My Favorite Girl, Chapter 35 - I promise..
MELAINES PERSPEKTIV:
Jag var inte arg på Justin. Bara besviken över att han lämnat mig ensam på hotellet och dragit iväg med en tjej. Avundsjukan växte i mig och jag visste inte om jag skulle klara av att möta Justins blick. Det skulle vara så förudmjukande. Jag hörde kortet i dörren och sprang snabbt in på toaletten. Fan för Justin , men om han hittade en ny skulle jag med minsann göra det. "Mel är du här?" skrek Justin när han smällt igen dörren efter sig. Jag ställde mig i duschen och skruvade på den. Vattnet forsade nerför min kropp och mina kläder blöttes snabbt ner. Utan att jag märkt det hade jag börjat att gråta. Gråten blev starkare och starkare och jag skakade hårt. Hur mycket sorg kunde en människa ta? Jag sjönk ner mot duschens vägg och vattnet fortsatte att strömma. Jag slog armarna om mig för att minska skakandet och blundade.
JUSTINS PERSPEKTIV:
När jag klev in genom dörren hörde jag att duschen var på , så antagligen var hon i duschen. Minuterna gick och tillslut hade hon duschat i en timme. "Melaine , kom ut vi behöver snacka" sa jag lugnt mot badrumsdörren. Ingen svarade och paniken växte i mig. "Mel , kom igen nu" jag försökte behålla lugnet. "Melaine förlåt du kan väl i allafall snacka med mig?" inget svar. Jag bankade på dörren men ingen reaktion. Jag drog upp nyckel kortet ur fickan och började lirka upp dörren. Dörren gick lätt upp och jag klev in i badrummet. Jag gick med snabba steg fram mot duschdraperiet. "Mel , varför svarar du inte? du skrämmer mig när du in..." längre hann jag inte eftersom jag dragit undan gardinen lite. Lutad mot väggen satt hon med kläderna på. "MEL" Utbrast jag och drog snabbt upp henne ifrån badkaret och drog henne intill mig. Hon hostade till men ville inte möta min blick. Hon glodde ner, ner på mina händer som var slingrade omkring henne. "Förlåt" mummlade hon tyst. Jag suckade samtidigt sm jag försiktigt strök min hand över hennes huvud. Jag pussade henne på pannan och nu mötte hon min blick. "Det är okej. Bara du inte gör sådär igen! Jag blev livrrädd" hon bet sig i läppen samtigigt somhon nickade. "Lovar"
MELANIES PERSPEKTIV;
Jag och Justin gjorde iordning oss för natten och la oss sen i den mysiga sängen. På TV gick The Last Song, favorit i repris. Men jag var mer intresserad av Justin än av filmen. Jag la min hand på han bröstkorg och la mig försiktigt på honom och kysste han mjukt. Han besvarade kyssen samtidigt som han log mot mina läppar. Jag backade sen undan och mötte hans bruna ögon. "Det som hände förut, att jag stack och så, förlåt¨för det" mummlade Justin. "Det är okej" han log lite snett samtidigt som han skakade på huvudet. "Nej, det är inte alls okej" istället för att svara honom såkysste jag han en sista gång innan jag log och sa "Jag älskar dig".
Ganska dåligt& tråkigt&kort, men jag tappar skrivkänlsan! Ni har blivit så dåliga på att kommentera nu för tiden. Har novellen blivit tråkig?Ska vi lägga ner den? Får se om 36 kommer ut idag, beror på om ni kommenterar!♥
My Favorite Girl, Chapter 34 - It's amazing!
Plötsligt tvärstannade taxin och jag kollade ut. Vi var framme. Justin öppnade dörren för mig medans Kenny betalade och hämtade väskorna. Jag kollade snabbt upp och möttes av hotellet, ska vi bo här?
"Holy cow..." var det ända jag fick ur mig. Justin skrattade och tog snabbt min hand i sin. "Kom nu då!" sa han glatt och började springa med mig mot lobbyn. Jag skrattade och man kunde höra Kenny ropa efter oss. "Jag tar inte era väskor!" Justin skrattade åt honom och Kenny himlade med ögonen innan han tog tag i allas väskor. Jag gav honom en 'förlåt' blick och han vinkade avfärdande med handen. Justin hade fortfarande inte gett upp hoppet om att springa så jag hade inget val än att hänga på. "Kan jag hjälpa Mr. Bieber med något?" Hotellet var såklart mer än beredda på att självaste Justin Bieber skulle komma. "Min rums nyckel skulle ju inte sitta fel" Mannen bakom disken log och vred sedan på sig för att ta ner nyckeln. Justin firade av ett flörtigt leende mot mig och jag knuffade till honom diskret. Inom mig skulle jag vilja pressa mina läppar mot hans , men vi skulle gå långsamt fram , förlåter man som vän ska han kämpa. Jag byggde upp ett starkt självförtroende genom att tänka så.
"Ska vi upp?" Justin log mot mig och jag nickade. Jag vände mig snabbt mot Kenny och log lite. "Jag kan ta min väska nu, tack så mycket!" sa jag oskyldigt och han skrattade samtidigt som han gav mig. Jag tog även Justins väska och gav den till honom. Kenny hämtade sedan sin nyckel och vi åkte upp till våran vånning. Jag gick bort till vår dörr och stoppade in nyckeln. Jag öppnade försiktigt dörren och kollade mig omkring, det var så vacker.. "Gillar du det?" Justins röst hördes bakom mig och jag vände mig om. "Gillar? Jag älskar det! Tack!" skrek jag och gav honom en hård omfamning. Han log mot mig och jag backade sen undan och sprang snabbt in på rummet. Det var otroligt. Det var en stor vit säng och en liten säng brevid. Badrummet var stort med ett bubbelbad och jätte fint handfat. Hela rummet i helhet var underbart. "Mel?" hörde jag Justin ropa. "Kom lite" fortsatte han. Jag log stort för mig själv och gick ut till Justin som nu stog vid dörren. "Jag ska ner och träffa en tjej, hon är på semester här i rom, så ska träffa henne snabbt i dag! Hon ska vara med i musikvideon till Favorite Girl du vet?" jag nickade lite osäkert samtidigt som jag bet mig löst i läppen. Varför kan inte jag vara den tjejen? "Åhh, okej" han log snabbt innan han gav mig en snabb kram. "Jag kommer snart" Sa han innan han lämnade rummet.
1.Ellen 2. Johanna
JUSTIN'S PERSPEKTIV;
När jag kom ner i lobbyn så såg jag henne direkt. Hon var riktigt söt. Hon vände sig om mot mig och log stort, hon hade även en kompis med sig. "Är det du som är Ellen?" hon nickade samtidigt som ett litet leende spred sig på hennes läppar. "Ja, det är det!" hon bet sig löst i läppen samtidigt som ett nervöst skratt hördes. "Åh, detta är min kompis Johanna, hon älskar dig!" Hon vände sig mot hennes kompis och jag flinade. Ellen började skratta, samma sak med Johanna och jag log lite svagt. Hon hade brunt, ganska långt hår och blåa ögon. Hon hade på sig en svart topp och jeans shorts. Och även blåa converse. Ellen därimot, hon hade blondt hår och blå ögon. Under en rosa sött klänning så hade hon en bikini som var blå, vit och röd. Till det hade hon rosa ballerina skor. Hennes hår satt i en fläta på ena sidan. Två riktigt söta tjejer. "Jag älskar dig med vet du va?" jag gav ifrän mig ett flin och Johanna kollade generat på mig. "Så, det är du som ska vara med i musikvideon! Vilket kap vi har fått!" hon skrattade lite generat och nickade. "Japp, och du, kan du dansa?" sa jag och vände blicken ifrån Ellen till Johanna. "Jag kan rida?" jag började skratta samtidigt som jag suckade lite svagt. "Det räcker inte denna gången, men du ska också få vara med i videon! Vi fixar något!" mummlade jag och hon sken upp i ett stort leende. "Menar du det?" jag nickade med ett leende och la sen armarna runt doms axlar. "Ska vi gå till ett Café och sätta oss?" dom nickade båda två och jag tog snabbt ner mina armar och drog upp min mobil. Jag knappade sen in ett sms till Kenny att han skulle komma ner till lobbyn.
"Så, vad är era intressen då?" Sa jag och la ner juice glaset. Ellen log finurligt och ryckte lite på axlarna. "Hm.. Vart ska man börja. Jag heter Ellen, jag har en hund som heter Astrid. Öhm.. Min favorit film är nog.. American Pie! Och ja.. Har typ inget och säga, vad vill du veta mer?" jag började skratta samtidigt som jag ryckte på axlarna. Jag fastnade sen vid hennes halsband som satt runt hennes hals, det var format till ett kors. "Kristen?" frågade jag och hon log lite snett. "Jo, men jag är inte troende. Du tänkte på mitt halsband eller?" jag nickade lite samtidigt som jag log. "Jag fick det av min kompis Daniella i julklapp!" fortsatte hon. "Åh, okej.. Och du då Johanna? Berätta lite om dig!" Ett brett leende formades på mina läppar och hon kollade glatt på mig. "Har inte så mycket och säga riktigt! Haha jag heter Johanna, en film jag gillar är nog.. Älska mig! Eller nej. Never say Never! Lätt" jag började skratta och hörde plötsligt hur min mobil plingade till. Jag drog snabbt upp den och såg att jag hade fått ett sms ifrån Mel. "Vart fan är du Justin? Du är inte någonstans på hotellet! Du har vart borta i mer än en timme!" stog det och jag bet mig löst i läppen. "Fan" mummlade jag och kollade upp på dom andra som kollade på mig med osäkra blickar. "Tjejer, jag måste gå nu! Men vi ses ju om två veckor i ATL! Kenny du måste köra tillbaka mig till hotellet" dom nickade lite ledset samtidigt som dom ställde sig upp och kramade om mig. Jag sa sen hejdå, tog mina bilnycklar och jag och Kenny gick fort ut till bilen innan någon han se oss utanför Cafét. Jag vinkade till Ellen och Johanna och dom log ett fint leende båda två. Kah skrattade lite för mig själv och vi åkte sen tillbaka till hottelet. Och jag förväntar mig en nervsammarbrot, av Mel...
SUPRISE! Jag lyckades klämma in ett littet inlägg endå! Har en massa tid idag, det tog mig max 20 minuter att packa! Haha, men ska försöka skriva lite mer. Och GRATTIS till Ellen och Johanna som fick vara med i novellen, och som ni också kommer se mera av lite senare! Och vet ni en rolig sak? Jag tror dom är vänner på riktigt, haha! Tjejer, ni får gärna skriva om ni är det! Och till er andra, vi kommer ha med mer av er läsare i novellen! Så alla ni som kommenterat det inlägget om att vara med, har fortfarande en chans! I promise! Pussar Ida♥
Ps; Denna delen blev lite konstig, men började på den inatt och orkade inte skriva om.. Hehe..
My Favorite Girl, Chapter 33 - Are you scared?
Han kollade på mig med en kärleksfullblick och något gjorde mig glad, att jag gett honom det. Att jag gett han en andra chans, som vänner.
Jag satt med andan i halsen på Justins privata jet. Jag hade alltid tyckt det var läskigt att åka flygplan och det hjälpte inte så mycket att Justin somnat ungefär 10 minuter efter vi startat. Jag vred på huvudet och kunde inte låta bli att le. Justin låg på Kennys axel. Han hade dragit över luvan så man bara såg hans näsa. Kenny sov med öppen munn och snarkade högt. Jag suckade och skakade på huvudet för mig själv. Jag vände tillbaka huvudet mot f
önstret. Jag var inte helt säker på om det var Rom vi flög över , men vackert var det. Rom hade redan förtrollat mig, och vi hade inte ens landat än.
"Hej söt" Jag slet mig loss från den vackra utsikten och mötte Justins blick. Han log ett trött leende mot mig och reste sig från sin plats. Han gick över till min sida av planet och satte sig ner mittimot mig. "Hej sömntuta" Jag gav han en retsam blick och han räckte ut tungan mot mig. "Har han låtit så hela tiden?" Justin gav en menande blick mot Kenny som fortsatte med sina snarkningar. "Jupp, hela resan" Jag suckade efter jag sagt det och Justin skrattade. Jag log lite åt honom innan jag ricktade min blick ut mot Rom igen. "Visst är det vackert?" Justin nästan viskade det. Jag nickade men behöll blicken på Roms alla ljus. Jag kände någon ta tag i min hand och innan jag hunnit tänka klart hade Justin dragit ner mig i hans knä. "Hey" mumlade han och bet sig i läppen. Jag suckade. Han skulle minsann inte få mig så lätt. Jag reste mig upp från hans knä och han gav mig en sårad blick. "Hej på dig med Justin, trevligt att träffas!" Jag skakade skämtsamt hans hand och satte mig ner i mitt säte igen.
"Oh BURN Justin!" Kenny skrattade från andra sidan planet och jag hängde på. Det hjälpte inte direkt att Justin gav oss en mördar blick. "You go girlfriend!" skrattade Kenny fram med till gjord tjejröst. Nu kunde inte heller Justin hålla sig utan började skratta han med. "Mr.Bieber , Mr.Hamilton och Miss Melaine , spänn fast bältena för vi är påväg ner för landing. Jag knäppte snabbt fast mig och kramptog i sätets armstöd. "Är du rädd?" Justin log sött mot mig och jag skakade snabbt på huvudet. Okej , det var en fet lögn. Jag trodde jag skulle dö.
"Det är du visst, du är praktiskt taget vit i ansiktet!" han flyttade snabbt bredvid mig och spände sedan fast sig. "Jag kan hålla din hand om du vill?" Han kollade retsamt på mig men jag tog hans förslag. När det började skaka i planet tryckte jag in huvudet i Justins axel. Han skrattade och la armen runt mig. Jag skulle vilja snäsa av honom , men för tillfället behövde jag hans arm runt mig , som en skyddande bubbla.
"Varför kommer inte min väska upp för?" Röt jag "Tänk om dom glömt den?" jag kollade på Justin med panik i blicken. Han la armen om mig och log. "Den kommer" jag suckade och drog ner hans hand. "För det första är vi på en flygplats, vem som helst kan se oss! För det andra så är vi vänner!" han började skratta lite och jag kollade frågandes på honom. "Jo det är sant, men vem säger att vänner inte kan hålla om varandra?" viskade han i mitt öra och gick sen iväg. Jag bet mig löst i läppen och kollade bort mot Justin som nu hållde min väska. "Du hitta den!" Jag log stort och gick fram till honom. Jag skulle precis ta den ifrån Justin men han drog iväg den. "Ge mig den då!" han skakade på huvudet samtidigt som han flinade. "Då vill jag ha en puss på kinden" jag kollade argt på honom samtidigt suckade. "Nej Justin!" han ryckte på axlarna och började gå iväg. Jag suckade hårt och sprang efter, även Kenny. Jag gick nu brevid Justin och kollade om det var någon i närheten. Förutom gamla gubbar och små barn, nej. Men det var ju inte så konstigt. Ingen visste att vi skulle vara här, jag fick själv reda på det i Julas. Och nu var det redan Maj. Tiden går fort när man är lycklig. Men inget hade förendras för det, jag och Justin var fortfarande vänner. Även om jag visste att han ville vara mer. Fast sanningen var ju att det ville jag med, men hade inte vågat ta chansen än. Han ska kämpa.
