan kolla på, föressten åker jag vidare till Paris i övermorgon, så det var kul att kunna umgås med er den sista tiden här!” jag nickade skeptiskt och Justin log mot Jasmine. Vi gick sedan upp till hennes rum, som låg tre vånningar ifrån vårat, och gick in i rummet.
När vi efter många omständiheter bestämmt oss för att kolla på Bad Teacher så drog vi fram cola och snacks. Justin satte sig brevid Jasmine, och jag brevid Jasmine. Jag suckade och började kolla påfilmen. Men det som ireeterade mig var att Jasmine och Justin satt och pratade under filmen, så det var svårt att hålla sig vid filmen och inte lyssna på doms prat – desseutom fanns det ingen chans för mig att kunna ingå i doms lilla samtal, för dom snackade om sina små ”Minnen” tillsammans.
”Haha, men det bästa var ju när du berättade för Selena att du och jag var ett par, och inte du och Selena! Haha” hörde jag Jasmine säga och där brast allt. Jag ställde mig snabbt upp och log oskylidigt mot Jasmine. Utan att ens vända en blick till Justin eller säga ett enda ord gick jag snabbt ut från rummet.
Varför kunde inte Justin berättat det? Jag drog snabbt upp nyckeln och gick in i hissen. När jag äntligen var framme vi vårt rum så tryckte jag i nyckeln. Jag slängde av mig väskan och skrona och gick direkt bort till badrummet. Jag sminkade av mig och borstade snabbt tänderna. Jag drog av mig kläderna och gick sen in i dushen. Det behövdes verkligen. Tankarna började sakta åka iväg och jag kom och tänka på Justin. Och det värsta var att han inte kom tillbaka till rummet när jag gick. Och att på VÅRAN resa, så föredrar han att var med Jasmine.
Efter en timmas dusning gick jag äntligen ut. Jag drog en handduk runt mig och drog sen på mig rena underkläder. Försiktigt gick jag ut ur dushen och kollade bort mot sängen. Där låg han, Justin. Han kollade på mig samtidigt som han bet sig löst i läppen.
Han granskade min kropp uppifrån och ner och mötte tillslut min blick. ”Justin, sluta glo!” mummlade jag surt och gick fram till min väska. ”Förlåt, men det är svårt” jag vände mig mot honom och flinade och drog sen upp ett linne och ett par hotpants. Jag ställde mig med ryggen imot Justin och drog av mig Bhn, jag tog sen på mig linnet och hotpantsen. Jag vände mig mot Justin och gick fram och släckte lampan. ”Justin, varför kom du? Ville du inte var med Jasmine?” muttrade jag och han suckade. ”Sluta Mel, vi är bara vänner, och samma sak med dig och mig!” jag kollade surt på honom och drog undan täcket och la mig på platsen brevid honom. ”Jo men visst, trodde det var du som fortfarande gillade mig men jag hade visst fel!” han suckade och la sig på sidan och mötte försiktigt min blick.
Han bet sig löst i läppen för att säga något, men det kom inget. ”Mel.. Du fattar inte, jag gillar inte dig-” ”Men varför tjaffsar vi om det då? Om du inte gillar mig, varför åkte vi ens på denna jävla resa.. Jag vet varför, du ville att jag skulle ge dig en andra chans, men nej Justin, så var det ju tydligen inte?!” han suckade ännu en gång och andades ut. ”Mel, lyssna klart.. Jag älskar dig!” sa han och jag kände mig plötsligt illa till mods. Jag kände mig så taskig. ”Du fattar verkligen inte, varje gång jag ser dig, så vill jag bara hålla om dig, kyssa dig, smeka dig och allt. Men jag kan inte, du vill inte. Mitt hjärta saknar något och det är du, jag saknar dig och mig Me-” plötsligt gjorde jag det. Det bara hände. Men alla känslor blev blandade men kärleken tog över. Jag kysste han.
My Favorite Girl, Chapter 37 - That's was a friend!
"Justin, vänta!" halvskrek jag efter Justin eftersom han gått i förväg medans jag kollade på skor. Jag och Justin bestämmde oss för att ta bio någon annan dag eftersom det var så fint ute. Och bio kunde man gå på när somhelst. 'Första' dagen i Rom vill vi ju inte kasta bort. Jag kom tillslut fram till Justin efter att ha sprungit. Justin kollade på mig och flinade samtidigt som han skrattade. "Vad du andades högt!" mummlade han och jag suckade. "Konstigt, du går ju som en häst!" han skrattade samtidigt som han skakade på huvudet.