Jag suckade för att avbryta alla mina tankar och kollade sen upp på Justin som kollade framåt med ett flin på läpparna. Jag ställde mig snabbt på tå och gav han en snabbt puss och log sen mot Justin som nu kollade mot mig. "Aw, vad sött! Fick jag en puss?" jag flinade lite mot honom och skakade sen på huvudet. "Väskan Justin" "Nej" svarade han snabbt. "Jag håller den" jag började skratta lite och gick fram till Kenny som hållde Justins väska. Han fattade direkt och gav den till mig. Justin som följt mig med blicken började skratta och plötsligt hållde han sin egen väska också. "Den var du inte beredd på va?" flinade Justin som tagit hans väska ur mitt grepp. Jag gav Justin en sur blick och vi kom nu ut på utsidan. Kenny gick iförväg fram till en taxi och vi gick efter. Kenny satte sig där fram och vi två därbak. Bilen började lungt köra men efter ett tag så vände sig chauffören bak och så något.. Ja, inte vet jag. Jag hörde iaf Justins namn. "Hah?" Justin kollade osäkert på chauförren och Kenny började skratta och sa snabbt något till han. "Jaha, du kan inte Italenska? Inte så konstigt, du som bor i ATL" Justin nickade lite och för en sekund fick jag hjärtstopp. Men kom på mig själv, det var ju Justin Bieber vi snackade om.
Plötsligt tvärstannade taxin och jag kollade ut. Vi var framme. Justin öppnade dörren för mig medans Kenny betalade och hämtade väskorna. Jag kollade snabbt upp och möttes av hotellet, ska vi bo här?
Bambambam..... KOMENTERA FÖR MERA AV VÅR AWESOME UPPTADERING!! :D
My Favorite Girl, Chapter 32 - Merry Christmas, Mel.
"Han verkar vara en bra pojk , som ångrar sig" jag nickade lite. "Jag ska låta dig få tänka nu gumman" hon kysste mitt huvud och lämnade sedan min balkong. Hon stängde försiktigt dörren efter sig. Men jag hann knappt andas innan jag hörde någon ropa på mitt namn. Men nu var det utifrån. Jag ställde mig snabbt upp och kollade ner för balkongräcket. Oh nej.. Men det är endå något som säger ja.
"Hej Justin" jag ville inte vara dryg, det var faktiskt julafton. Han granskade mig länge, utan att säga ett ord. "Vad gör du här?" han besvarade fortfarande inte min fråga, han var fortfarande tyst som en mus. Han ögon blänkte till och jag visste inte vad jag skulle säga. Varför sa han inget? "Justin? Hallå?" han snyftade till och jag kunde tydligt se att han nu grät. Tårarna bara rann ner för hans mjuka kinder. Och jag fick plötsligt ångest. "Förlåt" utalades ut hans perfekta läppar. Hela mitt mod sjönk ner till botten och jag kände mig som en riktig skit. Jag kände mig smutsig. Men varför? Det var han som hadde gjordt fel. Inte jag. "Förlåt mig Mel, jag har betett mig som en riktig skit.. Snälla, jag älskar dig!" jag fick en klump i magen och försökte hålla inne tårarna. Men det gick inte. Oh great! Nu ska det bli gråtkalas..
"Snälla Mel, kom ner! Jag har en sak till dig!" jag snyftade till och skakade på huvudet. "Varför är du inte med din familj?" sa jag lågt och han suckade. "Jag kunde inte, ville vara med den jag älskar mest i hela världen! Jag ångrar mig så mycket, jag kommer inte klara en sekund till utan dig. Jag kommer dö Mel.. Jag älskar dig, älskar dig och älskar dig! Snälla kom ner nu! Annars kommer jag upp till dig. Och om din pappa säger nej, då kommer jag använa mig av mina ninja skills!" han lät allvarlig, men jag kunde inte undgå att skratta. Hans ninja skills, haha. Jag suckade och tänkte efter. Det skulle väll inte skada att gå ner? Jag nickade svagt och gick sen ut från ballkongen. Jag gick ut ur mitt rum och ner för trapporna. Precis innan jag skulle gå ut så stoppade min kusin brad mig. "Melanie! Vi ska öppna pressenter nu!" han log stort och jag suckade. "Jag kommer snart" jag trängde fram ett leende och sprang sen ut. Jag sprang bort till baksidan av huset och där satt han. På gräsmattan, med ett lila littet paket. Han hade inte märkt mig, för han kollade upp på ballkongen. Stackare, han måste trott att jag dissat honom. Jag gick sakta fram och satte mig bakom honom. Han hade fortfarande inte märkt mig. Jag satt tyst, lyssnade på hans andetag och la mig ner i grässmattan. Jag slöt ögonen och på något sätt kände jag mig lycklig.
"Mel, varför kom du?" sa han. Utan att röra på sig. Jag öppnade ögonen och stirrade in i hans rygg. "Hur visste du att jag var här?" mummlade jag och han började skratta lite svagt. "Jag känner din närvaro, det går inte att missa den man älskar" han vände sig nu försiktigt om och log lite. Han hade slutat gråta men hans ögon var röda. han la sig ner på magen och kollade på mig. "Förlåt, men du är väldigt vacker" jag fnissade till lite och kände mig plötsligt nykär. Justin kändes så rätt, men endå så fel. "Du ser heller inte så dålig ut" sa jag och kollade ner på Justins öppnade shorta. "Haha, ganska konstig att man kan vara så lättklädd här i Canada, i Sverige så var det snö på jullafton, om du vet vad det är" han började skratta hastigt och jag kollade på honom med ett höjt ögonbryn. "Du ska bara veta hur mycket snö det är här i vanliga fall, snön har bara inte kommit ännu. Den kommer i början av året!" Jag skrattade lite samtidigt som jag nickade. "Okej, Bieber.." han log lite och lutade sen huvudet på sina armar. Jag granskade han fina läppar och mötte sen hans ögon. Allt kändes så underbart med honom. Han gjorde mig så lycklig, därför var det så svårt när han lämnade mig. "Varför gråter du?" Justin satte sig snabbt upp och tog sin tumme och drog försiktigt bort några tårar från min kind. Jag som inte ens märkt att jag grät började skratta lite. "Jag vet inte.. För jag inte kan lite på den jag älskar kanske?" sa jag kallt och han ryggade snabbt undan. Han suckade och kollade sen ner på sitt paket. Han räckte fram det till mig och log lite snett. "God Jul, Mel" Jag kollade ner på det lilla paket och kollade sen upp på Justin. "Justin, nej. Jag har inget till dig eller så, ja-" " Mel, ta det! Öppna det, nu" han lätt allvarlig men jag visste att jag inte skulle käfta emot. Han skulle inte ge sig. Men jag kom på en sak som han skulle få..
"Okej, jag tar det. Om du lovar mig en sak?" han nickade och ett litet leende lekte på hans läppar. "Att du tar emot min pressent" han kollade oförstående på mig. "Har du något till mig?!" jag skrattade lite och nickade. Jag öppnade sen Justins pressent och drog upp ett littet kuvär. Jag öppnade det och snabbt åkte två flygbiljetter ner. Jag tappade andan, visste inte vad jag skulle säga. Resan var till Rom. Jag kollade upp på Justin och slängde mig runt hans hals. Jag kramade om honom, hårt. "Är det till mig?" viskade jag emot Justins hals. Han skrattade lite samtidigt som han nickade. "Ja.. Jag antar det" Jag kramade om honom hårdare, och nu skulle han få min pressent. Något som inte ens förstog att jag gav han. Han fattade inte ens själv. Han kollade på mig med en kärleksfullblick när jag sagt det. Och det var något som gjorde mig glad, att jag gett honom det. Att jag gett han en andra chans, som vänner.
Ojdå! Det trodde ni inte vaa?! Hihi. Men bli inte allt för glada, för dramat är lååååångt ifrån slut. Ni ska bara veta vad som kommer hända ;) Kyssar Ida&Fanny!
My Favorite Girl, Chapter 31 - Hey Grandma..
"Förklara vad?! Jag vet redan ALLT Justin. Det spelar ingen roll vad du säger, historian kommer inte förendras! Kan du snälla gå? Om du nu bryr dig om mig, då hade du gått. Då hade du gjort det jag ville, och det jag vill är att du ska GÅ!" Röt Mel och nu lät hon riktigt sur. Jag suckade och nickade lite samtidigt som jag ställde mig upp. Caroline gav mig inte ens en blick medans Mel borrade in sin blick i mig. Jag ryckte löst på axlarna och gick tyst ut ur rummet. Jag stannade upp vid dörren och granskade Melanie en sista gång, innan orden flög ut ur munnen på mig. "Jag älskar dig"
MELANIE'S PERSPEKTIV;
Nästa dag vaknade jag av att pappa väckte mig. Jag öppnade sak
ta ögonen och log lite. "God Jul älskling" pappa log svagt och jag skrattade till lite. "God jul" Men plötsligt brast allt. Jag kom och tänka på igår, då mitt liv var ett helvete. Jag bet mig löst i läppen för att inte börja gråta ännu en gång. Konstigt nog så lyckades jag. "Vad är klockan?" sa jag tyst och han kollade ner på sin arm där hans klocka satt. "Halv 10, mormor och morfar kommer vid 2! Och farmor kommer också då. Och sen kommer resten av människorna vid 5! Så upp med dig nu" jag nickade lite och granskade pappa länge. "Det var lite mer än fyra år sen mamma dog.." sa jag tyst och pappa nickade. "Jag vet, men tänk inte på det älskling!" jag log lite snett och sträckte sen på mig. Jag ställde mig försiktigt upp och pappa gick ut ur rummet. Jag gick bort till garderoben och drog fram rena underkläder och gick sen in på mitt badrum. Jag drog snabbt ner en handduk samtidigt som jag tog av mig kläderna. Jag gick försiktigt in i dushen och satte på vattnet. Efter 20 minuters dushande så gick jag ut ur dushen och virade in håret i en handduk. Jag tog min handduk och torkade snabbt igenom kroppen innan jag drog på mig underkläderna. Jag gick sen fram till spegeln och tog upp tandborsten. Jag satte på tandkräm och började sen borsta dom.
Jag öppnade garderobs dörren och granskade mina kläder länge. Vad kan jag ha på mig? Tillslut fick det bli en röd klänning. Den satt i små volanger med en svart rosett på sidan. Jag drog snabbt på mig den och tryckte sen ner fötterna i ett par svarta stilletklackar. Jag drog ut håret från handduken och började sen föna igenom det. När jag var klar så drog jag fram min rosa plattång. Med ett suck började jag långsamt platta igenom det långa håret. Efter ca 1 timma så var jag klar med hår och smink. Jag satte sen på mig en röd tomte luva och kollade mig själv i spegeln samtidigt som jag började skratta åt spegelbilden. Jag tog sen en bild på mig själv och skickade ett meddelande till alla kontakter där det stog "God Jul sötnosar" Jag fick snabbt ett svar av Caroline. "GOD JUL ÄLSKLING!!!!" jag började skratta lite men orkade inte svara, så jag la istället ner mobilen.
Kvällen kom och dom flesta hade kommit. Mormor, morfar, farmor, mina kusiner och doms föreldrar och så vidare. Det var kul att alla kom till oss, dom flesta kom ju från Sverige. Men det var endå något som fattades. Eller någon. Och jag vet vem. Men jag kunda inte erkänna det för mig själv. På tv gick någon konstig repris på Barack Obama, alla hans julminnen. Plötsligt dök en person upp. En person som jag mycket väl kände igen. Han sjöng en julsong för Barack och hans familj. Justin..
Han var så liten och oskyldig. Så söt och fin. Så underbar. Plötsligt kände jag en tår sakta rinna ner för kinden. Det kom bara fler och fler. Fan att jag ska var så känslig. Till slut blev det för mycket. Jag sprang snabbt upp på mitt rum innan någon han se mig. Jag gick ut på min balkong och sjönk ihop i en stol. Tårarna bara fortsatte rinna och rinna.. Jag kollade bort mot Justins mormor och morfars hus. Det var släkt. Och helt tyst. Antagligen firade dom jul hos någon annan. Men Justins rum var tänt. Och det var någon där. Det kan väll inte vara..
"Melanie?" jag vände mig snabbt om och mötte två nyfikna ögon. "Hej mormor.." hon suckade och satte sig brevid mig. "Vem är han?" jag kollade bort från henne och upp på stjärnorna. Var jag så förutsägbar? "En kille" hon skrattade lite. "Jo, jag fattade det.. Hade inte tänk mig att mitt barnbarn skulle börja dejta tjejer" jag började skratta lite svagt och satte mig närmre henne. Jag lutade huvudet mot henne och hon strök sin hand försiktigt över mitt huvud. "Nå, berätta nu! Vad har han gjort min lilla pudding?" ännu en gång började skratta och mötte nu hennes blick. " Han valde en annan, framför mig.." jag bet mig löst i läppen. "Träffade henne i smyg, smsade och så. Han var ihop med henne innan han blev tilsammans med mig. Men han kom till mig igår, sa att han ångrade det." ännu en gång tog jag ett djupt andetag för att fortsätta. "Så han gjorde slut med henne, bara för att bevisa.. Att det var mig han älskade, men jag vet inte..om.. jag är redo!" jag kollade ner mot Justins rum och nu var det släckt. Det var ingen där. Han hade gått. Vem försökte jag lura? Jag hade endå inte vågat gå dit. Jag vände upp blicken och mötte mormors igen. "Han verkar vara en bra pojk , som ångrar sig" jag nickade lite. "Jag ska låta dig få tänka nu gumman" hon kysste mitt huvud och lämnade sedan min balkong. Hon stängde försiktigt dörren efter sig. Men jag hann knappt andas innan jag hörde någon ropa på mitt namn. Men nu var det utifrån. Jag ställde mig snabbt upp och kollade ner för balkongräcket. Oh nej.. Men det är endå något som säger ja.
Ganska tråkigt! Haha, men nästa del kommer vara AWESOME! Jag lovar :D Hihi, ska börja med det nu! Och btw, Fanny har börjat igen! Hon har redan skrivit massa delar ;)
Och erkänn bra upptadering? :D
My Favorite Girl, Chapter 30 - I miss you
Men hur mycket jag än ville så kunde jag inte undanhålla mina känslor för honom , men han skulle få kämpa , få kämpa för att jag skulle lita på honom.
______________________________________________________________________________________________
Jag satt kvar inne i badrummet tills Justins bankningar hade slutat. Jag hade ingen aning om vad klockan var. Jag grät fortfarande. Hur kunde man gråta så mycket över en kille? Jag drog ett djupt andetag för att lugna mig själv. Jag hörde röster utanför dörren och spetsade mina öron. "Justin...rädd" var det ända jag kunde höra. Det var iallafall Carolines röst. "Jag vet...kämpa , kämpa för henne" Justin mumlade högre än vad Caroline gjort. Jag suckade. Jag tänkte tillbaka i minnet då Justin hade berättat.
"Mel , det är inte du , det är jag" Var det första han hade sagt. Jag hade tittat oförstående på honom. Han hade suckat och dragit sin hand genom håret. "När jag sa att jag skulle ut med grabbarna , var jag egentligen med Selena" Hans ord hade gjort mig tallös. Sen gick det in. Jag hade skrikit på honom att dra åt helvete och ta med sig Selena. Han hade gått , lämnat mig och valt Selena. Det gjorde fortfarande ont att tänka på det.
Jag skakade lite på huvudet för att komma tillbaka till verkligheten. Jag satte örat mot dörren för att höra om någon var utanför. Troligtvis inte för jag hörde inget. Jag reste mig från golvet och ställde mig framför spegeln. Vanligtvis skulle jag nog skrattat åt min spegel bild , men jag började bara gråta igen. Jag skjölde av mitt ansikte och satte upp håret i en bulle. Jag öppnade osäkert badrumsdörren och andades lättsamt ut. Jag smög till mitt rum och slängde mig ner på min säng. Jag gosade in mig bland täckerna. Sömnen kom krypandes och innan jag hunnit tänka , var jag i drömmarnas värld.
"Aouch" mumlade jag fram och tog mig för pannan. 08:56 blinkade min klocka fram. Jag suckade och hävde mig ur sängen. Jag slängde en blick mot fönstret och blev genast mycket sämre humör. Regnet öste ner. Jag suckade och innan jag stoppat mig själv kunde jag inte låta bli att kolla mot Justins hus. Konstgt nog stod han utanför dörren och började gå mot mitt hus. Jag slängde mig i panik bakom min blåa sammetslena gardin. Men det var förgäves , han hade redan sett mig. Han stannade framför mitt fönster och jag kollade ner på honom. Han bet sig i läppen när han tittade på mig. Jag började rodna och virade ordentligt in mig i gardinen. Han pekade på fönstret , som ett tecken på att jag skulle öppna. Jag skakade på huvudet och han fick något lurt i blicken. Jag suckade och drog för gardienen så det bokstavligen blev svart i rummet. Jag kröp ner i sängen igen och försökte strunta i min dunkande huvudvärk.
Halvvägs in i drömmarnas värld , hörde jag något klicka till bakom mig. Jag tvingade mig att öppna ögonen. Framför mig stod Justin med ett brett flin på läpparna. Jag suckade och vände mig om och slöt ögonen igen. Jag trodde att jag skulle reagera annorlunda. "Vet du hur otroligt vacker du är?" Jag kunde inte låta bli att le. Jag kände hur Justin kröp upp i min säng. "Jag kunde inte sova , kan jag få sova här?" Jag kunde se hans busiga blick framför mig i mörkret. Innan jag hunnit svara kände jag två armar slingra sig runt min midja. Jag rös av hans berörning. Hur mycket jag än fortfarande hatade honom för vad han gjort mot mig , kunde jag inte låta bli att le. Att vara i Justins famn fick mig alltid , alltid trygg. Han var så nära mig att jag kunde känna hans andedräkt kittla mig i nacken. Jag kunde inte gömma det för mig , jag älskade att han var här , mitt rum , i min säng. Han drog mig ännu närmare om det ens gick. "Varför kom du hit Justin?" Jag var bara tvungen att fråga. "Kunde inte sova , tänkte för mycket" Han var så nära så jag kunde höra alla hans andetag , jag kunde känna hans andetag. "Vad tänkte du på då?" Fjärilarna flög runt som galningar. "Dig" viskade han i mitt öra och jag rös. Han gjorde det verkligen svårt för mig att vara arg på honom. Plötsligt kände jag han läppar mot mina, visste inte vad jag skulle göra. Men jag höll han kvar. Jag lät han kyssa mig, till en början..
"Melanie?" jag öppnade ögonen och mötte Carolines blå ögon. Allt var bara en dröm. Och det var jag glad för. Justin skulle kämpa. "Åh, hej" mummlade jag och kollade mot klockan. Halv 10 på kvällen. "Du somnade" jag nickade lite och satte mig upp. "Jag vet, vart är Justin?" Jag kollade mig runt och stannade vid dörren. Jag bet mig löst i läppen och suckade. "Kan du snälla gå?" sa jag till Justin som stog lutad vid dörrkanten med en beskymrad blick. Han hade armarna i kors och kolla på mig med en varm blick. "Sött att det första du tänker -" " Justin sluta!" röt Caroline och hans kinder blev långsamt rosa. "Förlåt" han kollade upp på mig och gick närmre sängen och satte sig försiktigt på kanten. "Om det inte gör dig något, kan jag få prata med Mel?" Justin kollade på Caroline som kollade på mig. "Nej, DU ska gå!" sa jag surt och kollade på Justin.
JUSTIN'S PERSPEKTIV:
"Snälla Mel, låt mig bara förkl-" Melanie suckade högt för att abryta mig och jag bet mig i läppen. "Förklara vad?! Jag vet redan ALLT Justin. Det spelar ingen roll vad du säger, historian kommer inte förendras! Kan du snälla gå? Om du nu bryr dig om mig, då hade du gått. Då hade du gjort det jag ville, och det jag vill är att du ska GÅ!" Röt Mel och nu lät hon riktigt sur. Jag suckade och nickade lite samtidigt som jag ställde mig upp. Caroline gav mig inte ens en blick medans Mel borrade in sin blick i mig. Jag ryckte löst på axlarna och gick tyst ut ur rummet. Jag stannade upp vid dörren och granskade Melanie en sista gång, innan orden flög ut ur munnen på mig. "Jag älskar dig"
Justin ska kämpa för henne! Eller vad tycker ni? ;)
______________________________________________________________________________________________
Jag satt kvar inne i badrummet tills Justins bankningar hade slutat. Jag hade ingen aning om vad klockan var. Jag grät fortfarande. Hur kunde man gråta så mycket över en kille? Jag drog ett djupt andetag för att lugna mig själv. Jag hörde röster utanför dörren och spetsade mina öron. "Justin...rädd" var det ända jag kunde höra. Det var iallafall Carolines röst. "Jag vet...kämpa , kämpa för henne" Justin mumlade högre än vad Caroline gjort. Jag suckade. Jag tänkte tillbaka i minnet då Justin hade berättat.
"Mel , det är inte du , det är jag" Var det första han hade sagt. Jag hade tittat oförstående på honom. Han hade suckat och dragit sin hand genom håret. "När jag sa att jag skulle ut med grabbarna , var jag egentligen med Selena" Hans ord hade gjort mig tallös. Sen gick det in. Jag hade skrikit på honom att dra åt helvete och ta med sig Selena. Han hade gått , lämnat mig och valt Selena. Det gjorde fortfarande ont att tänka på det.
Jag skakade lite på huvudet för att komma tillbaka till verkligheten. Jag satte örat mot dörren för att höra om någon var utanför. Troligtvis inte för jag hörde inget. Jag reste mig från golvet och ställde mig framför spegeln. Vanligtvis skulle jag nog skrattat åt min spegel bild , men jag började bara gråta igen. Jag skjölde av mitt ansikte och satte upp håret i en bulle. Jag öppnade osäkert badrumsdörren och andades lättsamt ut. Jag smög till mitt rum och slängde mig ner på min säng. Jag gosade in mig bland täckerna. Sömnen kom krypandes och innan jag hunnit tänka , var jag i drömmarnas värld.
"Aouch" mumlade jag fram och tog mig för pannan. 08:56 blinkade min klocka fram. Jag suckade och hävde mig ur sängen. Jag slängde en blick mot fönstret och blev genast mycket sämre humör. Regnet öste ner. Jag suckade och innan jag stoppat mig själv kunde jag inte låta bli att kolla mot Justins hus. Konstgt nog stod han utanför dörren och började gå mot mitt hus. Jag slängde mig i panik bakom min blåa sammetslena gardin. Men det var förgäves , han hade redan sett mig. Han stannade framför mitt fönster och jag kollade ner på honom. Han bet sig i läppen när han tittade på mig. Jag började rodna och virade ordentligt in mig i gardinen. Han pekade på fönstret , som ett tecken på att jag skulle öppna. Jag skakade på huvudet och han fick något lurt i blicken. Jag suckade och drog för gardienen så det bokstavligen blev svart i rummet. Jag kröp ner i sängen igen och försökte strunta i min dunkande huvudvärk.
Halvvägs in i drömmarnas värld , hörde jag något klicka till bakom mig. Jag tvingade mig att öppna ögonen. Framför mig stod Justin med ett brett flin på läpparna. Jag suckade och vände mig om och slöt ögonen igen. Jag trodde att jag skulle reagera annorlunda. "Vet du hur otroligt vacker du är?" Jag kunde inte låta bli att le. Jag kände hur Justin kröp upp i min säng. "Jag kunde inte sova , kan jag få sova här?" Jag kunde se hans busiga blick framför mig i mörkret. Innan jag hunnit svara kände jag två armar slingra sig runt min midja. Jag rös av hans berörning. Hur mycket jag än fortfarande hatade honom för vad han gjort mot mig , kunde jag inte låta bli att le. Att vara i Justins famn fick mig alltid , alltid trygg. Han var så nära mig att jag kunde känna hans andedräkt kittla mig i nacken. Jag kunde inte gömma det för mig , jag älskade att han var här , mitt rum , i min säng. Han drog mig ännu närmare om det ens gick. "Varför kom du hit Justin?" Jag var bara tvungen att fråga. "Kunde inte sova , tänkte för mycket" Han var så nära så jag kunde höra alla hans andetag , jag kunde känna hans andetag. "Vad tänkte du på då?" Fjärilarna flög runt som galningar. "Dig" viskade han i mitt öra och jag rös. Han gjorde det verkligen svårt för mig att vara arg på honom. Plötsligt kände jag han läppar mot mina, visste inte vad jag skulle göra. Men jag höll han kvar. Jag lät han kyssa mig, till en början..
"Melanie?" jag öppnade ögonen och mötte Carolines blå ögon. Allt var bara en dröm. Och det var jag glad för. Justin skulle kämpa. "Åh, hej" mummlade jag och kollade mot klockan. Halv 10 på kvällen. "Du somnade" jag nickade lite och satte mig upp. "Jag vet, vart är Justin?" Jag kollade mig runt och stannade vid dörren. Jag bet mig löst i läppen och suckade. "Kan du snälla gå?" sa jag till Justin som stog lutad vid dörrkanten med en beskymrad blick. Han hade armarna i kors och kolla på mig med en varm blick. "Sött att det första du tänker -" " Justin sluta!" röt Caroline och hans kinder blev långsamt rosa. "Förlåt" han kollade upp på mig och gick närmre sängen och satte sig försiktigt på kanten. "Om det inte gör dig något, kan jag få prata med Mel?" Justin kollade på Caroline som kollade på mig. "Nej, DU ska gå!" sa jag surt och kollade på Justin.
JUSTIN'S PERSPEKTIV:
"Snälla Mel, låt mig bara förkl-" Melanie suckade högt för att abryta mig och jag bet mig i läppen. "Förklara vad?! Jag vet redan ALLT Justin. Det spelar ingen roll vad du säger, historian kommer inte förendras! Kan du snälla gå? Om du nu bryr dig om mig, då hade du gått. Då hade du gjort det jag ville, och det jag vill är att du ska GÅ!" Röt Mel och nu lät hon riktigt sur. Jag suckade och nickade lite samtidigt som jag ställde mig upp. Caroline gav mig inte ens en blick medans Mel borrade in sin blick i mig. Jag ryckte löst på axlarna och gick tyst ut ur rummet. Jag stannade upp vid dörren och granskade Melanie en sista gång, innan orden flög ut ur munnen på mig. "Jag älskar dig"
Justin ska kämpa för henne! Eller vad tycker ni? ;)
My Favorite Girl, Chapter 29 - I'm Sorry
Hon vred snabbt på huvudet mot mig och tårar rann nerför hennes kinder. Hon började resa sig upp för att gå. Jag sprang fram till henne och tog ett tag om hennes midja och drog henne till mig. "Släpp mig" viskade hon. Det gjorde ont i mig.Tårar hade börjat rinna nerför mina kinder. "Släpp mig för fan!" skrek hon med panik i rösten. Jag drog av hennes luva och viskade i hennes öra "I'll never let you go"
Hon suckade hårt och slog till mig på käften. Jag drog snabbt bort mina händer ifrån henne och kollade på henne med tomma ögon. Jag la upp min hand på kinden samtidigt som jag smekte den och skulle precis säga en sak men hon han före. "Rör mig aldrig mer! Jag hatar dig Justin, JAG HATAR DIG!" Hon började skaka av tårarna som forsade ner för hennes kinder. Hon började gå tillbaka till hennes hus och jag gick bakom henne. "Lämna mig ifred ditt jävla pucko!" snyftade hon fram , men jag fortsatte att följa efter henne. ALDRIG att jag skulle ge upp. Hon öppnade sin dörr och smällde igen framför mig. Jag tittade upp på hennes balkong där man tydligt såg henne genom hennes stora glasfönster. Hon såg förstörd ut och det gjorde ont att se henne så. Allt jag ville var att få krama om henne , kyssa henne. Varför hade jag varit en sån stor idiot?! Ilskan bubblade upp i mig. Jag gick med snabba steg mot mormor och morfars hus. Jag ryckte upp dörren.
"Hallå?" ropade jag när jag stängt dörren om mig. "Hej älskling!" Selena kom ut i hallen med ett brett fake leende på läpparna. Jag hade blivit van vid att se det leendet nu och det var verkligen någonting jag inte gillade. "Selena vi behöver prata" sa jag och försökte hålla ilskan inom mig. Selena hade fått mig göra så många dumma saker att jag inte var säker på om jag skulle kunna behålla lugnet. "Har det hänt nåt Babe?" hon hade ett frågande uttryck i ansiktet och jag tog ett djupt andetag. "Det är slut" sa jag bara och hon fick något förskräckt i blicken. "Kom igen Sel , du älskar mig ju inte ens" Hennes blick övergick till ilska och hon grabbade snabbt tag i hennes rosa handväska och lämnade huset med dörren öppen.
Så snabbt hon gick utanför dörren kändes det som något lyftes från mitt hjärta. Jag tittade ut genom fönstret och såg Selena hoppa in i en taxi och åka härifrån. Jag gick fram för att stänga dörren. "Justin!" jag ryckte upp min blick från marken och mötte Ryans blick. "Aye bro!" sa jag och kramade om honom. "Vad gör du här?" sa jag och han log lite snett men jag såg en smärta i hans ögon. "Melaine behöver mig , Caroline ringde förut och sa att hon var helt förstörd" Tårar började välla upp i mina ögon. Vid den tiden visste jag att Melaine och jag hörde ihop , även om hon hatade mig. Jag började springa mot henne hus och ryckte upp deras dörr. Jag sprang uppför trappan. Jag öppnade hennes dörr snabbt och såg hennes sitta i Chaz's famn.
Han hade armarna runt henne och hon snyftade mot hans bröst. Jag satte mig bredvid henne på golvet och Chaz hjälpte mig att flytta över henne i min famn. Hon tryckte sig mot mig och jag höll om henne hårt. "Förlåt , förlåt för allt" mumlade jag i hennes hår. Chaz och Caroline gick försiktigt ut ur rummet. "Du svek mig" viskade hon och jag strök henne försiktigt över ryggen. "Jag vet och jag är så , så ledsen" hon snyftade till högre. "Du sa att du älskade mig och sen valde du Selena , fattar du att du krossade mitt hjärta?" Hon verkade ha svårt att avlsuta meningen. Jag fattar verkligen inte hur jag kunde göra något sånt här mot henne. "Jag vet inte vad jag tänkte på , jag är ett sånt jävla svin" orden som jag sa lät så äkta. Jag var verkligen ett svin.