”Det gör jag ju inte alls!” jag nickade skeptiskt men tänkte inte ge sig. ”Nej, det är du som går som en Snigel!” jag harklade mig och vände mig sen mot Kenny. ”Men hjälp mig då!” skrattade jag och puttade till han i sidan. ”Jag behöver inte säga något, Justin vet redan att han går snabbt som en häst, men han har svårt för att erkänna saker och ting.
Justin kollade bak på mig och Kenny samtidigt som han skrattade. Jag flinade mot honom. ”Så Kenny, hur kommer det sig att Pattie lät oss åka utan en vuxen?” Mummlade jag på. ”Jag vet inte hur ditt huvud fungerar Mel, men jag räknas som en vuxen människa” besvarade han med ett mjukt skratt och jag slog till mig själv i pannan. ”Just det, förlåt mig Kennyboy!” han skrattade samtidigt som han skakade smått på huvudet.
”Justin!” hörde jag någon ropa. Jag vände mig snabbt om och såg en tjej som var i min och Justins ålder. Hon hade brunt hår och bruna ögon. På huvudet hade hon en rosa keps och hennes kläder bestog av ett par Jeans och ett rosa Linne. ”Hej Jasmine!” sa Justin glatt och gick förbi Kenny och mig och gick fram till 'Jasmine'. Dom ofamna varandra i en mjuk kram. Jag kände mig ganska skeptisk mot den här Jasmine. Dels för att hon står och skriker hans namn i ett shoppingcenter (Okej, inte för att ingen har kommit fram och tagit bild med honom – men det kunde ju inte hon vetat) och dels för att.. Ja, hon framstog som en bitch. ”Hej Kenny!” hon kramade om Kenny med ett mjukt leende och vände sig sen mot mig. ”Melanie?” undrade hon och jag klistrade på ett leende på mina läppar samtidigt som jag nickade. ”Japp, det är jag det!”
”Åh, jag har hört så mycket gott om dig! Du verkar vara en bra tjej!” Jasmine såg på mig med glada ögon och jag ryckte på axlarna. ”Jaså, det har du! Ifrån vem? Tidningarna?” hon skakade på huvudet och kollade på Justin. ”Din kille såklart” jag kände hur jag plötsligt fick svårare att andas – min kille?
”Jo, Jasmine, du verkar vara en supersöt tjej! Men jag tror att vi måste gå vidare nu!” jag gav ifrån mig ett fejkat leende och hon nickade förstående. ”Jag förstår! Men Justin, vi måste ju höras! Visste inte att du var i Italien, ni kan komma förbi mitt hotell idag om ni vill?” jag skulle precis streta emot då jag inte hade lust att umgås med henne, men Justin kom före. ”Såklart vi kan! Du kan ju skicka ett sms om vart du bor och så?” Jasmine nickade och kramade om Justin och sedan vinkade till mig och Kenny för att sedan gå vidare.
”Jaha?” Var det enda jag sa och kollade skeptiskt på Justin. ”Det var en kompis!” han log mot mig och jag suckade. ”Ja, men varför tror hon att du är min kille?” sa jag surt och han suckade. ”Mel, jag har inte träffat henne på länge, och när jag väll träffade henne, då var vi.. Tillsammans!” jag nickade bara till svars. ”Är inte det Justin Bieber?” jag kollade åt sidan och där stog tre tjejer i kanske 16 års åldern med tre förvånade blickar. Justin vände sig mot mig och följde sen min blick till tjejerna. ”OMB, det är Justin Bieber!” sa en av tjejerna och dom började hoppa runt ivrigt och Justin suckade. Aldrig får man var ifred med Justin.
Han gick fram till tjejerna med Kenny medans jag stog kvar där.. Jag stog. Han kramade om tjejerna och det såg ut som om dom skulle sprängas av lycka när som helst. Jag satte mig ner på en bänk som var bakom mig och granskade dom. Justin skrattade och såg så lyckligt ut. Han kollade bak måt mig och log innan han vände sig tillbaka till tjejerna igen. Jag ska vara ärlig, jag saknar honom. Hans kyssar, hans berörningar. För att inte prata om hans charm och underbara ögon. Han gav tjejerna en sista kram och en av tjejerna fick tilloch med en puss på kinden. Hans leende glänste nästan hela vägen hit och jag blev som knäsvag. Jag visste vad felet var. Jag var kär.
Dålig upptadering, jag vet! Men det är sommarlov, och jag vill inte sitta vid datorn hela tiden. Men ni får nog mer delar idag! Puss♥