"Jag saknar dig" det hon sa värmde hela mitt hjärta. "Jag saknar dig med" Hon mötte min blick och log. Jag strök försiktigt undan tårarna från hennes kinder med min tumme. Fjärilarna i min mage började flyga runt när hon log mot mig. Jag strök undan en hårslinga som fallit ner framför hennes ansikte och hon mötte försiktigt min blick igen.
Utan att jag märkt det så närmades våra ansikten. Hon andades hackigt och innan jag hann tänka möttes våra läppar. Jag särade försiktigt på mina läppar och våra tungor lekte med varandra.
MELAINES PERSPEKTIV:
(lyssna)
Allt var så perfekt , för perfekt. Jag drog mig hastigt undan och tårarna började stiga i mina ögon igen. Justin kollade med ett förvirrat ansiktsuttryck på mig. "Jag kan inte fatta att jag gjorde det här..." mumlade jag för mig själv. Justins tag om min midja hårdnade , som han var rädd att jag skulle försvinna. "Du har tjej Justin" hur ont det än gjorde i mig att ta upp det , så gjorde jag det. "Inte längre , jag insåg när jag kom hem att du var den jag vill vara med , Selena var inte den personen" Hans ord lät så äkta , men jag ville inte tro på dom. "Strunt samma Justin , du kan inte komma och tro allt ska bli bra , och att jag vill ha tillbaka dig" Han rycket till och jag tryckte mig upp ur Justins famn. "Jag älskar dig!" Hans ord fick mina tårar att bara bli fler.
Han greppade tag om min hand och smekte den lätt. Jag började gå mot dörren och hans hand släppte långsamt taget om min. Vid dörren hörde jag honom säga något. "I'm sorry" Där brast det för mig , jag sprang med tårar sprutande nerför mina kinder mot badrummet. Jag låste dörren om mig och sjönk ner imot den. Han kunde inte bara komma och tro att allt var bra , för det var det inte. Men hur mycket jag än ville så kunde jag inte undanhålla mina känslor för honom , men han skulle få kämpa , få kämpa för att jag skulle lita på honom.
My Favorite Girl, Chapter 28 - I'll never let you go
Till och med idioten orkade skicka ett sms och frågat om jag skulle komma. Ha? Att hitta en större idiot, det går inte.
MELAINES PERSPEKTIV:
Det kändes som jag aldrig skulle sluta gråta. Allt som jag och Justin hade , var det bara en flört för honom? Jag slog armarna runt mig och tårarna forsade ner för mina kinder. Mitt hjärta var krossat. Det var krossat av han jag litade på , älskade över allt annat. I guess that's life...Jag hade börjat skaka , så våldsamt som jag grät. Plötsligt ringde det på dörren där nere , men jag orkade inte träffa någon. Det ringde om och om igen och efter kanske tio minuter gav personen upp. Var det ens värt att leva , om jag var tvungen att se dom tillsammans varje dag. Att bara tänka på Justin och Selena fick något att brista ännu mer i mig. "Herregud..." mummel hördes från min balkongdörr. Jag vred på huvudet och möttes av Ryans , Chaz och Carros tomma blickar. Det fick mig bara att gråta ännu mer. Jag begravde mtt huvud i mina händer och hoppades på att dom skulle gå. Jag hörde att dom gick mot mig. "Snälla bara gå , jag mår bra" dom måste tydligen hört min avvisande stämma i rösten för jag hörde inga mer steg. "Mel , du mår inte bra" Jag mötte Ryans minst sagt oroliga blick. Jag klarade verkligen inte det här längre utan slängde mig i hans famn. Han kramade om mig hårt och tårarna gjorde det svårt att se. "Jag vill bara dö..." mumlade jag mot hans bröst. Carro och Chaz armar var snabbt omkring mig med. "Nej Mel , det får du inte" Carro hade minst sagt gråt i rösten och jag släppte taget om Ryan och kramade om henne hårt. "Men jag vet inte om jag klarar av att se honom någonsin mer , han krossade mig"
Jag kom ut från duschen och drog en hand för spegeln som var igendimmad. Jag virade en vit handduk runt min kropp och satte upp mitt hår i en turban. Carro hade tvingat mig att den dusch , medans skulle dom göra något för mig. Jag drog snabbt på mig mina kläder och satte sedan igång plattången. Jag brydde mig inte om att mitt hår fortfarande var blött. Det fräste om plattången när den nuddade mitt blöta hår. Jag plattade snabbt klart håret och började sminka mig. Jag drog två enkla drag med mascaran. Jag granskade mig snabbt i spegeln och låste sedan upp dörren. Jag gick in i mitt rum där jag såg Chaz med ett brett leende. "Vi har en grym plan" Hans ögon lyste. "Du ska radera precis allt som har med Justin att göra" Justins namn fick mig att tappa andan för en sekund. Jag vred huvudet mot Ryan och Carro som höll på för fullt med att ta ner bilder på oss. Jag gick snabbt fram till min dator och raderade alla bilder på han och mig. En timme senare var vi klara. Det ända som var kvar att ta bort var hans nummer. Jag tvekade inte en sekund med att radera det. "Okej , nu kommer det viktigaste av allt" Carro tittade på mig med en blick jag inte kunde tyda. "Om han någonsin mer pratar med dig , uppför dig som du inte känner honom , du har ditt liv nu , och i det livet känner du inte Justin" Jag nickade. "Kom hit" Chaz öppnade sina armar och jag kramade om honom. "Så vad tycker ni om att gå till skate rampen?" Alla nickade åt Ryans förslag. Jag slängde en snabb blick på klockan innan vi sprang ner för trappan och ut ur huset. 18:52 hade min klocka glatt blinkat fram. Vi var tyvärr tvungna att gå förbi Justins mormor och morfars hus , och hans bil stod fortfarande kvar. Jag hade min blick fast svetsad i marken för att minska chansen att se honom. När vi kommit förbi huset pustade nog alla ut.
Vi var påväg hem och jag hade övertygat alla om att jag kunde gå sista biten själv. Jag drog på mig min luva över huvudet och gick med snabba steg förbi Justins hus. Halvvägs hörde jag någon ropa på mig. "Mel!" inombords stelnade jag till , men mina ben gick bara snabbare. Jag kunde höra steg bakom mig och då började jag springa. Stegen var närmare nu , och min syn var betydligt sämre för alla tårar som var ivägen. Jag visste inte ens vart jag sprang , mina ben bara gick av sig själva. Stegen avtog efter ett tag och jag torkade mig om ögonen. Jag såg en lekpark framför mig och sjönk ner på en gunga. Jag trodde verkligen jag var tillräckligt stark efter mina vänners pepp talk. Återigen började tårar falla nerför mina kinder.
JUSTINS PERSPEKTIV:
Vad hade jag gjort egentligen? Tjejen som jag älskat , älskade hade jag krossat totalt. Jag visste att Selena bara utnyttjade mig för mitt kändisskap. Det hade gjort så ont i mig när hon sprang för sitt liv ifrån mig. Hatade hon verkligen mig så mycket? Jag strosade omkring i en park. Jag såg en lekplats framför mig och började gå mot den. En av gungorna var upptagna och jag kände snabbt igen vem det var. "Mel?!" skrek jag nästan , jag trodde jag aldrig mer skulle få se henne. Hon vred snabbt på huvudet mot mig och tårar rann nerför hennes kinder. Hon började resa sig upp för att gå. Jag sprang fram till henne och tog ett tag om hennes midja och drog henne till mig. "Släpp mig" viskade hon. Det gjorde ont i mig.Tårar hade börjat rinna nerför mina kinder. "Släpp mig för fan!" skrek hon med panik i rösten. Jag drog av hennes luva och viskade i hennes öra "I'll never let you go"
______________________________________________________________________________________________
woaah , Justin ångrar sig. Kommer Melaine stanna hos honom eller går hon iväg?
Kommentera gärna mycket sötisar , det gör så att man vill skriva mer! :)
My Favorite Girl, Chapter 27 - Fucking Player!
Innan ni läser, så ska ni veta att denna delen är skitdålig! Jag bara varna er..
"Får jag prova en sak?" frågade Justin plötsligt. "Ehm visst , sure" Han log stort och innan jag visste ordet av det så var hans läppar pressade mot mina. Jag besvarade kyssen snabbt. Han strök sina händer från min rygg till min rumpa. Han särade försiktigt på hans läppar och våra tungor möttes. Jag avslutade kyssen och han sken av lycka. "Shawty , bli min" sa han och jag märkte att han var nervös. Jag log och kysste honom igen. "Jag är alltid din shawty"
3 månader senare, dagen innan Julafton.
Bara några få veckor senare, så åkte Justin iväg på en turné. Med Selena. Vi började bråka, för att jag sa att han borde släppa henne. Men han fortsatte Smsa i smyg. Han chattade med henne. Och desseutom så hade han träffat henne i smyg. Så jag fick nog. Han fick välja mellan mig och Selena. Han valde Selena. Jag har fortfarande inte glömmt det, och kommer aldrig att glömma det. Jag blädrade ner lite på skvaller sidan. Bilder på Justin och Selena var utsprida. Vi var tillsammans i bara tre ynka veckor, sedan svek han mig. Han var ingen bra kille. Vi hade föressten flyttat. Vi bode ganska nära Justins mormor och morfars hus. Så jag har sett Selena och Justin några gånger. Justin har inte ens frågat hur jag måt. Inte ens sagt hej.
Jag trodde att sånt bara hände i filmer, noveller, sagor och sånna saker. Att man flyttade granne med någon man inte ville träffa. Plötsligt hörde jag mammas ljusa röst eka upp till mitt rum. "Kom ner Mel, Chaz vill snacka med dig!" Jag suckade och gick upp från datastolen. Jag gick med tunga steg ner till hallen där jag mötte Chaz bruna ögon. "Hej älskling" drev Chaz och jag började skratta lite. "Hej Chaz, vad gör du här?" Han kollade fundersamt på mig och såg ut och tänka tills han plötsligt sken upp i ett leende. "Jo, just det! Vill du hänga med mig, Caroline, Ryan, Joe, Caitlin, Justin och Selena till snöbacken idag?" Han kollade lite osäkert på mig när han sa det i slutet och log lite nervöst. Till en början satt det ett leende på mina läppar. Men när han sa det med Justin och Selena så sjönk mitt leende och jag suckade. "Nej, hejdå" Jag skulle precis stänga igen dörren men Chaz satte sig fot ivägen.
"Kom igen, du kan ju bara igga Justin! Rör han dig så slår jag han, om han inte hade vart min kompis så hade han vart en skit enligt mig!" Jag kollade medlidande på Chaz."Säg inte så, du kände Justin före du kände mig!" jag kollade ner och fortsatte. "Och för-" "Ja, men du beeter dig inte som en jävla skitunge och går och knullar runt med varje snygg kille du ser!" sa han och jag kände hur blosed rusade upp till kinderna och jag kunde svära på att han såg rodnaden. "Chaz, asså, vi hade... det aldrig.." sa jag lågt och nu såg jag hur hans kinder också blev röda. Han började skratta lite nervöst och kollade ner i golvet. "Åååh" han kollade sen upp på mig och mötte min blick. "Aja, men smsa mig om du ångrar dig.. Vi går om typ en timma!"
Jag la ner boken och kollade upp i taket. Skulle jag följa med dom? Jag hadde inte träffat dom sen.. Ja.. Sen det mellan mig och Justin hände. Bara i skolan. Men nu var det ju lov och så. Jag suckade och hörde en bil köra upp på uppfarten. Jag gick ut på balkongen och såg Justins svarta Range Rover köra upp på uppfarten till hans mormor och morfar. Jag satte mig ner på stolen och längtade efter att få se honom stiga ur bilen, killen som jag en gång var kär i, och som jag fortfarande älskar. Bildörren öppnade och Justin gick ut. Han hade på sig vita byxor och en blå munkjacka. Han gick till dörren brevid och öppnade. Ut kom Selena. Jag suckade och ställde mig upp. Jag kastade en sista blick på Justin som inte ens märkt mig och skulle precis gå in. "Hejsan Mel!" Hörde jag någon ropa. Jag kollade ner och mötte Kennys glada blick. Jag log mot honom och han kollade medlidande på mig. "Hur har du det?" frågade han och jag suckade. "Superbra faktiskt!" Eller ja, ett rent helvete om jag ska vara allvarlig. "Vad skönt och höra" han log lite och jag kollade mot Justin som kollade på Selena med en längtande blick. Han kollade sen ner på hennes läppar och.. Kysste henne. Han visste att jag stog här. Endå gjorde han så. Han visste att jag älskade HAN HAN OCH ÅTER HAN. Men han brydde sig inte, den idioten. Plötsligt kände jag en tår som mötte min tumme. Tårarna blev bara fler och fler. Jag kunde inte stoppa dom. "DIN JÄVLA PLAYER" Skrek jag och Justin kollade snabbt upp på mig och backade undan från Selena. Jag sprang in och smällde igen ballkongen med en hård smäll och la mig sen i sängen. Detta skulle absolut förstöra min jul.
Hela den dagen fick jag sms av Chaz, Ryan, Caroline och alla dom att jag skulle komma. Till och med idioten orkade skicka ett sms och frågat om jag skulle komma. Ha? Att hitta en större idiot, det går inte.
SÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄMST. Men jag är så jävla läss på denna novellen så jag orkar int eens göra bra ifrån mig.. Vill ha en ny novell, som är bra. Och sen så har Fanny slutat nu, så det är bara jag, Ida som bloggar. Jag vet inte, om jag ska lägga ner denna novellen eller inte. Jag bokstavligt hatar den. Hur jag en gör så blir det dåligt. Hur tycker ni att jag ska göra?
My Favorite Girl, Chapter 26 - Be mine?
Jag drog irriterat upp den och förväntade mig ett sms från Chaz , Ryan eller Carro. När skärmen glatt blinkade fram "Sebbe" blev jag förvånad.
________________________________________________________________________________________________
MELAINES PERSPEKTIV:
"Hej sötis , tänkte bara berätta att jag flyttat till Atlanta. Lust att ses någon dag?♥
Sebbe var mitt ex. Det var bara några månader sen jag gjorde slut med honom. Eller rättare sagt han var ortrogen. Han drack för mycket på en fest. Jag hade med tiden förlåtit honom.
"Sure , kan du idag? :)" Knappade jag glatt in och hur fel det än var saknade jag honom mer än jag egentligen borde.
"Säg vart du bor så kommer jag babe♥" Jag blev lite förvånad av hans svar , men skrev snabbt in min adress och han skrev att han skulle komma om en kvart. Jag hade precis lagt ifrån mig mobilen när den började vibrera igen. Jag blev irriterad för att Carro inte lät mig va.
"JA! vad är det?" fräste jag nästan fram. "Mel?" det lät som hon hade gråtit. "Vad har hänt Carro?" jag fick dåligt samvete av att jag hade skrikigt på henne. "Jag trodde något hade hänt..." mumlade hon fram och hon snyftade till. "Gumman! jag lever , hade bara mycket att tänka på" Nu hade Carro varit orolig och jag hade skitigt totalt i henne. "Okej , men kan du komma över , jag vill inte vara ensam" "Jag kommer på direkten!" vi sa hejdå och jag öppnade ett nytt meddelande.
"Förlåt , kan inte va idag , det är en liten kris vi hörs! :)" Jag brydde mig inte om vad Sebastian svarade utan klev bara i mina vita converse och började gå springa mot Carros hus.
"Mel!" skrek hon och kastade sig runt min hals. "Carro" sa jag och kramade om henne hårt. "vet du hur orolig jag var , hur oroliga VI var?" hon snyftade till och jag kramade henne ännu hårdare. "Vilka är VI?" frågade jag henne och strök henne försiktigt över ryggen. "Jag , Chaz , Ryan och Justin" Jag släppte henne och vi gick in i huset. Jag slog mig ner i deras ljuslila soffa och glodde på Carro. "Vadå Justin?" Hon suckade lite och torkade bort tårarna på hennes kinder. "Jag blev så orolig över att du inte svarade så jag skickade iväg ett sms till Justin" mumlade hon fram. "Vad svarade han då?" Hon hann inte svara. Ytterdörren flög upp och in kom personen jag saknat ihjäl mig efter...Justin.
Hans ögon blev stora som pingisbollar när han mötte min blick. Innan jag hann blinka var han framme hos mig och drog in mig i en hård kram. "Lova att aldrig skrämma mig sådär , Någonsin!" viskade han i mitt öra. "Jag har saknat dig med" sa jag sarkastiskt tillbaka. Han släppte mig lite och log. "Jag har nog saknat dig mer" sa han och kollade djupt in i mina ögon. Carro flyttade sig diskret från soffan och försvann upp för trappan. "Vet du hur vacker du är?" det han sa fick mina kinder att blossa och jag sänkte genast blicken mot mattan. Han tog sitt pekfinger under min haka och tvingade mig att titta in i hans glittrande ögon. "Vet du hur mycket jag har tänkt på dig , hur mycket jag saknat dig?" hans ord fick mig alldeles knäsvag. "Varför hörde du inte av dig då?" det var smärtsamt att fråga. "Jag var rädd för hur du kände , om oss.." han sökte ögonkontakt med mig men det gick inte för tårarna som trängde fram. "Vem var hon tjejen du var med då...Jasmine" han lyfte ena ögonbrynet och log sedan. "Jasmine är som min syster , och det skulle väl vara lite awkward" hans svar fick mig att skratta. "Får jag prova en sak?" frågade Justin plötsligt. "Ehm visst , sure" Han log stort och innan jag visste ordet av det så var hans läppar pressade mot mina. Jag besvarade kyssen snabbt. Han strök sina händer från min rygg till min rumpa. Han särade försiktigt på hans läppar och våra tungor möttes. Jag avslutade kyssen och han sken av lycka. "Shawty , bli min" sa han och jag märkte att han var nervös. Jag log och kysste honom igen. "Jag är alltid din shawty"
My Favorite Girl, Chapter 25- What?
Jag åt upp det sista av mackan, sa hejdå till pappa, hämtade mina saker, tog på mig yterkläderna och gick ut. Jag började gå den långa, men härliga vägen till skolan.
_______________________________________________________________________________________________
MELAINES PERSEPKTIV:
Carro mötte upp mig vid mitt skåp och vi gick tillsammans till matten.
"MEL!" skrek Chaz glatt och sprang mot mig med öppna armar. Han slängde sig bokstavligen över mig och Ryan skrattade. "Men döda mig Chaz , gör det!" sa jag högt och han log. Han släppte sitt hårda tag om mig och jag låtsats hostade. "Tja Mel" sa Ryan och gav mig en kram. Våran lärare Mrs Freeman kom klapprandes i korridoren. Hon puttade lätt upp sina röd mönstrade glasögon med långfingret och det bröts ut ett fniss bland skaran av elever. Jag himlade med ögonen och undrade egentligen när folk skulle växa upp , och tittade sedan på Chaz som garvade högts av alla. Jag och Carro satte oss bredvid varandra och Chaz och Ryan framför oss. Lektionen startade och alla började koncenterat att räkna i dom utslitna blåa matteböckerna. Jag kunde däremot inte koncentrera mig. Bara att få veta att Justin kommer hem om några dagar gjorde mig alldeles tallös. Jag saknar honom så. Jag iakttog Caroline , Chaz och Ryan och fick ett sting av dåligt samvete. Justin och jag bestämde oss för att inte berätta för någon av dom att vi var tillsammans. Eller Carro hade ju en del misstankar sen det där som hände hemma hos mig , men jag hade sagt det aldrig blev något mellan Justin och mig sen. Det var egentligen riktigt jobbigt att inte kunna berätta för sin bästa kompis. Att ha någon att prata med om det. Utan att tänka på det gav jag ifrån mig en hög suck och Mrs Freeman höjde huvudet från proven som låg på katedern. "Ville du nåt Melaine?" hennes röst var mörk och raspig , som en mans. "Bara ett jobbigt tal..." mumlade jag fram och jag kände allas blickar på mig.
Justin var i mitt huvud hela dagen och ärligt talat fick jag inte mycket gjort på lektionerna.
När vi äntligen slutade tog jag snabt min väska ur skåpet och gick mot bussen. Jag ville bara vara ensam just nu och få tänka lite. Jag var osäker på Justins och min relation. Var vi verkligen tillsammans? Visst vi hade kyssts , men han åkte ju två dagar efter och på fem veckor utan varandra kan mycket hända. Jag hade ju sett lite bilder från hans tour när han gick hand i hand med någon som hette Jasmine Villegas. I det ögonblicket då jag såg bilderna kändes det som om något gick sönder i mig. Ungefär som när han var tillsammans med Selena. Jag hade inte vågat ringa honom och fråga om Jasmine , för jag visste inte hur han tänkte om oss.
Bussens gnisslande ljud väckte mig ur mina tankar och jag klev snabbt på. Dörrarna stängdes snabbt bakom mig och innan jag hunnit sätta mig åkte vi iväg. Jag lutade mitt huvud mot fönstret. Plötsligt vibrerade min telefon till och jag krånglade snabbt upp den. "BästavänCarro" lyste det starkt på min iphones skärm.
"Vart är du Mel?! Vi står vid ditt skåp"
Jag orkade inte svara utan stängde bara ner det.
"Hålla någon hemma?" ropade jag när jag kommit innaför dörren. Jag fick inget svar utan sparkade bara av mig mina lila converse i hallen. Min mobil vibrerade för säkert 60 gången. Jag drog irriterat upp den och förväntade mig ett sms från Chaz , Ryan eller Carro. När skärmen glatt blinkade fram "Sebbe" blev jag förvånad.
Ojdå! Vem är Sebbe? Och det är Fanny som skrivit delen, hela själv,men bara jag som publicerar den! Men ni kan endå besöka min blogg; www.idalager.blogg.se!♥
My Favorite Girl, Chapter 24 - I miss yah!
Jag tog ett djupt andetag och till slut utalade jag orden, orden jag länge velat säga.”Justin, jag är kär..”
_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
MELAINES PERSPEKTIV:
Han log ett brett leende mot mig. "Jag med" sa han och kysste mig. Jag besvarade kyssen långsamt och han drog sin hand genom mitt hår. Jag började le mitt i kyssen och Justin avbröt den. "Vad ler du åt?" sa han och log busigt mot mig. "Jag är bara så glad att du känner detsamma" svarade jag och han pussade mig mjukt i pannan. Tyngden av Justin började märkas av nu. Jag puttade av honom från mig och han såg förvånad ut. Jag satte mig gränsle över honom och pussade honom snabbt på munnen. "Kom nu , vi gör oss i ordning" Jag drog honom med mig upp ur sängen. Jag var påväg fram mot min garderob när jag kände ett par armar slingra sig runt mig. Jag fnissade när Justin drog mig intill honom. Jag vred mig om i hans grepp och la upp armarna bakom hans nacke.
"Vad mysig du var då" fnissade jag fram och han kysste mig på halsen. Jag skulle precis kyssa honom när hans mobil plingade till. Justin suckade högt och släppte taget om mig. Värmen från Justin försvann på mindre än en sekund. Han drog upp sin iphone och tryckte på svara.
"Tja det är Justin" sa han och gick en bit ifrån mig. Jag öppnade min garderob och drog ut min svarta tjocktröja. Jag drog den snabbt över huvudet och bullen som jag haft i håret , föll ut ur tofsen. Jag suckade och drog ordentligt ner tröjan. Jag tråcklade av tofsen ur mitt hår och satte den på armen. Jag kammade snabbt igenom håret med handen innan jag fokuserade på att få till en bulle.
"Hallå Mel?" Justins vackra röst fick mig att släppa koncentrationen. Jag mötte hans ögon med ett frågande uttryck.
"Ja , vad är det?" frågade jag glatt. Han log ett snett leende.
"Vet du hur fin du är just nu?" blodet rusade upp i kinderna och jag kollade snabbt bort. Han la sen tummen på min kind och tvingade mig att möta hans blick. "Vem var det?" Sa jag bara för att byta samtalsämne. Han skrattade lite och drog ner sin hand. "Mamma, hon undrade om jag kommit hit och så.." Jag nickade lite samtidigt som ett leende spred sig på mina läppar. ”Vet hon?” Justin granskade mig ett tag innan han tillslut skakade på huvudet. ”Hon tror jag är hos Chaz, och ska stanna där tills imorgon” jag suckade och la min hand på hans axel. Hans armar slingrade sig försiktigt runt min midja och jag log lite snett. ”Så du måste hem imorgon?” han nickade lite och drog mig intill sig. ”Men du kan alltid följa med?” jag skrattade lite och drog ner mina händer och la dom runt hans bröstkorg och ofamna honom i en lång och mysig kram. Jag pussade honom snabbt på munnen och backade sen undan. ”Vi får se Justin, vi pratar mer om det senare” han nickade lite och tog sen min hand, och vi gick tillsammans in i mitt rum.
5 veckor senare (Melanie's perspektiv);
”Pappa kan du ge mig juicen?” han suckade och höjde blicken mot mig innan han öppnade kylskåpet och gav mig juicen. Jag log till svar och hörde sen hur mobilen plingade till. ”Älskling” stog det på skärmen och jag log lite. Jag hällde upp juicen och öppnade smset. ”Hej sötnos, jag kommer till dig i dag! Det var ett tags sen nu” mina läppar formades till ett stort leende och jag började genast knappa in ett svar. ”Ja verkligen, gud vad kul” Saknar dig!” jag skickade sen iväg det och tog en tugga av min macka. Jag har träffat Justin sen han åkte för 5 veckor sen, redan en vecka efter kom han ner. Och det har börjat stå lite smått i tidningarna om att vi är tillsammans, men jag orkar inte bry mig. Föressten, jag har träffat Selena också. Sjukt glad tjej, synd bara att hon inte gillar mig. Jag är ledsen för det som hände, men jag kan inte bestämma över Justins känslor. Jag åt upp det sista av mackan, sa hejdå till pappa, hämtade mina saker, tog på mig yterkläderna och gick ut. Jag började gå den långa, men härliga vägen till skolan.
Jätte konstig del! Men asså, jag vet inte vadsom ska hända! Denna novellen känns bara jätte konstig.. Om ni ska få en del till, då måste alla komma med jävligt bra ideer! ;) Hihi Puss♥
My Favorite Girl, Chapter 23 - I'm in love.
Försiktigt tryckte jag hans läppar mot mina. Min tunga gled försiktigt in i hans mun och kyssen gick över till hångel. Jag backade sen back och log lite generat. "Det skulle vara underbart"
_________________________________________________________________________________________
JUSTINS PERSPEKTIV:
Lyckan sprudlade i mig när hon ville att jag skulle sova kvar hos henne. Jag kysste henne snabbt och hon kramade om mig hårt. ”Varför har du valt mig Justin? Vad är det som är så bra med mig?” Melanie kollade upp på mig med hennes glittrande blåa ögon. Hon strök en brun hårslinga bakom örat och la ena handen på min kind. ”Jag förkännar inte någon så fin som du” hon suckade och drog sakta ner sin hand och jag log lite snett. ”Jag är kär, man kan inte bestämma vem man blir kär i” jag tog tag i hennes hand och la den mot min bröstkorg. ”Känner du? Dom slår extra när jag är med dig..” jag släppte sakta taget om hennes hand och fortsatte. ”Och om det är någon som inte förkännar någon här, så är det jag som inte förkännar dig. Jag mötte hennes varma blick och ett svagt leende syntes på hennes läppar.
”Tänk Justin, jag har inte känt dig så länge, bara några veckor, endå så känns det som om jag kännt dig i hela mitt liv” mummlade Melanie svagt och jag nickade. ”Jag vet, ganska sjukt endå..” jag skrattade till lite och hon suckade lycklig. Hon ställde sig upp och la fram handen för mig. ”Kom” sa hon svagt och jag tog emot hennes han samtidigt som jag ställde mig upp och drog henne intill mig. Jag granskade hennes fyllda läppar och flyttade sen upp blicken till hennes fina ögon. Jag la ena handen på hennes kind och smekte den lätt. Jag närmade mig sen och kysste henne snabbt. När jag backade undan så var hennes ögon fortfarande stängda och ett leende satt på hennes läppar. ” Bättre kan du, Bieber” hennes ord utalades och jag började skratta lite svagt. Jag tog nu ett hårdare grepp och tryckte hennes läppar mot mina. Det var som om hela jag smällte, att kyssa Mel var underbart. Jag flyttade försiktigt bort mina läppar och drog dom långsamt neråt mot halsen. Mina armar var om hennes midja och jag kände hur hon rös till.
Jag backade sen bakåt och pussade henne på näsan innan jag log stolt. ”Sådär ska det se ut!” Melanie log stort medans hon utalade orden och gick sedan ur mitt grepp. Hon tog tag i min hand och började visa runt mig i huset, men jag kunde knappt lyssna. Var för upptagen att följa vartenda steg Mel tog, hennes vackra gånstil när hon vickar på sin snygga rumpa. När hennes ljusa stämma fyller rummet med ord. När hon svänger med sitt långa bruna hår, eller blinkar med sina fina, blåa ögon. Jag är verkligen kär.
MELANIE'S PERSPEKTIV;
Jag märkte att Justin var alldeles för intresserad av min kropp, för att lyssna på vad jag säger. Men jag klandrar han inte, han är min kille nu. Bara min, ingen annans. Men jag bestämmde mig endå för att retas lite med honom. ”Så, vad tyckte du om mitt rum då?” jag log brett och han kollade oskyldigt på mig. ”Det var jätte fint, älskar det verkligen” jag flinade mot honom och började skratta lite smått. ”Vi har inte ens vart inne i mitt rum ännu” sa jag och log lite snett. Jag såg hur hans kinder sakta färgades röda och jag log stolt. ”Vet du hur söt du är när du rodnar?” Justin kollade på mig med ett leende.”Tyst, visa mig ditt rum istället” jag log lite samtidigt som jag nickade. Jag tog tag i hans hand och drog med honom in i mitt rum. ”Detta är alltså mitt lilla rum” Justin släppte min hand och kollade sig nyfiket omkring, innan han tillslut slängde sig i min säng.
”Jag gillar det!” han log stort och klappade på platsen brevid sig. Jag började skratta lite och gick långsamt fram till honom och la mig försiktigt över han. Han log mot mig och kysste mig snabbt innan han rullade runt så att han låg över mig. Han hade armbågarna på sidorna om mig så att han inte låg helt på mig. ”Vart vill du att jag ska sova?” Justin började pilla med mitt hår och jag började skratta lite. ”Med mig såklart” jag tog tag om hans nacke och drog honom intill mig så han tappade greppet med armbågarna och log nu helt på mig, även fast han var tung så var det inte så jobbigt. Jag tog ett djupt andetag och till slut utalade jag orden, orden jag länge velat säga.”Justin, jag är kär..”
Ojdå, går vi kanske lite för fort fram? Och är det något vi ska ändra på? GE OSS KRITIK! Puss.
My Favorite Girl, Chapter 22 - Sleep over?
"Jag gillar dig med , riktigt mycket" sa jag utan att tänka mig f
ör och 4 par ögon riktades mot mig.
________________________________________________________________________________________________
MELAINES PERPSKETIV:
Justin stog och glodde på mig när vi vände oss om. "hehe , hej" sa han generat och jag skrattade. Caroline stämde in i skrattet och tillslut Justin med. När vi hade lugnat oss gick han in i köket och slingrade sina armar runt min midja. "aww..." Caroline gav oss ett varmt leende och jag rodnade lite. "Jag går nu , vi ses Mel" sa hon innan hon skickade iväg en slängkyss mot mig. Hon gick ut ur köket och jag hörde hur ytterdörren stängdes.
Jag vred mig långsamt om och mötte Justins glittrande blick. "Hej" viskade han och jag fnissade. "Hej på dig med" svarade jag honom. Jag smög försiktigt upp mina armar runt hans nacke. Jag vred ner blicken lite och låtsades studera något bakom honom. "Jag och Caroline snackade förut , om oss..." började jag och jag log lite åt tanken att få säga oss. "Och jag vill inte gå för fort fram...Förstöra den vänskap som vi hade , den som vi har" jag mumlade det sista och hans grepp om mig hårdnade. "Jag lovar att inte gå för fort fram , och få dig göra saker som du inte vill" sa han högt och jag smålog. Jag vred upp min blick och mötte hans ögon igen. Jag ställde mig på tå och pussade honom snabbt på kinden. Jag krånglade mig snabbt ur hans grepp och tog hans hand. "Kom" jag drog honom med mig till vardagsrummet. Jag damp ner i våran krämvita soffa och Justin var inte mycket efter att göra det själv.
"Berätta allt som har hänt dom senaste två veckorna" sa jag till honom. Han log ett snett leende innan han tog båda mina händer i sina.
"ska jag vara ärlig så gick det inte en dag utan att jag tänkte på dig. När jag gjorde slut med Selena så insåg jag verkligen vilka känslor jag hade för dig" sa han och jag rodnade.
"Justin , du får mig att rodna" mumlade jag och han skrattade till. Jag slog honom löst på armen. "AJ!" skrek han och ramlade dramatiskt ner från soffan. Jag skrattade åt honom och la mig ner mittimot honom på mattan. "ska jag pussa bort det onda?" Jag visste inte vad dom gjorde att jag vågade fråga något sånt. Justin nickade glatt. Jag pussade hans arm snabbt och han log. "Mel vet du? , jag fick helt plötsligt jätteont i mina läppar" Han putade med läpparna. "du får nog pussa mig , så det inte gör lika ont" han gav mig ett sockersött leende. Jag skrattade lite innan jag sakta kröp framåt mot honom. Ja la min hand på hans kind innan jag gav honom en snabb puss på munnen. "Är det bättre?" frågade jag honom.
"Jag behöver nog en längre puss , en kyss är vad jag behöver!" sa han och log flörtigt mot mig. Det pirrade till i min mage. Jag tvekade lite innan jag mötte hans läppar i en passionerad kyss. Precis som innan, så var det helt underbart.
Aww, kommentera! Och vi får se när vi börjar med bilder igen, haha♥
________________________________________________________________________________________________
MELAINES PERPSKETIV:
Justin stog och glodde på mig när vi vände oss om. "hehe , hej" sa han generat och jag skrattade. Caroline stämde in i skrattet och tillslut Justin med. När vi hade lugnat oss gick han in i köket och slingrade sina armar runt min midja. "aww..." Caroline gav oss ett varmt leende och jag rodnade lite. "Jag går nu , vi ses Mel" sa hon innan hon skickade iväg en slängkyss mot mig. Hon gick ut ur köket och jag hörde hur ytterdörren stängdes.
Jag vred mig långsamt om och mötte Justins glittrande blick. "Hej" viskade han och jag fnissade. "Hej på dig med" svarade jag honom. Jag smög försiktigt upp mina armar runt hans nacke. Jag vred ner blicken lite och låtsades studera något bakom honom. "Jag och Caroline snackade förut , om oss..." började jag och jag log lite åt tanken att få säga oss. "Och jag vill inte gå för fort fram...Förstöra den vänskap som vi hade , den som vi har" jag mumlade det sista och hans grepp om mig hårdnade. "Jag lovar att inte gå för fort fram , och få dig göra saker som du inte vill" sa han högt och jag smålog. Jag vred upp min blick och mötte hans ögon igen. Jag ställde mig på tå och pussade honom snabbt på kinden. Jag krånglade mig snabbt ur hans grepp och tog hans hand. "Kom" jag drog honom med mig till vardagsrummet. Jag damp ner i våran krämvita soffa och Justin var inte mycket efter att göra det själv.
"Berätta allt som har hänt dom senaste två veckorna" sa jag till honom. Han log ett snett leende innan han tog båda mina händer i sina.
"ska jag vara ärlig så gick det inte en dag utan att jag tänkte på dig. När jag gjorde slut med Selena så insåg jag verkligen vilka känslor jag hade för dig" sa han och jag rodnade.
"Justin , du får mig att rodna" mumlade jag och han skrattade till. Jag slog honom löst på armen. "AJ!" skrek han och ramlade dramatiskt ner från soffan. Jag skrattade åt honom och la mig ner mittimot honom på mattan. "ska jag pussa bort det onda?" Jag visste inte vad dom gjorde att jag vågade fråga något sånt. Justin nickade glatt. Jag pussade hans arm snabbt och han log. "Mel vet du? , jag fick helt plötsligt jätteont i mina läppar" Han putade med läpparna. "du får nog pussa mig , så det inte gör lika ont" han gav mig ett sockersött leende. Jag skrattade lite innan jag sakta kröp framåt mot honom. Ja la min hand på hans kind innan jag gav honom en snabb puss på munnen. "Är det bättre?" frågade jag honom.
"Jag behöver nog en längre puss , en kyss är vad jag behöver!" sa han och log flörtigt mot mig. Det pirrade till i min mage. Jag tvekade lite innan jag mötte hans läppar i en passionerad kyss. Precis som innan, så var det helt underbart.
"Vill du ha?" mummlade jag och räckte fram chipspåsen. Han log stort och tog tag i påsen och drog den intill sig. Han började genast stoppa in chips i munnen och jag skrattade till lite. Han log sött mot mig och jag besvarade hans leende. "Du berättade aldrig, varför du egentligen kom hit, för jagmenar, annars kunde du ha ringt mig, så jag antar att det var något annat." han kollade på mig med en seriös blick och la snabbt undan chipspåsen, han pausade filmen och la armen runt mig. "Mel, jag kom för att träffa dig, det är sant, jag vill prata med dig personligen, inte på mobil" sa han och en varm vind strök förbi mig. Jag suckade lyckligt och lutade mitt huvud på hans bröst, utan att säga något. "Vart ska du sova?" mummlade jag mot hans bröstkorg och kände hans varma hand stryka mig lätt över midjan. "Hos Chaz eller Ryan, antar jag.." svarade han lågt och det fick mig att kolla upp och möta Justins varma och bruna ögon. "Du kan sova hos mig" jag kollade hoppfult på honom och han log lite snett. "Vad tycker din pappa om det då?" frågade Justin och jag ryckte på axlarna."Han kommer hem imorgon kväll, jag är ensam" svarade jag och lutade åter igen mitt huvud på hans bröstkorg. "Men vad tycker du om det då?" Justin kollade ner på mig och jag log. Jag satte mig upp i hans knä och la händerna på hans kinder. Försiktigt tryckte jag hans läppar mot mina. Min tunga gled försiktigt in i hans mun och kyssen gick över till hångel. Jag backade sen back och log lite generat. "Det skulle vara underbart"
Aww, kommentera! Och vi får se när vi börjar med bilder igen, haha♥
My Favorite Girl, Chapter 21 - Kiss me?
Han la armarna runt min midja och skulle precis fortsätta men det var som om hans röst svek sig. Än en gång tog han ett djupt andetag och granskademig länge.. "Den tjejen.. var du"
________________________________________________________________________________________________
FORTFARANDE MELAINES PERSPEKTIV:
Fjärilarna i min mage som jag försökt gömma för mig själv började flyga runt igen.
Hans grepp om min midja hårdnade och han drog mig intill sig. Jag ville så gärna möta hans blick , men jag vågade inte. Jag var rädd över vad som kunde hända. Jag stod där , stel som en pinne i Justins grepp. Jag ville inget mer än att få krama om honom , men han skulle få kämpa för mig.
"Mel?" viskade han i mitt öra och jag rös till. Hans andedräkt kittlade mig lite lätt. "Det var när du först försvann ur mitt liv ett kort tag , som jag insåg hur mycket du betydde för mig och vilka känslor jag har för dig" Jag suckade. Han gjorde det verkligen svårt för mig att spela svår flörtad. Han höll mig så nära så jag kände hans hjärtrytm. Hans hjärta dunkade hårt , precis som mitt gjorde. Jag kunde känna Justins doft. Han släppte sin högerhand från min midja och tvingade mig att titta in i hans underbara ögon. Hans blick gjorde mig alldeles förtrollad. Jag smög försiktigt upp mina händer bakom hans nacke och ett brett leende spreds i Justins ansikte.
JUSTINS PERSPEKTIV:
Hon la upp sina händer bakom min nacke och mina munngipor åkte upp långa vägar. Jag kunde inte hålla mig längre. Jag böjde mig långsamt ner mot henne och slöt mina ögon. Hon andades hackigt. Jag log lite innan jag försikigt mötte hennes läppar. Hon besvarade försikigt kyssen och jag drog mina händer över hennes rygg. Hennes mjuka läppar lämnade långsamt mina.
"Justin..." Jag tittade på henne med ett brett leende. "..Jag gillar dig med" Lyckan spreds i min kropp och hon log saligt tillbaka mot mig. Hennes grepp om min nacke hårdnade lite och jag kysste hennes panna.
"Vet du hur länge jag har drömt om det här ögonblicket?" frågade jag henne. Hon log bredare. "om vad?" sa hon.
"Om att få kyssa dig såklart!" svarade jag och hon rodnade. "aww , vet du hur söt du är när du rodnar?"
Hon slog mig skämtsamt på armen. Plötsligt började Melaines telefon ringa men hon struntade i den.
Jag tittade in i hennes vackra ögon och förde undan en hårslinga som fallit ned i hennes ansikte.
"Kyss mig" sa hon och hennes ögon glittrade av lycka. Jag log åt hennes kommentar. Hon ställde sig på tå och mötte mina läppar för en andra gång. Kyssen blev allt mer passionerad och jag lyfte upp henne i min famn. Jag gick långsamt in i vardagsrummet och la ner henne i soffan. Jag la mig försikigt över henne och vi fortsatte att kyssas. Hon kysste mig på halsen och jag rös till. Hon fnissade mot min hals. Jag kysste hennes panna , kinder och näsa innan jag mötte hennes läppar igen. Fjärilarna i min mage flög runt som galningar. Det kändes som mitt hjärta skulle hoppa ur bröstet på mig. Någon harklade sig plötsligt bakom oss och jag tittade förvånat upp över soffkanten. I valvet in till vardagsrummet stod Caroline med armarna i kors.
"öh...hej" sa jag och försökte låta normal. Melaine satte sig snabbt upp och rättade till håret. Melaines kinder började ta en röd ton.
"Jag vill snacka med dig Mel" sa Caroline och Melaine nickade. Hon reste sig upp och försvann med Caroline.
Tänk om jag hade gått för snabbt fram? Visst vi kände varandra ganska bra , men ändå...
Jag blev alldeles för nyfiken av att bara sitta där så jag smög efter dom. Jag öppnade dörren lite på glänt.
"Du skulle väl inte komma hem förräns sent?" sa Melaine. Hennes kinder var fortfarande lite röda. "Jag ringde dig för att säga att jag kom hem tidigare , jag ville inte lämna dig ensam" svarade Caroline. Mel nickade lite och den röda färgen började sakta avta.
"Går du och Justin inte för fort fram?" sa Caroline och Melaine tystnade. "Jag vet faktiskt inte , men jag gillar honom , det vet jag i alla fall" mumlade Melaine fram. Jag log automatiskt.
"Jag gillar dig med , riktigt mycket" sa jag utan att tänka mig för och 4 par ögon riktades mot mig.
______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
aww! dom kysstes! ge lite feedback om det här kapitlet sötisar! ♥
________________________________________________________________________________________________
FORTFARANDE MELAINES PERSPEKTIV:
Fjärilarna i min mage som jag försökt gömma för mig själv började flyga runt igen.
Hans grepp om min midja hårdnade och han drog mig intill sig. Jag ville så gärna möta hans blick , men jag vågade inte. Jag var rädd över vad som kunde hända. Jag stod där , stel som en pinne i Justins grepp. Jag ville inget mer än att få krama om honom , men han skulle få kämpa för mig.
"Mel?" viskade han i mitt öra och jag rös till. Hans andedräkt kittlade mig lite lätt. "Det var när du först försvann ur mitt liv ett kort tag , som jag insåg hur mycket du betydde för mig och vilka känslor jag har för dig" Jag suckade. Han gjorde det verkligen svårt för mig att spela svår flörtad. Han höll mig så nära så jag kände hans hjärtrytm. Hans hjärta dunkade hårt , precis som mitt gjorde. Jag kunde känna Justins doft. Han släppte sin högerhand från min midja och tvingade mig att titta in i hans underbara ögon. Hans blick gjorde mig alldeles förtrollad. Jag smög försiktigt upp mina händer bakom hans nacke och ett brett leende spreds i Justins ansikte.
JUSTINS PERSPEKTIV:
Hon la upp sina händer bakom min nacke och mina munngipor åkte upp långa vägar. Jag kunde inte hålla mig längre. Jag böjde mig långsamt ner mot henne och slöt mina ögon. Hon andades hackigt. Jag log lite innan jag försikigt mötte hennes läppar. Hon besvarade försikigt kyssen och jag drog mina händer över hennes rygg. Hennes mjuka läppar lämnade långsamt mina.
"Justin..." Jag tittade på henne med ett brett leende. "..Jag gillar dig med" Lyckan spreds i min kropp och hon log saligt tillbaka mot mig. Hennes grepp om min nacke hårdnade lite och jag kysste hennes panna.
"Vet du hur länge jag har drömt om det här ögonblicket?" frågade jag henne. Hon log bredare. "om vad?" sa hon.
"Om att få kyssa dig såklart!" svarade jag och hon rodnade. "aww , vet du hur söt du är när du rodnar?"
Hon slog mig skämtsamt på armen. Plötsligt började Melaines telefon ringa men hon struntade i den.
Jag tittade in i hennes vackra ögon och förde undan en hårslinga som fallit ned i hennes ansikte.
"Kyss mig" sa hon och hennes ögon glittrade av lycka. Jag log åt hennes kommentar. Hon ställde sig på tå och mötte mina läppar för en andra gång. Kyssen blev allt mer passionerad och jag lyfte upp henne i min famn. Jag gick långsamt in i vardagsrummet och la ner henne i soffan. Jag la mig försikigt över henne och vi fortsatte att kyssas. Hon kysste mig på halsen och jag rös till. Hon fnissade mot min hals. Jag kysste hennes panna , kinder och näsa innan jag mötte hennes läppar igen. Fjärilarna i min mage flög runt som galningar. Det kändes som mitt hjärta skulle hoppa ur bröstet på mig. Någon harklade sig plötsligt bakom oss och jag tittade förvånat upp över soffkanten. I valvet in till vardagsrummet stod Caroline med armarna i kors.
"öh...hej" sa jag och försökte låta normal. Melaine satte sig snabbt upp och rättade till håret. Melaines kinder började ta en röd ton.
"Jag vill snacka med dig Mel" sa Caroline och Melaine nickade. Hon reste sig upp och försvann med Caroline.
Tänk om jag hade gått för snabbt fram? Visst vi kände varandra ganska bra , men ändå...
Jag blev alldeles för nyfiken av att bara sitta där så jag smög efter dom. Jag öppnade dörren lite på glänt.
"Du skulle väl inte komma hem förräns sent?" sa Melaine. Hennes kinder var fortfarande lite röda. "Jag ringde dig för att säga att jag kom hem tidigare , jag ville inte lämna dig ensam" svarade Caroline. Mel nickade lite och den röda färgen började sakta avta.
"Går du och Justin inte för fort fram?" sa Caroline och Melaine tystnade. "Jag vet faktiskt inte , men jag gillar honom , det vet jag i alla fall" mumlade Melaine fram. Jag log automatiskt.
"Jag gillar dig med , riktigt mycket" sa jag utan att tänka mig för och 4 par ögon riktades mot mig.
______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
aww! dom kysstes! ge lite feedback om det här kapitlet sötisar! ♥
My Favorite Girl, Chapter 20 - Why are you here?
- Justin , hon har mer än "kompis" känslor för dig , fattar du hur jobbigt det är för henne , och jag skulle inte sagt det till dig , sa hon och hon lät lite skamsen. Jag hann inte svara henne innan hon fortsatte. - och hon kommer nu , måste lägga på.
Det började pipa i telefonen och jag slängde iväg den mot den stora vita dubbelsängen. Den studsade några gånger på den mjuka sängen innan den föll med ett duns i marken.
_______________________________________________________________________________________________
MELAINES PERSPEKTIV:
Det började pipa i telefonen och jag slängde iväg den mot den stora vita dubbelsängen. Den studsade några gånger på den mjuka sängen innan den föll med ett duns i marken.
_______________________________________________________________________________________________
MELAINES PERSPEKTIV:
Dagarna gick och jag och Caroline åkte hem redan nästa dag, jag kunde inte träffa Justin. Selena hatade mig för den delen också, och jag förstår henne nästan. Det har nu gått 2 veckor sen vi kom hem, och jag har inte hört någonting ifrån Justin. "Mel, kan du komma lite?" Ropade Caroline ifrån badrummet. Jag reste mig upp från hennes mjuka säng och gick med långsamma steg in tillbadrummet. "Vad är det?" frågade jag och kollade på Caroline som pudrade sig. "Har du någon mascara jag kan låna? Jag glömmde min hemma.." hon kollade osäkert på mig och jag nickade. "mm, kommer snart" jag gick tillbaka till mitt rum och drog ut sminklådan. Jag letade upp Mascaran och gick sen tillbaka till Caroline. Jag räckte fram mascaran och hon log tacksammt mot mig innan hon kletade på det på hennes långa ögonfransar. Jag ställde mig vid dörren och kollade skeptiskt på Caroline, hon kollade på mig med ett oroligt leende. "Vad är det? Ser jag konstig ut?" mummlade hon och´granskade sig i spegeln. "Nejnej, du är jätte fin!" besvarade jag med ett litet leende på läpparna. "Men vet inte om jag orkar gå på festen, har ganska ont i mitt huvud" mummlade jag och kollade oroligt ner på mina fötter. Egentligen var det inte därför, utan för att jag precis läst på en skvaller blogg att Justin var i Stratford,och varför skulle han inte gå på Mike's fest? "Åh, stackarn! Vill du att jag stannar hemma med dig?" Sa hon och jag skakade på huvudet. "Gå du" muttrade jag och hon kollade på mig med en tacksam blick.
"Ring om det är något" Sa Caroline innan hon gick ut ur mitt hus. Pappa jobbade natt, så jag skulle bli själv. Jag suckade och gick upp till mitt rum. Snabbt bytte jag om till hotpants och en mysig magtröja. Jag tog sen med mig en film ner, jag satte mig i soffan och stoppade in dvdn. Twilight fick det bli. Jag gick snabbt ut till köket och tog ner en skål och fyllde den med chips. Jag tog ut en redbull ur kylskåpet och gick sen tillbaka tillsoffan. Jag playade filmen och började kolla. Plötsligt hörde jag hur telefonen gav ifrån sig ett ljud. Jag böjde mig över bordet och drog åt mig den. Jag kollade på displayen länge. "Justin" sa jag tyst. Jag öppnade smset och läste snabbt igenom det. " Hej Mel, orkar du snacka?" stog det och jag knappade snabbt in ett svar. "Visst, vart är du?" svarade jag och fick snabbt ett svar. "Utanför" svarade han. Jag reste mig upp och gick ut till hallen. Jag låste snabbt upp dörren och öppnade den långsamt, precis som Justin sa så stog han där. Hans gyllen bruna ögon mötte mina och ingen av oss sa ett ord. "Kan jag komma in?" sa Justin svagt till sist. Jag nickade och flyttade lite på mig. Han gick in och drog av sig sina blåa skor och vände sig sen emot mig. Han granskade först mitt ansikte och sen min kropp. Han bet sig löst i läppen och jag kände hur rodnaden långsamt steg. "Justin, mitt ansikte är här uppe" sa jag surt och han kollade snabbt upp på. "Men ta på dig något då" muttrade han tyst. Jag himlade med ögonen och gick bort till soffan och pausade filmen. Jag vände mig sen mot Justin som stog på samma plats. "Vad ville du prata om?" frågade jag och han suckade.
"Jag ville prata med dig.." Han började gå framåt och kom tillslut fram till mig. Han stog framför mig och kollade ner på mig. "Om vad?" sa jag svagt och kollade upp på den fina, snygga, snälla och underbara killen som jag gillar, som inte gillar mig. Bara som vän. "Jag.. Jag gillar dig Mel. Väldigt mycket faktiskt, jag har tänkt mycket på dig, mig.. På oss" Sa han och jag blev chockad, gillade han mig? "Se inte så chockad ut Mel.. Du visste redan det, bara att du inte ville erkänna det för dig själv" Justin stog nu exktremt nära mig. Jag kände hans armar snudda min bara midja. Jag rös till lite. Om jag hade backat ett steg, så hade jag åkte ner i soffan. " Justin, varför är du här? På riktigt!" jag kollade osäkert upp på Justin som kollade osäkert ner på mig. Hans hand tog min hand och jag suckade. " Justin, ge dig! Du har tjej" sa jag och gick åt sidan, bort från Justin.
Han kollade på mig med vädjande ögon. "Nej, vi gjorde slut.. Jag var kär i någon annan.." hans mobil pep till men han sket i den."I vem?" jag kollade på honom och han suckade. Han gick närmre mig och drog ett djuptandetag. "En gång, när jag åkte för att träffa Ryan och Chaz och var på Chaz överaskningsfest, då träffade jag en tjej.. Hon var så fin. Jag fastnade vid henne på första ögonkastet, jag var som fötrollad. Vi började umgås mer och mer.. Och jag började sakta men säkert att falla för henne, hennes bus, personlighet, utseénde, allt! Allt var så perfekt.. Och tillslut blev jag kär i henne, min känslor gick inte att styra. Och den tjejen, det var..." han avslutade menningen och kollade hoppfullt på mig. Han la armarna runt min midja och skulle precis fortsätta men det var som om hans röst svek sig. Än en gång tog han ett djupt andetag och granskademig länge.. "Den tjejen.. var du"
OJDÅ! Hur kommer Mel att reagera? Tycker ni det går för snabbt/långsamt? Kommentera! Ge gärna kritik! Puss♥
Sorry för lite konstigt chapter!
My Favorite Girl, Chapter 19 - You can't meet her anymore..
- Får jag igen kram? , viskade jag i hennes öra. Hon rös till och la upp armarna runt min nacke och kramade om mig. Hon släppte långsamt taget om mig , medans mitt tag om henne hårdnade.
- Justin , du mosar mig , sa hon retsamt och jag släppte henne motvilligt. Hon vinkade hejdå och stängde dörren bakom sig. Kvar stod jag i den långa hotellkoridorren och försökte reda ut mina tankar. Började jag få känslor för Meliane?
MELANIE'S PERSPEKTIV:
Såfort jag stängt dörren så lutade jag huvudet mot dörren och gled sakta ner på golvet där en stor, vit matta var placerad. Jag slöt ögonen och suckade. Jag hade inget och dölja för mig själv, jag gillade Justin. Mer än en vän. Dom dagarna vi spenderat innan Selena kom, dom var underbara. Och jag visste att jag var tvungen att förtränga mina känslor, ville inte skapa problem. Dessutom var jag ingen som snodde andras killar, och Selenas kille.. Är Justin.
- Är du här? Hörde jag Carolines ljusa stämma säga. Jag kollade snabbt upp och möttes hennes klarblåa ögon.
- Har det hänt nåt? , frågade hon oroligt och flög ner på golvet bredvid mig. Jag suckade.- Nejdå , svarade jag och försökte dra upp munnen i ett leende. Vi det här laget skulle jag egentligen vara överlycklig för att få berätta för min bästa vän att jag hade stått länge och kramat killen jag gillade. Men problemet var ju att alla känslor och allt som hade hänt mellan mig och Justin , verkade bara betyda att vi var vänner. För han hade väl inte sånna känslor för mig som jag hade för honom?
- Mel , sa hon med en bestämd ton.
- Okej , okej men det är bara så sjukt pinsamt att berätta , mumlade jag fram och jag kände hur rodnaden steg på mina kinder.
- Jag gillar Justin , viskade jag fram och det brände i mina kinder som aldrig förr. Han hade ju flickvänn , vafan höll jag på med?!
Caroline satt tyst bredvid mig och det verkade som om hon försökte ta in det jag sagt.
- Mel , han har flickvänn , sa hon och hennes blick var fast svetsad på den vita mattan. Jag nickade svagt och jag lutade mitt huvud på Carolines axel.
- Jag vet inte vad jag ska göra , viskade jag fram och jag kände hur tårarna började rinna nerför mina kinder.
- Gumman , viskade hon tillbaka och drog in mig i en kram.
Hon höll om mig hårt och strök mig över håret. Plötsligt ringde min mobil.
- Ska jag svara? , frågade Caroline och jag nickade. Hon släppte taget om mig och jag kände kylan slå till där Carioline suttit. Jag torkade mina våta kinder med tröjärmen. Den vita tröjkanten blev snabbt svart färgad och jag ställde mig upp för att gå mot toaletten.
- Hej , det är Caroline , var det enda jag hann höra innan jag stängde badrums dörren bakom mig.
Jag ställde mig framför spegeln och drog undan det hår som fastnat i ansiktet. Sen började jag tvätta bort mascaran. Jag skrubbade noggrant ansiktet och torkade det sedan med hotellets silkets lena handduk.
Jag samlade ihop mitt mahognybruna hår i en tofs.
- Justin du lyssnar ju inte! , hörde jag plötsligt Carolines ljusa röst säga och det verkade som om hon var upprörd.
Jag la försikigt örat mot badrumsdörren för att höra bättre.
- Jag tror verkligen inte att det är en bra idé att du och Mel träffas mer , fräste hon fram och jag ryckte till. Tanken träffade mig som ett slag i magen.
- Det är nog bäst om ni försöker glömma varandra , iallafall Mel , jag klarar inte av att se henne såhär olycklig , sa hon sedan lite lugnare. Kanske hade hon rätt , jag skulle nog vara lyckligare om jag slapp se Justin och Selena tillsammans.
JUSTINS PERSPKETIV:
När Carolins ord äntligen uppfattades av min hjärna , visste jag inte vad jag skulle göra. Att aldrig få höra mer från Melaine , var en hemsk tanke.
- Snälla Justin. Carolines stämma fick mig att vakna till igen och jag harklade mig.
- Men varför kan jag inte umgås med henne , vänner som vänner liksom? , jag trodde inte ens på mig själv när jag sa det där.
- Justin , hon har mer än "kompis" känslor för dig , fattar du hur jobbigt det är för henne , och jag skulle inte sagt det till dig , sa hon och hon lät lite skamsen. Jag hann inte svara henne innan hon fortsatte. - och hon kommer nu , måste lägga på.
Det började pipa i telefonen och jag slängde iväg den mot den stora vita dubbelsängen. Den studsade några gånger på den mjuka sängen innan den föll med ett duns i marken.
- Har det hänt nåt? , frågade hon oroligt och flög ner på golvet bredvid mig. Jag suckade.- Nejdå , svarade jag och försökte dra upp munnen i ett leende. Vi det här laget skulle jag egentligen vara överlycklig för att få berätta för min bästa vän att jag hade stått länge och kramat killen jag gillade. Men problemet var ju att alla känslor och allt som hade hänt mellan mig och Justin , verkade bara betyda att vi var vänner. För han hade väl inte sånna känslor för mig som jag hade för honom?
- Mel , sa hon med en bestämd ton.
- Okej , okej men det är bara så sjukt pinsamt att berätta , mumlade jag fram och jag kände hur rodnaden steg på mina kinder.
- Jag gillar Justin , viskade jag fram och det brände i mina kinder som aldrig förr. Han hade ju flickvänn , vafan höll jag på med?!
Caroline satt tyst bredvid mig och det verkade som om hon försökte ta in det jag sagt.
- Mel , han har flickvänn , sa hon och hennes blick var fast svetsad på den vita mattan. Jag nickade svagt och jag lutade mitt huvud på Carolines axel.
- Jag vet inte vad jag ska göra , viskade jag fram och jag kände hur tårarna började rinna nerför mina kinder.
- Gumman , viskade hon tillbaka och drog in mig i en kram.
Hon höll om mig hårt och strök mig över håret. Plötsligt ringde min mobil.
- Ska jag svara? , frågade Caroline och jag nickade. Hon släppte taget om mig och jag kände kylan slå till där Carioline suttit. Jag torkade mina våta kinder med tröjärmen. Den vita tröjkanten blev snabbt svart färgad och jag ställde mig upp för att gå mot toaletten.
- Hej , det är Caroline , var det enda jag hann höra innan jag stängde badrums dörren bakom mig.
Jag ställde mig framför spegeln och drog undan det hår som fastnat i ansiktet. Sen började jag tvätta bort mascaran. Jag skrubbade noggrant ansiktet och torkade det sedan med hotellets silkets lena handduk.
Jag samlade ihop mitt mahognybruna hår i en tofs.
- Justin du lyssnar ju inte! , hörde jag plötsligt Carolines ljusa röst säga och det verkade som om hon var upprörd.
Jag la försikigt örat mot badrumsdörren för att höra bättre.
- Jag tror verkligen inte att det är en bra idé att du och Mel träffas mer , fräste hon fram och jag ryckte till. Tanken träffade mig som ett slag i magen.
- Det är nog bäst om ni försöker glömma varandra , iallafall Mel , jag klarar inte av att se henne såhär olycklig , sa hon sedan lite lugnare. Kanske hade hon rätt , jag skulle nog vara lyckligare om jag slapp se Justin och Selena tillsammans.
JUSTINS PERSPKETIV:
När Carolins ord äntligen uppfattades av min hjärna , visste jag inte vad jag skulle göra. Att aldrig få höra mer från Melaine , var en hemsk tanke.
- Snälla Justin. Carolines stämma fick mig att vakna till igen och jag harklade mig.
- Men varför kan jag inte umgås med henne , vänner som vänner liksom? , jag trodde inte ens på mig själv när jag sa det där.
- Justin , hon har mer än "kompis" känslor för dig , fattar du hur jobbigt det är för henne , och jag skulle inte sagt det till dig , sa hon och hon lät lite skamsen. Jag hann inte svara henne innan hon fortsatte. - och hon kommer nu , måste lägga på.
Det började pipa i telefonen och jag slängde iväg den mot den stora vita dubbelsängen. Den studsade några gånger på den mjuka sängen innan den föll med ett duns i marken.
Ojdå! Detta var ju inte bra :o Men...
KOMMENTERA! :D♥
My Favorite Girl, Chapter 18 - Do i like her?
- Förlåt att jag berättade för henne Melaine..., började han men jag stängde av allt. Han hade berättat för Selena att jag störde mig på att dom var tillsammans. Såklart att hon skulle fatta att jag började gilla honom.
Kinderna hettade och jag hade aldrig kännt mig så förudmjukad som nu.
- Jag behöver nog gå upp nu , sa jag vändt mot Caroline och hon nickade förståligt.
Jag gick på den nedslitna trottoaren. Jag hade ingen aning om vart jag gick , jag behövde bara få klarna upp mina tankar och det skulle vara för förudmjukande att vara kvar på stranden med dom andra.
Jag satte mig på närmaste bänk och begravde huvudet i händerna. Hade jag börjat gilla Justin? Tankarna snurrade i huvudet på mig. Innan han berättade om Selena , kändes det som vi hade något.
Jag vet inte hur länge jag satt där. Bara jag med mina förvirrade tankar.
- Melaine? , hörde jag en bekant röst säga.
Jag tittade upp ur händerna och möttes av Justins hasselnöts bruna ögon. Jag la ner huvudet i händerna igen.
- Melaine , alla har gått hem , ska du med? , frågade han mjukt.
- Förlåt mig, förlåt att jag berättade.. Det flög lixom bara ut mig.. Muttrade Justin och jag suckade, utan att svara han. Jag kände hur Justin satte sig brevid mig. Han suckade svagt och kollade ner på hans extremt vita skor.
- Mel? Justin kollade osäkert på mig och jag vände huvudet snabbt mot honom.
- Vad? Röt jag och han kollade försiktigt in i mina ögon. Mitt ansikte mjuknade till lite, han var så fin. Hans ögon glittrade i olika bruna nyanser.
- Förlåt.. Sa Justin tillslut. Fortfarande kollade han mig in i ögonen. Jag kunde inget annat än att säga okej, det gör inget.
- Det är okej Justin.. Jag förstår dig, man ska ju inte hålla något hemligt för sin tjej, sa jag försiktigt. Han började skratta lite samtidigt som han vände bort blicken ifrån mig och lätt den glida ner till marken.
- Som om inte Selena har 100 hemligheter som inte jag vet.. Justin suckade och ställe sig upp. Han la fram handen och jag granskade den länge.
- Kom nu.. Sa Justin lågt. - Innan några paparazzis upptäcker oss.
Jag tog tveksamt hans hand som hjälp upp , men när vi började gå så höll Justin den bara hårdare.
- Justin , du anar inte vad det kommer stå i tidningarna om du inte släpper min hand , mumlade jag fram. Jag ville hålla hans hand , mer än något annat , men jag hade ingen lust att ha alla hans Beliebers efter mig. Han suckade och det verkade som om han motvilligt släppte min hand.
- Men jag ville ju hålla din hand , mumlade han och det var nog inte meningen att jag skulle höra.
JUSTINS PERPSEKTIV:
Hon gick bredvid mig på den smala gatan och varje gång våra handryggar snuddade varandra gav det som elektriska stötar genom hela min kropp. Jag gick och granskade henne och det verkade som om hon tänkte för hon hade en djup rynka i pannan.
- Vad tänker du på Mel? , frågade jag och hon ryckte till.
Hon var tyst ett tag , som om hon tänkte ut vad hon skulle säga.
Hennes ögon glittrade när hon mötte min blick.
- Faktiskt på dig , sa hon och sen vände hon snabbt bort ansiktet. Jag såg den röda färgen måla hennes kinder. Jag kunde inte stoppa det stora leendet som snabbt bredde ut sig i mitt ansikte. Jag flätade försiktigt in mina fingrar i hennes. Hur mycket än min hjärna skrek att det var fel , kunde jag inte undgå att följa mitt hjärta.
Vi gick tysta den sista biten upp till Melanies rum. Hon gick fram till dörren och låste upp.
- Hej då Justin , sa hon och log lite innan hon började gå in i hennes hotellrum.
Jag tog tag i hennes arm och drog henne intill mig.
- Får jag igen kram? , viskade jag i hennes öra. Hon rös till och la upp armarna runt min nacke och kramade om mig. Hon släppte långsamt taget om mig , medans mitt tag om henne hårdnade.
- Justin , du mosar mig , sa hon retsamt och jag släppte henne motvilligt. Hon vinkade hejdå och stängde dörren bakom sig.
Kvar stod jag i den långa hotellkoridorren och försökte reda ut mina tankar. Började jag få känslor för Meliane?
- Förlåt.. Sa Justin tillslut. Fortfarande kollade han mig in i ögonen. Jag kunde inget annat än att säga okej, det gör inget.
- Det är okej Justin.. Jag förstår dig, man ska ju inte hålla något hemligt för sin tjej, sa jag försiktigt. Han började skratta lite samtidigt som han vände bort blicken ifrån mig och lätt den glida ner till marken.
- Som om inte Selena har 100 hemligheter som inte jag vet.. Justin suckade och ställe sig upp. Han la fram handen och jag granskade den länge.
- Kom nu.. Sa Justin lågt. - Innan några paparazzis upptäcker oss.
Jag tog tveksamt hans hand som hjälp upp , men när vi började gå så höll Justin den bara hårdare.
- Justin , du anar inte vad det kommer stå i tidningarna om du inte släpper min hand , mumlade jag fram. Jag ville hålla hans hand , mer än något annat , men jag hade ingen lust att ha alla hans Beliebers efter mig. Han suckade och det verkade som om han motvilligt släppte min hand.
- Men jag ville ju hålla din hand , mumlade han och det var nog inte meningen att jag skulle höra.
JUSTINS PERPSEKTIV:
Hon gick bredvid mig på den smala gatan och varje gång våra handryggar snuddade varandra gav det som elektriska stötar genom hela min kropp. Jag gick och granskade henne och det verkade som om hon tänkte för hon hade en djup rynka i pannan.
- Vad tänker du på Mel? , frågade jag och hon ryckte till.
Hon var tyst ett tag , som om hon tänkte ut vad hon skulle säga.
Hennes ögon glittrade när hon mötte min blick.
- Faktiskt på dig , sa hon och sen vände hon snabbt bort ansiktet. Jag såg den röda färgen måla hennes kinder. Jag kunde inte stoppa det stora leendet som snabbt bredde ut sig i mitt ansikte. Jag flätade försiktigt in mina fingrar i hennes. Hur mycket än min hjärna skrek att det var fel , kunde jag inte undgå att följa mitt hjärta.
Vi gick tysta den sista biten upp till Melanies rum. Hon gick fram till dörren och låste upp.
- Hej då Justin , sa hon och log lite innan hon började gå in i hennes hotellrum.
Jag tog tag i hennes arm och drog henne intill mig.
- Får jag igen kram? , viskade jag i hennes öra. Hon rös till och la upp armarna runt min nacke och kramade om mig. Hon släppte långsamt taget om mig , medans mitt tag om henne hårdnade.
- Justin , du mosar mig , sa hon retsamt och jag släppte henne motvilligt. Hon vinkade hejdå och stängde dörren bakom sig.
Kvar stod jag i den långa hotellkoridorren och försökte reda ut mina tankar. Började jag få känslor för Meliane?
KOMMENTERA SÖTNOSAR! ♥
My Favorite Girl, Chapter 17 - What are you talking about?
Väl på strandn satt jag tyst på min handduk brevid Caroline och kollade ut på vattnet.
- Är du okej? Frågade Caroline. Jag vände huvudet snabbt mot henne och log.
- Jadå.
- Säkert?
- Ja, skrattade jag. - Kom, vi badar.
Jag sträckte fram min hand mot henne för att hjälpa henne upp. Hon klappade av sanden från händerna på två sekunder och sedan var vi i vattnet. Killarna och Selena satt bara och glodde på oss men det får dom göra om dom ville det, varken jag eller Caroline brydde oss inte.
JUSTINS PERSPERKTIV:
Jag var så himla förvirrad just nu, och lite sur på Melanie, eller inte direkt sur men varför ''störde'' hon sig på mig och Selena? Vi var ju vänner, antar jag.
- Älskling, vi badar, kom, tjatade Selena och försökte få med mig upp.
- Sure.
Hon tog tag i min hand och jag reste mig upp. Hon började gå mot vattnet medans jag började borsta av mig sand. Jag kunde inte undgå att slänga en blick mot Melanie.
- Justin? , Selena skrek och jag tittade på henne med ett leende.
Jag började springa mot henne och innan hon hann reagera hade jag lyft upp henne i min famn.
SELENAS PERSPEKTIV:
Justin bärde upp mig i hans famn och jag skrattade. Innan jag hade ropat på honom hade han stått som fastfrusen och tittat mot Melaines håll. Jag kunde inte avgöra om det var henne han tittade på men det räckte för att göra mig lite svartsjuk. Jag visste att Justin och Melaine hade blivit rätt så bra vänner.
Han gick ut i vattnet och jag höll hårt om hans nacke.
Han hade ett brett flin på läpparna. Hans blick sa något jag inte kunde tyda.
När han stod med vatten till midjan kände jag hur hans tag om mig snabbt släppte och jag skrek hysteriskt när jag nuddade vattenytan. Vattnet slöts sig snabbt omkring mig. Jag reste mig snabbt upp ur det ljumna vattnet och drog undan mitt hår som klibbat fast sig i ansiktet.
Justin stod och flinade som ett fån , men på något sätt blev jag bara irriterad. Till höger om mig hörde jag Melaine och Caroline skratta.
- Justin , det var inte roligt , sa jag och han hajade till.
- Förlåt sötis , tänkte att det kunde vara kul , mumlade han fram.
MELAINES PERSPEKTIV:
Jag och Carolin började skratta när Justin släppte Selena i vattnet. Men hon tyckte inte det var lika kul som vi tyckte. Jag hörde bara Justins mummel när Selena hade kommit över ytan igen.
Dom verkade prata om något i ett tag och sen gav Selena honom en kram innan hon började gå upp mot handdukarna. Hon tittade på mig på vägen upp och jag började kallsvettas av nervositet.
Justin vadade fram mot oss i det grunda vattnet med ett litet leende på läpparna.
- Vad var det där om? , frågade jag oroligt. Han tittade på mig med en blick och jag förstod nästan direkt.
- Förlåt att jag berättade för henne Melaine..., började han men jag stängde av allt. Han hade berättat för Selena att jag störde mig på att dom var tillsammans. Såklart att hon skulle fatta att jag började gilla honom.
Kinderna hettade och jag hade aldrig kännt mig så förudmjukad som nu.
- Jag behöver nog gå upp nu , sa jag vändt mot Caroline och hon nickade förståligt.
Första kapitlet för mig , Fanny den nya gästbloggaren , www.ourlifeourdream.blogg.se. Ge lite feedback om det här kapitlet sötisar! Puss. Förlåt för kort och ingen bild fixde det på telefonenHon tog tag i min hand och jag reste mig upp. Hon började gå mot vattnet medans jag började borsta av mig sand. Jag kunde inte undgå att slänga en blick mot Melanie.
- Justin? , Selena skrek och jag tittade på henne med ett leende.
Jag började springa mot henne och innan hon hann reagera hade jag lyft upp henne i min famn.
SELENAS PERSPEKTIV:
Justin bärde upp mig i hans famn och jag skrattade. Innan jag hade ropat på honom hade han stått som fastfrusen och tittat mot Melaines håll. Jag kunde inte avgöra om det var henne han tittade på men det räckte för att göra mig lite svartsjuk. Jag visste att Justin och Melaine hade blivit rätt så bra vänner.
Han gick ut i vattnet och jag höll hårt om hans nacke.
Han hade ett brett flin på läpparna. Hans blick sa något jag inte kunde tyda.
När han stod med vatten till midjan kände jag hur hans tag om mig snabbt släppte och jag skrek hysteriskt när jag nuddade vattenytan. Vattnet slöts sig snabbt omkring mig. Jag reste mig snabbt upp ur det ljumna vattnet och drog undan mitt hår som klibbat fast sig i ansiktet.
Justin stod och flinade som ett fån , men på något sätt blev jag bara irriterad. Till höger om mig hörde jag Melaine och Caroline skratta.
- Justin , det var inte roligt , sa jag och han hajade till.
- Förlåt sötis , tänkte att det kunde vara kul , mumlade han fram.
MELAINES PERSPEKTIV:
Jag och Carolin började skratta när Justin släppte Selena i vattnet. Men hon tyckte inte det var lika kul som vi tyckte. Jag hörde bara Justins mummel när Selena hade kommit över ytan igen.
Dom verkade prata om något i ett tag och sen gav Selena honom en kram innan hon började gå upp mot handdukarna. Hon tittade på mig på vägen upp och jag började kallsvettas av nervositet.
Justin vadade fram mot oss i det grunda vattnet med ett litet leende på läpparna.
- Vad var det där om? , frågade jag oroligt. Han tittade på mig med en blick och jag förstod nästan direkt.
- Förlåt att jag berättade för henne Melaine..., började han men jag stängde av allt. Han hade berättat för Selena att jag störde mig på att dom var tillsammans. Såklart att hon skulle fatta att jag började gilla honom.
Kinderna hettade och jag hade aldrig kännt mig så förudmjukad som nu.
- Jag behöver nog gå upp nu , sa jag vändt mot Caroline och hon nickade förståligt.
Meddelande till alla bloggläsare!
Hejsan sötnosar. Nu är det såhär att nu ska ju Justin och Mel till Rom, inte sant? Och då tänkte vi ha någon av ER som en karaktär där! Alltså att en person i Rom kommer hetta som dig och vara som dig, se ut som dig osv. Alltså att det är du. Hur grymt låter inte det? Haha.
Så alla som gärna skulle vilja vara med, skriv erat namn + eran blogg! För vi måste ju veta lite om dig! Så detta är egentligen till för dom med bloggar, sorry alla andra. Men har ni någon annan sida där det står om er? Varsegod! Kom igen. Puss!
"Var med!"
(32 är under)
Så alla som gärna skulle vilja vara med, skriv erat namn + eran blogg! För vi måste ju veta lite om dig! Så detta är egentligen till för dom med bloggar, sorry alla andra. Men har ni någon annan sida där det står om er? Varsegod! Kom igen. Puss!
"Var med!"
(32 är under)
